Gulsot är ett tecken på att huden och ögonvitorna blir gula. Hos nyfödda är gulsot vanligt och beror oftast på att levern ännu inte hinner ta hand om det gula färgämnet; för de flesta går den över av sig själv inom ett par veckor.
Gulsot innebär att huden och ögonvitorna blir gula eller gulaktiga.1 Hos nyfödda brukar huden och ögonvitorna bli gula. Det gula syns lättare i dagsljus, medan lampor och lysrör kan göra det svårare att se färgen. På mörk hud kan det vara svårt att se färgförändringen på resten av huden.
Gulsot kan också märkas genom mörkare urin, ljus avföring eller klåda.2,3 Urinen kan bli mörkare, avföringen kan bli ljus eller gråvit och huden kan börja klia. Alla får inte alla dessa tecken.
Gulsot uppstår när gult färgämne samlas i blodet och färgar vävnaderna. Det gula färgämnet kallas bilirubin. Det finns i låga halter i blodet hos alla människor. Hos nyfödda kan huden och ögonvitorna bli gulaktiga om det bildas mycket bilirubin.1
Gulsot är vanligt hos nyfödda.1 Gulsot hos nyfödda är oftast lindrigt.
Hos de allra flesta nyfödda går gulsoten över av sig själv inom ett par veckor.1 Gulsoten brukar kunna upptäckas två till tre dagar efter att barnet har fötts, men ibland kan den komma efter några veckor.
Barn som ammas kan ibland få gulsot vid två till sex veckors ålder. Det kallas bröstmjölksikterus och går oftast över av sig själv. Bröstmjölksikterus brukar inte ge några höga halter av gult färgämne i blodet. Du behöver inte sluta amma.1
Gilberts syndrom är en normalvariant som är helt godartad och inte innebär ökad sjuklighet eller dödlighet. Vid Gilberts syndrom finns ett lätt och långvarigt förhöjt bilirubin utan andra tecken på att levern fungerar sämre. Tillståndet räknas därför som en normalvariant och inte som ett sjukdomstillstånd. Gilberts syndrom orsakar inga symtom, även när gulsot förekommer. Vid Gilberts syndrom syns gulsot oftast inte, eftersom halten av gult färgämne i blodet vanligtvis inte är tillräckligt hög. Gulskimrande ögonvitor kan däremot synas periodvis när halten blir högre.4
Cirka 5–10 procent av den svenska befolkningen beräknas ha Gilberts syndrom. Gilberts syndrom förekommer ungefär fyra gånger så ofta hos män som hos kvinnor.4
Vid Gilberts syndrom syns gulskimrande ögonvitor ofta första gången mellan 15 och 30 års ålder.4 Gulskimringen kan komma och gå eftersom halten av gult färgämne i blodet varierar.
Gul hud är ovanligare vid Gilberts syndrom än gula ögonvitor.4 När huden färgas gul syns det lättast i handflatorna. De flesta med Gilberts syndrom har inte så höga halter av gult färgämne att gulsot syns hela tiden.
Gult färgämne bildas när kroppen bryter ner röda blodkroppar.1 Röda blodkroppar bryts ner regelbundet och ersätts av nya. När kroppen bryter ner gamla röda blodkroppar bildas gult färgämne.
Levern tar hand om gult färgämne och gör det till en del av gallan.1 Gallan lämnar sedan levern och förs vidare till tarmen. Det mesta av det gula färgämnet lämnar kroppen med gallan och bidrar till avföringens bruna färg. En mindre del lämnar kroppen med urinen.
Gulsot kan därför uppstå om kroppen bildar mer gult färgämne än levern hinner ta hand om, om levern inte klarar att rensa bort tillräckligt med gult färgämne eller om gallan inte kan rinna ut genom gallvägarna.
Hos nyfödda beror den vanligaste formen på att levern ännu inte hinner ta hand om gult färgämne i den takt det bildas.1 Före födseln tar mammans lever hand om gult färgämne från barnet, men efter födseln behöver barnets egen lever ta över den uppgiften.
Ammande barn kan få bröstmjölksgulsot vid två till sex veckors ålder. Bröstmjölksgulsot beror på ämnen i bröstmjölken som påverkar hur gult färgämne bryts ner.1
Gulsot hos ett barn och gulsot hos en vuxen kan behöva olika vägar in i vården. Vilken mottagning du ska kontakta beror på vem som har besvär och vilka symtom som finns.
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Du kan också få hjälp att bedöma symtom eller hitta vård. Gulsot hos nyfödda kan ibland komma först efter några veckor, även om gulsot oftast upptäcks två till tre dagar efter födseln. Om gulsoten inte har försvunnit när barnet är två–tre veckor gammalt tar vårdpersonal blodprov, även om barnet mår bra och är piggt. Provet används för att undersöka om barnet har en sjukdom i gallan eller levern. Ett barn med höga värden av gult färgämne kan behöva ljusbehandling på en barnklinik eller på BB. Ibland kan behandlingen ske hemma om barnet mår bra i övrigt.
Ett nyfött barn med gulsot bör erbjudas mat åtta till tolv gånger per dag under de första dagarna. Du som ammar kommer då också att få igång produktionen av bröstmjölk. Det går lika bra att ge bröstmjölksersättning om du inte ammar. Det viktiga är att barnet får i sig mycket vätska eftersom det gula färgämnet försvinner från kroppen med kisset och bajset.1
Du kan ofta lindra besvären själv om du har haft gallstensbesvär tidigare och känner igen symtomen. Du kan använda smärtstillande och kramplösande läkemedel som du har fått på recept. Du kan också använda receptfria läkemedel som du har blivit rekommenderad av läkaren att köpa på ett apotek. Fet mat kan förvärra gallstensbesvär, och feta måltider förvärrar besvären. Gallstensbesvär kommer oftast tillbaka gång på gång.5
Det varierar från person till person vad du behöver undvika, men du kan minska mängden fett i maten genom att välja magra livsmedel och använda nyckelhålsmärkta produkter. En sval dusch kan lindra om det fortsätter att klia vid gulsot i samband med gallvägscancer. Smörj med fuktighetsbevarande kräm om du har torr hud.3 Vid klåda kan en fuktighetsbevarande kräm också lindra om huden är torr.
Hos nyfödda undersöks halten av gult färgämne först med en särskild mätare på huden. Om värdet är högt tas också ett blodprov. Värdena följs sedan med ytterligare prov.1
Om gulsot beror på att gallan inte kan rinna som den ska kan ultraljud visa om något hindrar gallan från att rinna mellan levern och tolvfingertarmen.2 Blodprov kan visa hur levern och gallvägarna fungerar.3 Vid gallsten kan ultraljud användas för att se om det finns stenar i gallblåsan.5
Vid misstänkt bukspottkörtelcancer kan datortomografi ofta visa om det finns en cancertumör i bukspottkörteln och om den har spridit sig. Ibland behövs också magnetkamera. Vid gallvägscancer kan datortomografi eller magnetkamera visa om det finns en cancertumör och om den har spridit sig.
Nyfödda behöver oftast ingen behandling eftersom gulsoten går över inom ett par dagar.1
Om barnets hud och ögonvitor blir gula ska du kontakta barnavårdscentralen, BVC.1 Vid besvär som kan bero på gallsten kan du kontakta en vårdcentral.5 Vårdcentralen är också rätt mottagning om du tror att du har bukspottkörtelcancer, eller har symtom som kan bero på gallvägscancer eller levercancer.2,3,6
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vård. Om du behöver hjälp på en annan mottagning kan du ofta kontakta mottagningen genom att logga in.
Vid svårbedömda fall av Gilberts syndrom är kontakt med gastroenterolog eller hepatolog viktig.4
Vad är gulsot?
Gulsot innebär att huden och ögonvitorna blir gula.1 Det beror på att det finns för mycket gult färgämne i kroppen.7 Gulsot kan ha många olika orsaker, och orsaken avgör vilken behandling som behövs.
Är gulsot hos nyfödda vanligt?
Det är vanligt att nyfödda barn får gulsot. För de allra flesta går det över av sig själv inom ett par veckor, men en del barn kan behöva behandling. Gulsot hos nyfödda brukar kunna upptäckas två till tre dagar efter att barnet har fötts, men ibland kan det komma efter några veckor.1
Vad är Gilberts syndrom?
I första hand är GS att betrakta som en normalvariant, inte ett sjukdomstillstånd, då det är asymtomatiskt och per se alltid helt godartat utan ökad morbiditet eller mortalitet.4 Gilberts syndrom kan ibland göra att ögonvitorna blir gulskimrande, men tillståndet orsakar inga symtom.
Kan gallsten orsaka gulsot?
En gallsten kan fastna i en gallgång och hindra att den vätska som kallas gallan kommer ut till tarmen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En annan möjlig förklaring är Gilberts syndrom. Det innebär en mild, långvarig nedsättning av leverns hantering av gult färgämne.4 Vid Gilberts syndrom är den vanligaste rubbningen att levern bildar mindre av det enzym som behövs för att gult färgämne ska kunna hanteras.
Halten av gult färgämne kan tillfälligt bli högre vid Gilberts syndrom. Sådana förändringar kan märkas i samband med flera olika belastningar på kroppen:
Gulsot kan bero på att gallan hindras från att rinna från levern till tarmen. En gallsten kan fastna i en gallgång och hindra gallan från att rinna till tarmen, vilket kan ge gulsot.5 Hindret sitter ofta nära den plats där gallgången mynnar i tarmen, eftersom det där är trängre.
Virushepatit är en annan möjlig orsak till gulsot.2 Hepatit betyder en inflammation i levern, och den kan bland annat orsakas av virus. Gulsot vid leverinflammation kan uppstå eftersom leverns förmåga att hantera gult färgämne påverkas.
Gulsot vid bukspottkörtelcancer kan bero på att tumören trycker ihop gallgången så att gallan inte kan rinna till tolvfingertarmen.2 Gulsot vid gallvägscancer kan bero på att tumören hindrar gallan från att passera genom gallvägarna.3
Gulsot kan också uppstå när levern inte klarar att rensa bort tillräckligt med gult färgämne.6 Det kan hända vid olika sjukdomar som påverkar levern. För det mesta har gulsot andra orsaker än cancer i levern, till exempel gallsten eller hepatit.
En ovanlig förklaring till isolerat förhöjt gult färgämne hos personer med svensk bakgrund är hemolys.4 Hemolys betyder ökad nedbrytning av röda blodkroppar. När röda blodkroppar förstörs tidigare än normalt kan kroppen bilda mer gult färgämne än vanligt.
Det finns också mycket ovanliga ärftliga tillstånd där levern har svårare att hantera gult färgämne. Crigler-Najjars syndrom typ II är ett sådant tillstånd. Det ger vanligtvis högre halter av gult färgämne än Gilberts syndrom och visar sig ofta redan under barndomen.
Huden kan bli gulaktig utan att det beror på gulsot. Ett stort intag av morötter kan göra att betakaroten lagras i huden och ger huden en gulaktig färg.4
Betakarotenöverskott ger inte gula ögonvitor och höjer inte halten av gult färgämne i blodet.4 Det skiljer denna färgförändring från gulsot, där gult färgämne har ansamlats i kroppen.
Ett nyfött barn med gulsot behöver bedömas snabbt om barnet samtidigt blir tydligt påverkat eller inte får i sig tillräckligt med mat.
Kontakta genast en jouröppen mottagning om barnet dessutom blir slö och inte orka äta tillräckligt. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Vid misstänkt gallsten ska du genast kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.5
Gula ögonvitor eller gul hud tillsammans med feber och frossa ska bedömas skyndsamt.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får gula ögonvitor eller gul hud samtidigt som du får feber och frossa.2,6 Om det inte går, sök vård på en akutmottagning.2
Feber och frossa kan bero på att en cancertumör hindrar gallan från att rinna ut i tarmen. Då kan bakterier växa i gallan, vilket kan leda till sepsis.
Om värdena är för höga kan barnet få ljusbehandling med en ljuslampa eller ljusfilt.1 Ljuset gör att det gula färgämnet inte kan orsaka skada, och då kan kroppen göra sig av med det i egen takt. Barnet kan få behandlingen på en barnklinik eller på BB. Ibland kan behandlingen ske hemma om barnet mår bra i övrigt.
Ljusbehandlingen kan pågå i ett par till ibland flera dygn.1 När barnet behandlas med ljuslampa skyddas ögonen hela tiden med en ögonbindel.
Vid gallsten kan en sten i gallgången tas bort med ERCP-teknik.5 Det kan göras före en galloperation eller i samband med en galloperation. Om gallstenen ger återkommande besvär kan hela gallblåsan tas bort med en galloperation.
Vid gulsot och klåda på grund av bukspottkörtelcancer kan ett litet rör, som kallas stent, sättas in i gallgången.2 Röret gör att gallan kan rinna ut i tolvfingertarmen. Det sätts in under en ERCP-undersökning.
Vid gallvägscancer kan en stent sättas in så att gallan kan rinna till tolvfingertarmen. En tunn plastslang kan också sättas in i gallgången så att gallan rinner förbi hindret och ner i tolvfingertarmen eller till en påse utanpå magen.3 Slangen sätts in under en PTC-undersökning.
Gilberts syndrom behöver inte behandlas.4 Tillståndet är asymtomatiskt och helt godartat, medan läkemedelsbehandling kan ge biverkningar och påverka andra läkemedel.
Inga uppföljningar behövs på grund av Gilberts syndrom.4
En dietist kan ge dig kostråd och se till att du får särskilda näringsdrycker om du minskar i vikt i samband med gallvägscancer.3
Behöver Gilberts syndrom behandlas?
Ingen behandling är indicerad. Inga uppföljningar är indicerade som följd av GS.4 Vid svårbedömda fall kan kontakt med gastroenterolog eller hepatolog vara viktig.
Om du undrar när eller var du ska söka vård, se avsnittet om när du ska söka vård.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Påsar under ögonen orsakas av vätskefylld, överflödig hud och kan orsakas av genetik, sömnbrist eller stark hudvård. Läs mer här.

Svinkoppor är en hudinfektion som orsakas av bakterier. Svinkoppor ger blåsor som varar sig, och vätskan från dem kan smitta.

Huden under håret drabbas ofta av besvär, delvis eftersom det är en miljö där bakterier och svamp trivs. Läs mer här!





