Toxic shock syndrome – symtom, orsaker och behandling

Om toxic shock syndrome

Vad toxic shock syndrome är

Toxic shock syndrome är en komplikation som kan uppstå vid vissa bakteriella infektioner. Tillståndet kallas också TSS. Toxic shock syndrome kallas ibland för tampongsjuka eftersom personer som använder tampong kan bli sjuka. De flesta fall av TSS har beror dock inte på tamponganvändning.¹

Bakterierna utsöndrar ett gift som gör att blodtrycket sjunker kraftigt. Giftet gör också att kroppens vävnader inte får tillräckligt med syre.¹ Det är alltså både blodtrycket och syretillförseln till vävnaderna som påverkas.

Hur vanligt och allvarligt tillståndet är

Toxic shock syndrome är mycket ovanligt men kan vara allvarligt.¹ Vid streptokockorsakat toxic shock syndrome i Sverige beräknades förekomsten till cirka 7 per 100 000 år 2015. Dödligheten i Sverige anges till cirka 10–15 procent vid streptokockorsakat toxic shock syndrome.² Uppgifterna gäller alltså den streptokockorsakade formen och inte alla former av tillståndet.

Vad som händer i kroppen i stora drag

Giftet som bakterierna producerar gör att kroppen hamnar i ett så kallat chocktillstånd. Ett chocktillstånd innebär att blodtrycket sjunker väldigt mycket.¹ När blodtrycket sjunker kraftigt får kroppens vävnader inte det syre de behöver. Giftet kan leda till allvarlig sjukdom, påverkan på flera organ och chock.² Toxic shock syndrome kan därför påverka kroppen snabbt och allvarligt.

Orsaker till toxic shock syndrome

Bakterier och toxiner

Toxic shock syndrome orsakas framför allt av bakterierna *Streptococcus pyogenes*, som är grupp A-streptokocker, och *Staphylococcus aureus*.² Dessa bakterier kan producera starka gifter, så kallade exotoxiner. Gifterna kan påverka kroppen kraftigt och leda till toxic shock syndrome.

Gula stafylokocker, alltså *Staphylococcus aureus*, kan producera toxinet TSST-1. TSST-1 anses vara den främsta orsaken till stafylokockorsakat toxic shock syndrome. Bara en mindre del av *Staphylococcus aureus* bär på genen som kodar för TSST-1; i Sverige gäller det 20–30 procent.²

Grupp A-streptokocker kan bilda flera olika exotoxiner som kallas superantigen. Även grupp C- och grupp G-streptokocker kan bilda superantigen. Vissa personer som utvecklar streptokockorsakat toxic shock syndrome kan ha låga eller inga antikroppsnivåer mot vissa superantigen.²

Infektionskällor och situationer där tillståndet kan uppstå

Toxic shock syndrome kan uppstå när bakterier kommer i kontakt med mensblod i en tampong eller menskopp. Det kan också uppstå när bakterier under längre tid har kontakt med blod i ett sår.¹ Det är därför inte bara tamponganvändning som kan ha samband med tillståndet.

Symtom vid toxic shock syndrome

Akut vårdcentral eller jouröppen mottagning

Sök genast vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har toxic shock syndrome.¹ Tillståndet kan bli allvarligt och behandling behöver starta snabbt.

Akutmottagning när vårdcentral eller jouröppen mottagning är stängd

Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd.¹

Ring 112 om du inte kan ta dig till mottagning

Ring genast 112 om du är för sjuk för att själv ta dig till en mottagning.¹

Övriga symtom som kräver snabb vårdkontakt

Toxic shock syndrome kan börja snabbt med hög feber.¹ Feber kan komma tillsammans med andra symtom, och sjukdomsbilden kan utvecklas snabbt.

Kräkningar eller diarré kan förekomma vid toxic shock syndrome. Muskelvärk och huvudvärk kan också förekomma. Yrsel och kallsvettning är andra möjliga symtom.

Diagnos vid toxic shock syndrome

Bedömning vid läkarbesöket

Vid misstanke om toxic shock syndrome börjar vården med att fråga efter möjliga tecken på var infektionen finns och hur snabbt besvären har kommit. Sjukdomshistorien kan hjälpa vården att hitta en möjlig infektionskälla, även när den inte syns tydligt.

Vården kan fråga om följande:

• Vården frågar om det finns en misstänkt infektionskälla.²
• Vården kan fråga om tonsillit, alltså halsfluss.²
• Vården kan fråga om andra hudutslag.²
• Vården kan fråga om sår.²
• Vården kan fråga om ögoninflammation.²
• Vården frågar om du har svår, lokaliserad smärta, särskilt i armar eller ben eller i halsen.

Behandling vid toxic shock syndrome

Sjukhusvård och stabilisering

Toxic shock syndrome behandlas på sjukhus. Behandlingen behöver börja innan en helt säker diagnos är klar, eftersom tillståndet kan utvecklas snabbt. Du behandlas oftast med antibiotika direkt i blodet.¹

Vid chock används intravenös vätska och syrgas. Vitalparametrarna övervakas tätt under chockbehandlingen.² Det innebär att vården följer bland annat puls, blodtryck, andningsfrekvens, syremättnad, medvetandegrad, urinproduktion och temperatur. Blodtrycket kan behandlas med läkemedel som hjälper till att kontrollera det.

• Behandlingen kan omfatta intravenös vätska.
• Behandlingen kan omfatta syrgas.
• Vitalparametrarna övervakas tätt vid chockbehandling.
• Blodtrycket kan behandlas med läkemedel som hjälper till att kontrollera det.

Chocktillståndet intensivbehandlas med vätska och antibiotika så fort som möjligt.¹ Vilka åtgärder som behövs beror på hur sjuk du är och på hur infektionen påverkar kroppen.

Antibiotika och infektionsbehandling

Antibiotika ges ofta direkt i blodet. Den första antibiotikabehandlingen sätts in innan odlingssvaren och den helt säkra diagnosen är klara. Vid empirisk behandling kan imipenem eller meropenem användas. Klindamycin kan läggas till den empiriska antibiotikabehandlingen.

Egenvård vid toxic shock syndrome

Minska risken vid mensskydd

Du kan minska risken för toxic shock syndrome genom att följa råden för tamponger och menskoppar.¹ Du kan läsa mer om mensskydd på varden.se. God handhygien och rätt användning av mensskydd är viktiga delar av detta.

• Byt tampong eller menskopp minst var åttonde timme.¹
• Tvätta händerna noga innan du byter tampong.¹
• Risken att få toxic shock syndrome av att använda tamponger eller menskopp är väldigt liten om du följer de här råden.¹
• Följ bruksanvisningen när du använder tamponger, menskoppar, pessar eller slidpessar.³
• Lämna inte tamponger, menskoppar, pessar eller slidpessar längre än rekommenderat.³

Vem kan hjälpa dig vid toxic shock syndrome?

Vårdcentral och specialistmottagning

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det gör att du kan välja den mottagning som passar dig bäst. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.¹ Fråga mottagningen om du behöver remiss innan du bokar tid.

Sjukvårdsrådgivning och delaktighet

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.¹ Ställ frågor om det behövs.

Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.¹ Be om tolk när du bokar eller när du träffar vårdpersonalen.

Vanliga frågor om toxic shock syndrome

Kan man få toxic shock syndrome även utan tampong?

Ja. De flesta fall av toxic shock syndrome beror inte på tamponganvändning. Toxic shock syndrome kan i stället uppstå i samband med en hudinfektion, till exempel en infektion i såret efter en operation.¹ Stafylokockorsakat toxic shock syndrome ses numera främst associerat med andra stafylokockinfektioner såsom förhållandevis lindriga hud- och mjukdelsinfektioner samt postoperativa sårinfektioner.² Det betyder att även en infektion som inte har samband med mens eller tampong kan vara kopplad till tillståndet.

Vilka bakterier kan orsaka tillståndet?

De bakterier som framför allt orsakar toxic shock syndrome är Streptococcus pyogenes och Staphylococcus aureus. När toxic shock syndrome orsakas av en streptokockinfektion kallas det strepTSS, och när det orsakas av en stafylokockinfektion kallas det staphTSS.²

Är stafylokock- och streptokockorsakat toxic shock syndrome likadana?

Sjukdomarna kan likna varandra mycket i hur de märks, även om bakterierna är olika. De kliniska symtomen är mycket likartade vid strepTSS och staphTSS och beskrivs därför gemensamt. Blododlingar ger däremot inte alltid samma resultat. Blododlingar är sällan positiva vid staphTSS, men ofta positiva vid strepTSS. Kliniska symtom är mycket likartade vid strepTSS och staphTSS och beskrivs gemensamt.