Kikhosta – symtom, orsaker och behandling

Smittsamheten är störst under de första en till två veckorna från det att symtomen har börjat. Därefter minskar smittsamheten. Det kan ta upp till sex veckor från att de första symtomen märks tills du är helt smittfri.¹

Vilka löper större risk?

Ovaccinerade personer och barn som är yngre än sex månader har lättast att bli smittade av kikhosta.¹ Små barn har därför ett särskilt behov av skydd innan de hunnit få alla vaccinationer.

Följande grupper har större risk att få allvarlig sjukdom:

• Barn som är födda för tidigt eller har låg födelsevikt.⁴
• Personer med astma, KOL eller immunbrist.⁴
• Personer som röker.

Det är nästan alltid vuxna som inte vet om att de har kikhosta som smittar små barn. Vuxna kan ha kikhosta med långvarig hosta utan tydliga kikningar, och kikhosta är smittsamt även när symtomen är lindrigare och mindre tydliga.

Vaccination och immunitet

Kikhostevaccination ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.² Vaccination erbjuds alla barn kostnadsfritt och ges tillsammans med vaccin mot andra sjukdomar som ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Vaccination mot kikhosta rekommenderas efter graviditetsvecka 16 under varje graviditet. Vaccinationen ges som en dos kombinationsvaccin mot stelkramp, difteri och kikhosta.² Den rekommenderas vid varje graviditet, även om graviditeterna sker tätt.¹

Vaccination under graviditeten ger barnet skydd från födseln. Antikroppar mot kikhosta förs över till fostret och skyddar barnet. Vaccinationen skyddar också den som är gravid.

Vaccination skyddar främst mot svår sjukdom och inte primärt mot smitta.⁴ Vaccinerade personer kan därför fortfarande bli sjuka och smitta andra.

Varken genomgången kikhosta eller vaccination ger livslång immunitet.⁴ Vaccinet mot kikhosta skyddar i fem till tio år och skyddet avtar med tiden. Efter genomgången kikhosta är du skyddad i ungefär 15 år. Därför kan vuxna eller äldre barn få kikhosta senare i livet trots tidigare vaccination eller genomgången sjukdom. Läs mer om sjukdomen under avsnitten om symtom och hur kikhosta förebyggs.

Mellan hostattackerna kan barnet ofta vara utan feber. Attackerna kan komma flera gånger under ett dygn, och det vanligaste är att de kommer på natten när barnet ligger ner. Hostan kan göra barnet utmattat.

Symtom hos vuxna och vaccinerade

Vuxna får oftast lindrigare besvär, som rethosta under flera veckor.¹ Vuxna har oftast långvarig hosta utan kikningar.² Därför kan kikhosta vara svår att skilja från en vanlig långvarig hosta hos vuxna.

Äldre barn och vuxna kan få kikhosta trots tidigare vaccination eller genomgången kikhosta. Även vaccinerade barn kan få sjukdomen, ofta med lindrigare symtom. Kikhosta är smittsam även när symtomen är lindrigare och mindre tydliga.¹

Det är alltså inte säkert att kikningar finns när en vuxen eller ett vaccinerat barn har kikhosta. En långvarig rethosta kan ändå vara ett tecken på sjukdomen, särskilt om du har nära kontakt med ett spädbarn.

Spädbarn och komplikationer

Spädbarn kan få svårt att andas och andningsuppehåll under hostattacker.² Barnet kan bli blått i ansiktet av syrebrist. Andningsuppehållen kan ibland komma innan hostan eller kikningarna har börjat.¹

Barn yngre än sex månader kan debutera med andningsuppehåll, cyanos och långsam hjärtfrekvens utan hosta. Andningsuppehåll kan alltså vara det enda tydliga symtomet hos ett spädbarn.⁴ Även ett barn som verkar opåverkat mellan episoderna kan behöva bedömas av vården.

Kikhosta kan kompliceras av lunginflammation. Barn kan få öroninflammation i samband med kikhosta.¹ Vid en sådan följdsjukdom kan barnet få feber eller verka sjuk på annat sätt, till exempel bli trött, hängigt eller få ont någonstans.

Kontakta vårdcentral så snart det går – vuxen

Kontakta en vårdcentral så snart det går om du som är vuxen misstänker att du har kikhosta. Kontakta också en vårdcentral så snart det går om du har haft hosta i mer än tre veckor utan att hostan verkar avta.¹

Det är särskilt viktigt att söka bedömning om hostan är långvarig och du har nära kontakt med spädbarn. En läkare kan bedöma om du behöver provtagning eller annan vård.

Kontakta vårdcentral så snart det går – barn

Kontakta en vårdcentral så snart det går om du misstänker att ditt barn har kikhosta. Kontakta också en vårdcentral så snart det går om barnet har haft hosta i mer än tre veckor utan att hostan verkar avta.¹

Det kan vara svårt att bedöma kikhosta innan de typiska kikningarna har börjat. Ett barn kan också verka friskt mellan hostattackerna. Berätta därför när förkylningssymtomen och hostan började och hur hostattackerna brukar se ut.

Kontakta vårdcentral eller jourmottagning – vuxen

Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om du som är vuxen har hostat i två veckor eller mer och umgås nära med barn som är yngre än ett år.¹

Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om du är gravid efter vecka 27 och har haft hosta i två veckor eller mer.¹

Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om du som är vuxen har kikhosta och symtomen förändras, till exempel om du får mer feber eller ont på ett nytt ställe.¹ Sådana förändringar kan bero på en följdsjukdom.

Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta vårdcentral eller jourmottagning – barn

Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om ditt barn är yngre än ett år och har utsatts för kikhostesmitta.¹

Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om ditt barn har kikhosta och symtomen förändras, till exempel om barnet får mer feber eller ont på ett nytt ställe.¹ Barnet kan då ha fått en följdsjukdom.

Sök genast akutmottagning – barn

Sök genast vård på en akutmottagning om ditt barn är yngre än sex månader och har hosta med kikningar.¹

Sök genast vård på en akutmottagning om ett barn med vissa kroniska sjukdomar har hosta med kikningar.¹ Det gäller till exempel barn med astma och barn med nedsatt immunförsvar.

När provtagning prioriteras

Tidig provtagning är viktig för att skydda nyfödda och de yngsta spädbarnen mot allvarlig sjukdom. Provtagning för kikhosta ska göras frikostigt i vissa grupper:

• Tidig provtagning prioriteras hos spädbarn yngre än sex månader med luftvägssymtom.⁴
• Tidig provtagning prioriteras hos gravida i tredje trimestern med symtom på kikhosta.⁴
• Hostande personer som har eller har haft kontakt med barn yngre än sex månader bör provtas frikostigt.⁴

Små barn kan vara opåverkade när de undersöks. Därför är uppgifter om hostattacker eller långvarig hosta i familjen viktiga vid bedömningen.

Andra möjliga orsaker

Kikhosteliknande symtom kan också bero på andra sjukdomar. Vid bedömningen kan läkaren därför överväga flera andra möjliga orsaker:

• Viral bronkit, särskilt RS-virus hos spädbarn, är en möjlig annan orsak.⁴
• Atypisk lunginflammation eller mykoplasma är en möjlig annan orsak hos vuxna.⁴
• Astma eller annan obstruktivitet är en möjlig annan orsak hos både barn och vuxna.⁴

Vilka undersökningar och prov som behövs beror på symtomen, hur länge hostan har funnits och om det finns spädbarn eller gravida i omgivningen.

Barn mellan sex och tolv månader som utsatts för smitta behandlas när de fått de första förkylningssymtomen.¹ Det kan göra att sjukdomen blir lindrigare, men om behandlingen dröjer mer än en vecka efter att sjukdomen började är det inte säkert att den hjälper.

Vuxna och barn äldre än ett år med kikhosta kan få antibiotika om de inte kan undvika kontakt med barn yngre än ett år.¹ Även gravida i tredje trimestern som har kikhosta eller har utsatts för smitta kan behöva antibiotika för att minska risken att smitta det nyfödda barnet. Det är en läkare som avgör om behandling behövs.

Sjukhusvård och andningsstöd

Barn yngre än sex månader behöver ofta sjukhusvård vid kikhosta. Spädbarn med kikhosta bör observeras på sjukhus under den värsta kikningsperioden. På sjukhus övervakas andningen hos barn med kikhosta.¹

Spädbarn kan få andningsunderstöd på sjukhus vid behov.² Sjukhusvård kan också behövas för ovaccinerade barn yngre än ett år och för barn med vissa kroniska sjukdomar.¹ På sjukhuset följer vårdpersonalen barnets andning och kan ge hjälp med andningen om det behövs.

Smittspårning och förebyggande behandling

Kikhosta är en smittspårningspliktig sjukdom. Smittspårning ska påbörjas snarast efter ett positivt provsvar.³ Vid smittspårningen kartläggs vilka personer som kan ha varit nära den som är sjuk under den smittsamma perioden.

Kontakt med barn under ett år är särskilt viktig att kartlägga vid smittspårning. Det är också viktigt att uppmärksamma gravida i tredje trimestern och kontakter inom vården där spädbarn eller gravida kan ha funnits. Spädbarn som kan ha exponerats för kikhosta behöver handläggas utan fördröjning.³

Förebyggande antibiotika kallas postexpositionsprofylax när den ges efter att någon kan ha utsatts för smitta. Spädbarn under sex månader bör få sådan behandling redan vid misstanke om exponering, även om den gravida har fått vaccin mot kikhosta.³ Även det nyfödda barnet kan behöva antibiotikaprofylax direkt efter födseln om en gravid har haft kikhosta och smittrisken finns kvar.

När antibiotika inte behövs för tillfrisknande

Det finns inget läkemedel som gör att man blir frisk från kikhosta. Ofta klarar kroppen själv av att hantera infektionen.¹ Då behövs inte antibiotika för att bli frisk.

Antibiotika har liten effekt på sjukdomsförloppet när kikningarna väl har börjat, men kan fortfarande minska smittsamheten i vissa situationer. Därför kan läkare ändå rekommendera antibiotika när det finns spädbarn eller andra personer med ökad risk i omgivningen.

Onödig eller felaktig antibiotikaanvändning kan bidra till antibiotikaresistens.¹ Då kan antibiotika sluta fungera och det blir svårare för vården att behandla infektioner. Läkare skriver därför ut antibiotika när det verkligen behövs.

Vid kikhosta är det vanligt att barn tappar aptiten.¹ Det viktiga är att barnet äter, så låt barnet äta det som hen är sugen på.

Förskola, skola och information till andra

De flesta barn behöver vara hemma från förskola eller skola under den mest intensiva sjukdomsperioden. Barnet kan gå tillbaka när hen orkar, även om hostan är kvar, och efter att ha varit feberfri ett dygn utan febernedsättande läkemedel. När de första typiska tecknen på kikhosta märks hos barnet har den mest smittsamma perioden ofta redan varit.¹

Du som är vårdnadshavare ska berätta för personalen på förskolan eller skolan att barnet har kikhosta. Personalen ska i sin tur informera vidare om kikhostesmittan och att andra barn kan ha smittats. Då kan föräldrar med barn som är yngre än ett år vara uppmärksamma på sjukdomen och barnen få behandling tidigt om det behövs.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.¹ Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Barnhälsovård och ordinarie vårdval

Frågor om ett barn kan riktas till barnavårdscentralen eller 1177 för invånare.⁵ Barnavårdscentralen följer barnets hälsa och vaccinationer, medan 1177 kan ge råd om sjukdom och vård.

Påverka din vård genom att ställa frågor om det du undrar över. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Även barn ska få vara delaktiga i sin vård, och ju äldre barnet är desto viktigare är det.¹