Skelettinfektion – symtom, orsaker och behandling

Om skelettinfektion

Vad är skelettinfektion?

Skelettinfektion innebär att barnets skelett angrips av bakterier.¹

Skelettinfektion kallas även osteomyelit. Benämningen osteomyelit används alltså också för skelettinfektion.¹ Hos vuxna omfattar beskrivningen infektion i ben, benmärgen och ryggradens diskar. Skelettinfektion hos vuxna kan därför beröra både de långa rörbenen och ryggradens delar.²

Hos vuxna kan infektionen finnas i benet, benmärgen eller ryggradens diskar.²

Var i kroppen kan infektionen finnas?

Hos barn sitter infektionen ofta i armen eller benet och mer sällan i ryggen.¹

Hos vuxna är vanliga platser metafysen i de långa rörbenen samt kotkroppar och diskar.² Hos barn uppstår infektionen ofta nära leder i armar eller ben, till exempel vid axeln, knät eller fotleden. Ryggen är en annan möjlig plats hos barn, även om infektionen där är mer sällsynt.¹ Hos vuxna är kotkroppar och diskar en vanlig del av den berörda ryggraden.²

Hur vanligt och behandlingsbart är det?

Skelettinfektion är ganska ovanligt hos barn.¹

Färre än 25 personer per 100 000 beräknas få osteomyelit varje år, men förekomsten kan vara högre bland personer som vårdas på sjukhus. Uppskattningen gäller hela befolkningen, medan personer som vårdas på sjukhus kan ha en högre förekomst.³

Hos barn brukar sjukdomen oftast gå över helt med behandling.¹

Orsaker till skelettinfektion

Hur infektionen uppstår

Hos barn orsakas skelettinfektion vanligen av bakterier som sprids till skelettet genom blodet. Bakterier kan också komma in genom ett sår, även om det är ovanligt hos barn.¹ Hos vuxna sprids infektionen oftast via blodet, men den kan också uppstå efter en operation eller ett trauma, eller genom direkt spridning till skelettet. Hos vuxna sprids dessa skelettinfektioner oftast via blodet, men spridning efter operation eller trauma och direkt spridning förekommer också. Ett mindre trauma i rörelseapparaten kan göra det lättare för bakterier i blodet att slå sig ner i skelettet.²

En infektion i huden vid ett sår eller på ett operationsställe kan spridas till blodet och därefter nå benmärgen.³ Ett mindre trauma i rörelseapparaten kan också underlätta att bakterier som finns i blodet slår sig ner i skelettet. Ibland finns ingen tydlig riskfaktor alls.

Vilka smittämnen kan orsaka infektionen?

Stafylokocker är den vanligaste orsaken till skelettinfektion hos barn.¹ Hos vuxna dominerar Staphylococcus aureus bland smittämnena som orsakar skelettinfektion.

Symtom vid skelettinfektion

Vanliga symtom hos vuxna

Skelettinfektion kan ge lokal ömhet samt smärta vid belastning och rörelse. Vid akut infektion i ett rörben kommer smärtan relativt plötsligt och ibland uppstår lokal svullnad. Infektion i ryggradens diskar kan börja något långsammare och ge ryggvärk, vanligast i ländryggen. Ryggvärken kan också sitta i bröstryggen eller halsryggen. Vid skelettinfektion i ryggradens diskar kan du vara öm när du trycker över ryggradens utskott. Smärtan kan göra att ryggen blir svår att röra. Om infektionen leder till påverkan på en kota, ett diskbråck eller en varansamling kan symtom från nervsystemet förekomma. Feber och allmänsymtom kan förekomma.²

Symtomen kan alltså se olika ut beroende på var infektionen finns. Smärta och ömhet kan vara tydliga i det område som är påverkat, medan besvär från ryggradens diskar framför allt kan märkas som ryggvärk. Vid skelettinfektion i rörben kan även svullnad i området förekomma.

Symtom hos barn

Följande symtom är vanliga vid skelettinfektion hos barn:

• Barnet får hög feber.¹
• Barnet får ont i benet, armen eller ryggen.¹
• Barnet blir svullen, röd och varm på det infekterade stället.¹

Diagnos vid skelettinfektion

Bedömning och blodprover

Vid läkarbesöket undersöker vårdgivaren området och frågar om vilka symtom du har och när du först märkte dem. Det hjälper vårdgivaren att bedöma om besvären kan bero på en skelettinfektion och vilka undersökningar som behövs. Vårdgivaren kan också fråga om du nyligen har opererats eller skadat dig.³

• Hos barn tas ett CRP-prov för att se om det finns en infektion i kroppen.¹
• En blododling undersöker om det finns bakterier i blodet och vilka bakterier det i så fall är.¹
• Hos vuxna kan utredningen omfatta blododlingar, urinodling och ibland sårodling.²

Röntgen och annan bilddiagnostik

Om läkaren misstänker skelettinfektion hos ett barn får barnet en remiss till en barnklinik, där skelettröntgen ofta görs.¹

Behandling vid skelettinfektion

Antibiotika och sjukhusbehandling

Behandlingen av barns skelettinfektion startar direkt med antibiotika i blodet. Efter några dagar brukar behandlingen hjälpa, och barnet blir piggare. Febern sjunker och det brukar göra mindre ont. Barnet får stanna på sjukhuset tillsammans med en närstående under den första behandlingen.¹

Barnet kan behöva stanna på sjukhuset i en eller två veckor. Därefter fortsätter behandlingen hemma med antibiotika som tabletter eller i flytande form under ungefär sex veckor.¹

För vuxna beror valet av antibiotika bland annat på hur sjuk personen är, vilka bakterier som orsakar infektionen och om det finns komplikationer. Vid cirkulatorisk instabilitet eller neurologiska bortfallssymtom ges intravenös antibiotikabehandling omedelbart efter att bland annat blododlingar har tagits.² När febern har gått över och symtomen har lindrats, vanligtvis efter en till två veckor, kan behandlingen följas av antibiotika som tas via munnen.

Vid en stabil och okomplicerad skelettinfektion kan vården ibland avvakta med antibiotika tills en punktion har genomförts eller ett positivt svar från blododling har kommit.² Det görs för att lättare kunna rikta behandlingen mot den bakterie som orsakar infektionen.

Egenvård vid skelettinfektion

Följ behandlingen

Ta hela antibiotikakuren enligt den ordination du har fått, även om du börjar känna dig bättre. Om du slutar ta läkemedlet innan behandlingen är klar finns det en risk att infektionen inte dödas helt. Det ökar risken för att en kronisk skelettinfektion utvecklas.³

Sköt sår och operationsområde

Rengör nya sår och skärsår med varmt vatten och tvål. Efter en operation ska du fråga kirurgen hur operationssåret ska hållas rent. Kirurgen kan också berätta när det är säkert att duscha eller bada, hur såret ska rengöras och vilken tvål som passar.³

Smärtlindring och diabetesfot

Receptfria smärtstillande läkemedel kan lindra smärtan och minska inflammation. Det gäller receptfria antiinflammatoriska läkemedel och paracetamol; fråga vårdgivaren vilken sort som passar dig och hur ofta den kan tas.³

Om du har diabetes är det mycket viktigt att ta särskild hand om fötterna. Nedsatt känsel kan göra att du inte märker små skärsår, som kan utvecklas till en infektion som sprids till skelettet.⁴

Vem kan hjälpa dig vid skelettinfektion?

Vårdcentral och specialistmottagning

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan därför vara möjligt att välja en mottagning som passar dig geografiskt eller på annat sätt. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ En remiss betyder att en vårdgivare skickar vidare en bedömning eller begäran om specialistvård.

Om en läkare misstänker skelettinfektion hos ett barn får barnet en remiss till en barnklinik.¹ Där görs ofta en skelettröntgen. Vården kan också planeras på olika nivåer beroende på om det gäller ett barn eller en vuxen och vilken specialistbedömning som behövs.

Rådgivning och delaktighet

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.¹

Du ska få vara delaktig i din vård. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Ställ frågor om du behöver mer information. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.¹

Vanliga frågor om skelettinfektion

Kan skelettinfektion gå över helt?

Ja, de flesta personer med skelettinfektion återhämtar sig utan långvariga komplikationer.³ Det är ändå viktigt att infektionen upptäcks och att behandlingen börjar tidigt, eftersom snabb behandling kan minska risken för bestående skador på skelettet.⁴ Hos barn brukar skelettinfektion oftast gå över helt med behandling.¹

Hur lång tid det tar att återhämta sig beror bland annat på vilken del av skelettet som är infekterad och vilken behandling som behövs. Behandlingen kan behöva pågå i flera veckor eller månader.³ Vid infektion i ett långt rörben pågår antibiotikabehandling ofta i sex veckor, medan behandlingstiden kan vara längre vid en långvarig skelettinfektion.²

Ibland behövs en operation som komplement till läkemedel. Det kan vara aktuellt om en varansamling behöver tömmas, om antibiotikabehandlingen inte har gett effekt eller om infektionen har skadat benet.