Difteri – symtom, orsaker och behandling

Corynebacterium diphtheriae sprids mellan människor vid nära kontakt med en person som har difteri eller är smittad med difteri. Smittan kan spridas genom saliv, till exempel om du delar glas, flaska eller cigarett med en smittad person.⁴ Smitta kan också överföras genom direktkontakt, till exempel när du kysser någon som är smittad. Det är ovanligt att en person smittar någon utanför den allra närmaste familje- och vänkretsen.³ Bakterien kan också spridas genom droppar från hosta eller nysning.¹

Corynebacterium ulcerans och Corynebacterium pseudotuberculosis kan smitta från djur till människa.⁴ Corynebacterium ulcerans smittar oftast från husdjur. Smitta kan även ske genom sår eller material som används vid såromläggning nära smittade husdjur.

En person kan vara bärare av difteribakterier utan att ha symtom. Symtomfria personer är betydligt mindre smittsamma än personer med symtom.

Riskfaktorer och ärftlighet

Brist på difterivaccination eller påfyllnadsdos är viktiga riskfaktorer för svåra symtom. Ett försvagat immunförsvar är också en riskfaktor för svår sjukdom.⁶ Trånga miljöer ökar risken för att utsättas för smitta.⁵ Trångboddhet kan därför göra det lättare att komma nära någon som bär på bakterien.⁶ Bristande vaccination är en viktig riskfaktor för difteri.⁵

Resor till områden där difteri är vanlig eller där utbrott pågår ökar risken för exponering.⁶ Difteri förekommer framför allt i Afrika och Asien, och många fall rapporteras från länder med låg vaccinationstäckning.⁴

Vaccination mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år. Vaccination kan förebygga difteri.⁴

Olika former och komplikationer

Huddifteri kan ge hudutslag och är en mindre allvarlig form av sjukdomen.³ Huddifteri kan orsaka svårläkta sår men leder sällan till svår sjukdom.⁴ Såren kan vara infekterade och ofta göra ont.¹

Difteritoxin kan orsaka hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar och njurskador.⁴ Vid hjärtmuskelinflammation kan hjärtfunktionen och blodtrycket sjunka långsamt från dag till dag. Förlamningar i svalget kan komma ungefär tre veckor efter den första infektionen, medan förlamningar i armar, ben och diafragma kan uppträda efter cirka fem veckor. Hjärtmuskelinflammation är den vanligaste dödsorsaken i modern tid vid difteri. Nervförlamningar kan börja i svalget ungefär tre veckor efter den första infektionen. Efter ungefär fem veckor kan förlamningar uppträda i armar, ben och diafragma. Dessa förlamningar går tillbaka långsamt.¹

Luftvägsdifteri kan ge tjocka beläggningar som gör det svårt att andas.⁴ Beläggningarna kan täppa till luftvägarna.⁵ Vid en svår infektion kan beläggningarna finnas både i svalget och i luftrören.⁴ Andningssvårigheter kan också uppstå när beläggningar sprider sig till struphuvudet.¹

Sök genast vård under utlandsresa

Sök genast vård om du har följande symtom under en utlandsresa i länder där difteri finns:³

• Du har ont i halsen.
• Du har svårt att svälja eller andas.³

Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning, eller +46 771-11 77 00 när du är utomlands.

Misstänkt difteri efter vistelse i riskområde

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har difteri och har varit i ett område med risk för difteri.³ Det gäller även om besvären började som en vanlig halsinfektion, eftersom difteri i början kan likna halsfluss. Difteri kan vara svår även när de första symtomen inte är tydliga.

När vårdcentral eller jouröppen mottagning är stängd

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.³

Misstanke om difteri ska anges på remissen.¹ Laboratoriet bör få provet samma dag efter telefonkontakt, eftersom misstanke om difteri påverkar hur provet hanteras och undersöks.

Om provet kommer från ett sår undersöks det på motsvarande sätt för att se om difteribakterier kan påvisas. Prover kan tas från både svalg och sår när det finns förändringar på mer än ett ställe.

Laboratorietester och kompletterande undersökningar

Odling används för att påvisa difteribakterier.¹ Vid odling försöker laboratoriet få bakterierna att växa från provet, så att de kan identifieras.

En framodlad bakteriestam undersöks för att se om den bildar toxin.⁴ Det görs eftersom många bakteriestammar inte bildar toxin, medan toxinbildande bakterier kan orsaka sjukdom genom bakteriegiftet.

Den mikrobiologiska diagnostiken sker i två steg.⁴ Först påvisas bakterierna vid ett mikrobiologiskt laboratorium. Därefter kan den framodlade bakteriestammen skickas vidare för undersökning av om den är toxinbildande.

Vid undersökningen av bakteriestammen kan laboratoriet påvisa toxinets arvsmassa med molekylärbiologiska metoder.⁴ Laboratoriet kan också använda odling och påvisning av utsöndrat toxin.

Vid misstänkt difteri kan blodstatus, njur- och leverprover samt EKG tas.¹ Blodproverna kan bland annat visa tecken på påverkan på blodet, njurarna eller levern, medan EKG används för att undersöka hjärtats elektriska aktivitet.

Den bakteriologiska diagnosen fås vanligen efter två till tre dygn. Besked om eventuell toxinproduktion kommer efter ytterligare ett till två dygn, men det kan ibland ta längre tid.¹

Om andningen påverkas kan en andningstub behöva sättas in. Vården kan också behöva öppna en blockerad luftväg.⁵ Vilka åtgärder som behövs beror på hur infektionen påverkar dig.

Behandling av bärare och nära kontakter

Även symtomfria personer som bär difteribakterien behandlas med antibiotika.⁵ Nära kontakter kan också behöva antibiotika och difterivaccin.² Personer som har varit i nära kontakt med någon som är sjuk eller smittad ska undersökas med svalgprov och vid behov vaccineras.⁴

För friska bärare och nära kontakter kan antibiotika ges i tablettform.¹ Behandlingen av friska bärare kan till exempel vara klaritromycin eller azitromycin. Vilket läkemedel som används och hur länge behandlingen ska pågå bestäms av vården.

Nära kontakter undersöks eftersom bakterien kan finnas hos en person utan att personen har symtom. Vaccination kan behövas om skyddet mot difteri saknas eller behöver förstärkas. Smittskyddet hjälper till att identifiera vilka personer som har varit nära den som är sjuk eller smittad.

Uppföljning och smittskydd

När antibiotikabehandlingen är avslutad tas ett kontrollprov från svalget.⁴ Kontrollodlingar påbörjas ett dygn efter avslutad behandling. De tas från näsa, svalg och eventuella sår under tre dagar i följd.¹ På så sätt kan vården kontrollera att bakterierna har försvunnit efter behandlingen.⁶ Vid uppföljningen kan vården ta kontrollodlingar från näsa, svalg och eventuella sår under flera dagar.¹ Syftet är att kontrollera att bakterierna har försvunnit.

Difteri är en smittspårningspliktig sjukdom i Sverige. Det betyder att personer som har varit i nära kontakt med den som är sjuk eller smittad ska undersökas med svalgprov och vid behov vaccineras. Difteri klassas också som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen, och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.⁴

Om du har smittats i Sverige är vård och behandling avgiftsfri.³ Det gäller både undersökning och behandling.

Delaktighet i vården

Du ska få vara delaktig i din vård enligt patientlagen. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Du kan ställa frågor om informationen från vårdpersonalen inte är begriplig. Frågor kan hjälpa dig att förstå den information du får om din vård och vilka beslut som behöver fattas. Barn ska också få vara delaktiga i sin vård, och det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på barnets ålder och mognad.³

Hudår vid huddifteri kan ta månader att läka.⁶ Såren kan därför finnas kvar även efter att den övriga behandlingen är avslutad, och de kan lämna ett ärr.²

Kan man få difteri mer än en gång?

Ja, en person utan vaccination kan få difteri mer än en gång. Att du har haft difteri innebär alltså inte säkert att du har ett skydd som varar resten av livet.⁶

Vaccination förebygger symtomgivande difteri effektivt.⁶ Vaccination mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, och vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år.⁴