Hepatit B – symtom, orsaker och behandling

Vem har högre risk att smittas?

Risken att smittas är högre när du har nära kontakt med blod eller kroppsvätskor från någon som har hepatit B. Risken påverkas också av var du bor, var du har bott eller vilka smittvägar du utsätts för.

• Personer som injicerar droger och delar nålar, sprutor eller annan utrustning har högre risk att smittas.⁴
• Sexpartner till personer med hepatit B har högre risk att smittas.⁴
• Män som har sex med män anges som en riskgrupp för hepatit B.⁴
• Risken är högre för personer som bor med någon som har hepatit B och delar rakhyvel eller tandborste.⁴
• Risken är högre för personer som har bott i eller ofta rest till områden där hepatit B är vanligt.⁴

Hepatit B är vanligare i delar av Afrika och Asien än i Sverige. Personer som har nära kontakt med någon som har hepatit B kan därför ha en högre risk att utsättas för smitta. Även personer som arbetar med blod kan utsättas för smitta i arbetet.

Ålder, graviditet och ärftlighet

Hepatit B-virus förs vidare genom smitta, inte genom att en sjukdomsegenskap ärvs. Smitta kan däremot överföras från mor till barn vid förlossningen. Därför testas alla gravida i Sverige för hepatit B.

Risken för kronisk hepatit B är störst efter smitta från mor till barn eller under de första levnadsåren.³ Risken för kronisk infektion är större ju yngre personen är när smittan sker.² Nyfödda som smittas av sin mamma har särskilt stor risk att få en kronisk infektion.

Ett barn som föds av en person med hepatit B kan få vaccin direkt efter födseln för att minska risken att smittas. Detta gäller den smitta som kan överföras vid förlossningen och förändrar inte hur viruset sprids mellan andra personer.

Gulsot och återhämtning

Efter ungefär en vecka med de första symtomen kommer de symtom som är mer typiska för hepatit. Din hud kan bli gulaktig. Den gula färgen syns tydligast i ögonvitorna och det är också där man ofta först ser det gula. Urinen blir ofta mörk och avföringen ljus.¹

Du kan också känna dig öm i magen, strax under revbenen på höger sida. Där sitter levern, som kan svullna när den blir inflammerad.¹

Efter några veckor brukar gulheten försvinna och du börjar återhämta dig. Men det är vanligt att du har minskad aptit och känner dig trött under flera veckor eller månader, trots att viruset inte längre finns kvar i kroppen.¹ Du kan känna dig trött både fysiskt och psykiskt.

Kronisk hepatit B och symtomfrihet

Kronisk hepatit B ger oftast inga symtom. Viruset kan finnas kvar även om du känner dig helt frisk. Trots det kan sjukdomen ibland skada levern.¹ De flesta vuxna med akut hepatit B återhämtar sig inom en till tre månader. Blodprover och andra tecken på att infektionen har läkt kan däremot normaliseras först inom sex månader.³ Kronisk hepatit B kan ge leversjukdom som utvecklas över tid, även om du inte märker några symtom.⁴

Att du känner dig frisk utesluter därför inte att viruset finns kvar i kroppen eller att levern kan påverkas. Om du har kronisk hepatit B följs leverns funktion och infektionens utveckling upp genom vården.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en infektionsklinik om du har symtom som du tror beror på hepatit B.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du inte är vaccinerad mot hepatit B och något av följande stämmer:

• Du misstänker att du har kommit i kontakt med blod som innehåller hepatit B-viruset.
• Du har haft oskyddat sex med någon som har hepatit B.
• Du har stuckit dig på till exempel en spruta som kan ha använts av någon som har smittsam hepatit.

Det är viktigt att du söker vård samma dag. Då kan du få vaccin som gör att du inte utvecklar sjukdomen.

Kontakta mottagningen du behandlas på om du har akut hepatit B och börjar må mycket sämre och känner dig väldigt sjuk. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.¹

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad analyseras?

Blodanalyser, som vården kallar serologiska analyser, undersöker ämnen i blodet som bildas vid en infektion. De kan visa virusantigen, alltså delar av själva viruset. Två sådana prover heter HBsAg och HBeAg, och de är tecken på en pågående infektion. Antikroppsanalyser kan hjälpa till att bedöma om infektionen är akut, kronisk, genomgången eller om du är immun efter vaccination.³

Vid kronisk hepatit B kompletteras undersökningen vanligtvis med HBV-DNA med PCR. Provet används för att bedöma virusaktivitet och smittsamhet.³ Vid akut hepatit B kan antikroppar mot en del av viruset, anti-HBc IgM, påvisas i blodet. Detta prov kan skilja en akut infektion från en tidigare oupptäckt kronisk hepatit B.⁶

Personer med kronisk hepatit B ska testas för hepatit D.³ Det beror på att andra hepatitvirus kan behöva undersökas samtidigt när hepatit B upptäcks.

Uppföljande undersökningar

Efter ett positivt prov tas fler prover för att kontrollera levervärden och om infektionen har försvunnit.¹ Upprepade blodprov kan visa om smittsamheten upphör eller om infektionen går över i en kronisk fas.² Vid kronisk hepatit B följs bland annat virusmängden, leverinflammationen och eventuell utveckling av leverfibros.³ Vid kronisk hepatit B görs vanligtvis blodprov och läkarbesök ungefär en gång per år.¹ Uppföljningen kan variera och används bland annat för att kontrollera hur smittsam du är och hur levern fungerar.

En leverelasticitetsmätning kan visa hur allvarlig en eventuell leverskada är. Undersökningen görs med en särskild apparat och gör inte ont. Om det är svårt att bedöma resultatet från leverelasticitetsmätningen kan en leverbiopsi behövas, där ett vävnadsprov tas från levern.¹

Det finns ingen behandling som gör dig frisk från kronisk hepatit B. Virushämmande behandling kan däremot hämma viruset och göra så att din lever inte försämras. Behandlingen kan förhindra att du får levercirros och kan minska risken för levercancer.¹

Kronisk hepatit B behandlas med virushämmande läkemedel när blodprover visar att infektionen kan skada levern.⁴ Det gäller framför allt när blodprover visar leverinflammation, höga nivåer av HBV-DNA eller måttlig till uttalad leverfibros. Alla med kronisk hepatit B behöver därför inte läkemedelsbehandling, men alla behöver följas upp för att se om behandling behövs.

Tenofovir och entecavir är exempel på tabletter som används vid kronisk hepatit B.³ Tabletterna hindrar viruset från att föröka sig. Biverkningarna av tablettbehandlingen är få.

Hur behandlingen kan ges och följas upp

Den vanligaste behandlingen består av tabletter som tas varje dag under flera år, ofta hela livet.¹ De flesta som börjar med behandling behöver fortsätta med den hela livet. Behandlingen kan därför bli långvarig även om du känner dig frisk.

Interferon kan ibland ges som en spruta en gång i veckan under ett år.¹ Vid behandling med interferon kan sprutorna tas hemma. Vilken behandling som passar beror bland annat på hur aktiv infektionen är och hur levern mår.

Personer som behandlas behöver regelbundna läkarkontroller.¹ Hur ofta kontrollerna behövs beror på behandlingen och hur du mår. Vid tablettbehandling följs blod-, lever- och njurstatus samt HBV-DNA vanligtvis två till fyra gånger per år.³

Kontrollerna visar om viruset är aktivt, hur levern fungerar och om leverinflammation eller leverskada utvecklas. En leverelasticitetsmätning kan användas för att bedöma hur allvarlig en eventuell leverskada är. Om du har levercirros och levern fungerar dåligt kan du behöva tätare kontroller och undersökningar.

Graviditet och särskilda situationer

Gravida med mycket höga virusmängder kan få läkemedel mot hepatit B under den sista delen av graviditeten för att minska smittrisken till barnet.¹ Tenofovir kan användas under den sista delen av graviditeten när virusnivåerna är höga.

Det nyfödda barnet till en person med hepatit B får vaccin direkt efter födseln.¹ Vid stor smittrisk kan barnet även få immunglobulin mot hepatit B. Vaccinationen och den fortsatta uppföljningen minskar risken att barnet får hepatit B.

Vid kraftig immundämpande behandling kan virushämmande behandling övervägas för att undvika att hepatit B aktiveras igen.³ Det kan vara aktuellt även om infektionen tidigare inte har gett tydliga besvär, eftersom viruset kan aktiveras på nytt vid kraftigt nedsatt immunförsvar.

Berätta alltid att du har hepatit B när du söker vård eller tandvård. Du måste komma på återbesök och provtagningar du blir kallad till.¹ Vid kronisk hepatit B görs kontroller för att följa hur smittsam du är och hur levern fungerar. Vanligtvis får du lämna blodprov och gå på läkarbesök cirka en gång per år, men det kan variera.

Minska risken att smitta andra

Hepatit B-virus kan finnas kvar även om du känner dig helt frisk. Därför behöver du följa råden även när du inte har symtom.

• Sätt förband och plåster på sår, även om de är små.¹
• Använd kondom eller femidom om du har sex med en person som inte är vaccinerad eller immun.¹
• Dela inte hygienartiklar som rakhyvlar, tandborstar eller liknande med andra.¹
• Dela inte sprutor, blandningskopp eller andra verktyg med andra personer om du använder narkotika.¹
• Du får inte ge blod eller donera organ om du har haft hepatit B.¹

Vaccination och förebyggande

Vaccination är det säkraste sättet att skydda sig mot hepatit B.¹ Vuxna vaccineras vid tre tillfällen. Efter den tredje dosen har du ett skydd resten av livet.⁷

Vaccination rekommenderas om du ska på en långresa eller flytta till ett land där hepatit B är vanligt.¹ Kontakta en vårdcentral eller vaccinationsmottagning i god tid före resan. Du kan behöva vaccinera dig om du ska resa till ett område där risken att smittas av hepatit B är större än i Sverige.

Om du har en sexpartner som har hepatit B rekommenderas vaccination. Personer som bor nära någon med hepatit B kan också erbjudas kostnadsfri vaccination. Barn erbjuds vaccin mot hepatit B inom barnvaccinationsprogrammet i alla regioner i Sverige.

Vuxna vaccineras vid tre tillfällen. Efter tre doser hepatit B-vaccin har vuxna ett skydd som varar resten av livet.⁷

Kan hepatit B smitta utan symtom?

Ja, hepatit B-virus kan överföras även om den smittade personen inte har några symtom.¹ Du kan överföra viruset flera månader efter att du känner dig frisk igen.

En person med kronisk hepatit B kan överföra viruset hela livet. Det gäller även om personen känner sig helt frisk.¹