En brännskada är en vävnadsskada som kan orsakas av värme, kemikalier, elektricitet, solljus eller strålning. Vården kan bedöma skadans djup och utbredning; ytliga brännskador läker inom 14 dagar, medan djupare brännskador tar längre tid.
En brännskada är en vävnadsskada som uppstår när värme, kemikalier, elektricitet, solljus eller strålning skadar kroppens vävnader.1 Skadan kan alltså uppkomma på flera olika sätt, även om värme är en vanlig orsak. Brännskadan skadar hudens skyddande barriär mot omgivningen, bland annat mot bakterier.2
Hur allvarlig brännskadan är beror bland annat på hur djupt den går, hur stor del av huden som har skadats och var på kroppen brännskadan sitter.3 En skada som går djupare eller omfattar en större yta kan därför vara allvarligare än en ytligare skada på en mindre yta. Brännskadans plats har också betydelse för hur skadan bedöms.
Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.3 När vården beskriver brännskadans djup handlar det om hur långt in i hudens lager skadan har gått. Brännskador kan delas in i ytliga och djupare brännskador, men gränserna mellan grupperna är inte helt skarpa. En fullhudsbrännskada innebär att hela huden är skadad.2
Indelningen ger en grov beskrivning av skadan och hur snabbt den läker. Ytliga brännskador läker vanligen inom 14 dagar, medan djupare brännskador tar längre tid.3 En djupare skada kan gå igenom hudens alla tre lager och även nå vävnader under huden, till exempel muskler och senor.
Brännskadans storlek anges som procent av hela kroppsytan. Det betyder att den skadade ytan jämförs med hela kroppens yta. Den skadades handflata med fingrar motsvarar ungefär en procent av kroppsytan, vilket kan användas för att uppskatta skadans storlek.3
Cirka 38 000 personer i Sverige söker vård för brännskada varje år. Cirka 1 300 personer per år behöver sjukhusvård för brännskador i Sverige. De flesta brännskador som leder till vårdsökande är mindre brännskador.2
En brännskada kan uppstå när huden utsätts för torr värme, till exempel från eld eller ett varmt strykjärn.4
En ytlig brännskada påverkar den yttersta delen av huden och brukar synas som rodnad. Huden kan svida och klia, och det kan bildas blåsor. Huden runt skadan kan också bli svullen.
Solbränna är ett vanligt exempel på en ytlig brännskada. Rodnaden brukar försvinna efter några dagar och huden kan fjälla. Ibland kan det klia långt efter att rodnaden har försvunnit.3
Om skadan går djupare ner i huden kan det bildas blåsor. Såren svider mycket och huden omkring skadan kan svullna.3
En vårdgivare kan ställa diagnosen brännskada genom att undersöka skadan och fråga vad som har hänt.5 Hur skadan gick till är centralt när vården bedömer hur djupt huden är skadad. Därför kan frågor om till exempel värmekällan, temperaturen och hur länge huden utsattes ge viktig vägledning. Vården bedömer både brännskadans djup och hur stor del av kroppen som är skadad.2
Djupet beskriver hur långt skadan har gått in i hudens lager. Utbredningen beskriver hur stor del av kroppens yta som är skadad. Bedömningen kan behöva göras på nytt, eftersom en skada som först ser ytlig ut ibland kan bli djupare.
Vid undersökningen tittar vårdgivaren bland annat på sårets färg och fuktighet. En fuktigare yta talar för en ytligare skada.2 Även hudens fasthet och om det finns blåsor kan vägas in i bedömningen.
Vid fingertestet trycks ett finger mot den skadade huden och släpps sedan snabbt. Om färgen återkommer snabbt efter trycket talar det för en ytligare skada.2 En mjukare hud talar också för en ytligare skada, medan läderartad och stel hud talar för en djupare skada.
Vid större eller djupare brännskador rengör en läkare brännskadan.3 Sårvården kan innebära att skräp och död eller döende vävnad tas bort.5 Förband används för att hålla såren rena och skydda mot infektion. Förbanden behöver bytas regelbundet, och vården hjälper dig med bytena på sjukhus eller vårdcentral.3
Ytliga dermala brännskador behandlas först med fuktbevarande förband som absorberar sårvätska. Förbandet ska bidra till en bra miljö för sårläkning, skydda mot infektion och minska smärtan vid förbandsbyte. Den första omläggningen planeras inom två till fyra dagar för att vården ska kunna inspektera såret.2 Under den första veckan minskar ofta mängden sårvätska, och då kan vården byta till ett förband som absorberar mindre vätska.
Smärtbehandling i vården kan bestå av receptfria eller ordinerade läkemedel eller nervblockad.5 Vid svårare brännskador kan du behöva sövas på sjukhus.
Börja kyla den brännskadade huden direkt efter skadan.2 Kyl med svalt vatten i cirka 10–15 minuter. Det kan minska smärtan och begränsa hur djupt skadan går.
Kyla inte längre än cirka 15 minuter, eftersom risken för nedkylning då ökar. Du kan spola huden med svalt vatten eller sänka ner den skadade kroppsdelen i en hink med svalt vatten.
Ta av smycken, klockor och annat som sitter nära skadan, eftersom området kan svullna. Ta inte bort kläder som har fastnat i huden, eftersom det kan skada huden där kläderna sitter fast.3
En ytlig brännskada som inte har läkt inom 14 dagar ska bedömas på en vårdcentral. De flesta ytliga brännskador läker av sig själva, men en bedömning behövs när läkningen drar ut på tiden.3
Större och djupare brännskador behöver behandling på vårdcentral eller sjukhus. På vårdcentralen eller sjukhuset rengör en läkare brännskadan. Du kan också få hjälp med förband, som håller såret rent och skyddar mot infektion. Förbanden behöver bytas regelbundet, och vården hjälper till med bytena.3
Djupare brännskador kan behöva opereras. En kirurg är den läkare som opererar brännskadan vid behov.3 Vid hudtransplantation tar kirurgen bort den brända huden och täcker såret med frisk hud från en annan del av kroppen.
Svåra brännskador kan bedömas för nationell högspecialiserad vård.2 Bedömningen utgår från kriterier för svåra brännskador, och vissa patienter kan efter bedömning vårdas i sin hemregion.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.
Ytliga brännskador läker inom 14 dagar.3 Tiden kan vara längre om skadan är djupare eller större. Vid en ytlig dermal brännskada läker såret oftast inom två veckor. Klåda är vanligt under läkningen och kan finnas kvar i veckor eller månader efter att huden har läkt.2
En djupare brännskada som är större än en handflata kan ta flera månader eller mer tills såret är läkt. Om en ytlig brännskada inte har läkt inom 14 dagar ska den bedömas på en vårdcentral.3
Stick inte hål på en brännblåsa eftersom de skyddar den nya huden som håller på att bildas under. Det svider också mindre om blåsan är kvar.3
Du kan skydda brännskador som inte har spruckit med till exempel vadd eller gasvävskompresser.3 Om blåsan redan har spruckit ska lösa hudflagor tas bort.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Brännskador kan också uppstå när kläder börjar brinna.3 Att andas in rök är en annan typ av skada som kan uppstå vid en brand.
Hur djup brännskadan blir påverkas av temperaturen på det som skadar huden, hur länge värmen ligger mot huden och hur tjock huden är.2
Barn och äldre har tunnare hud och får därför oftare djupare brännskador vid samma värmeexponering.2 Het och trögflytande vätska, till exempel varm knäck eller kokande gröt, kan orsaka en djupare brännskada än annan het vätska.3
Även hur skadan uppstår kan ge viktig information om hur djupt huden har skadats. Till exempel kan potatis- eller pastavatten orsaka en djupare skada än rent kokande vatten vid samma temperatur, eftersom vattnet innehåller partiklar som håller kvar värmen.
Brännskador uppstår oftast oavsiktligt och beskrivs inte som ett ärftligt tillstånd.5
Hemmet är en vanlig riskmiljö för barn. Varm mat och varma drycker kan orsaka brännskador, särskilt när barnet kommer åt sådant som står inom räckhåll.3
Medicinsk strålbehandling kan orsaka brännskada.5 Kemikalier i till exempel rengöringsprodukter och byggmaterial kan också skada huden. Elektriska ledningar, skadade sladdar, blixtnedslag och bilbatterier är exempel på källor till elektriska brännskador.
Friktion kan ge brännskada när huden gnids mot grova material, till exempel kläder, möbeltyg eller mattor, med stor kraft eller under lång tid. Lång vistelse i solen utan tillräckligt skydd är ytterligare en möjlig orsak.
En djupare brännskada kan se annorlunda ut än en ytlig skada. Huden kan bli vit, brun eller svart och kännas hårdare än vanlig hud. Den kan också kännas bedövad eftersom nerverna i huden har skadats.3
Vid en fullhudsbrännskada är hela huden skadad. Såret är torrt och kan vara blekbrunt eller svart, med en läderartad konsistens. En sådan skada kan sakna känsel. Vid en djup dermal brännskada kan sårytan vara marmorerad, mörkröd-vit och torr eller fuktig. Det bildas oftast inga blåsor vid en sådan skada.2
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om en eller flera av följande saker stämmer:
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.3
För att uppskatta den skadade ytan kan vården använda handflateregeln. Den skadades handflata med fingrar motsvarar ungefär en procent av kroppsytan.2
Laboratorie- och bilddiagnostik brukar inte behövas för att diagnostisera en brännskada. Blod- och urinprov kan däremot användas för att hitta tecken på organskada eller infektion. Datortomografi eller magnetkameraundersökning kan ibland upptäcka djupare vävnadsskada, men sådana undersökningar behövs inte vanligtvis.5
Vid en uppföljande bedömning kan vården kontrollera om skadan har förändrats i djup eller utbredning. Det är särskilt viktigt eftersom djupet ibland blir tydligare först senare.
Vilken behandling du behöver beror bland annat på hur djup brännskadan är och hur stor del av kroppen som är skadad. Vid större brännskador kan vården behöva följa såret regelbundet och anpassa förband och annan behandling efter hur läkningen utvecklas.
En djupare brännskada som inte har läkt efter 14 dagar kan behöva opereras för att minska risken för ärrläkning.3 Ärrläkning kan göra huden mindre töjbar och göra det svårare att röra sig. Ärr kan också dra ihop sig så mycket att de drar i den oskadade huden runt ärret; det kallas ärrdragning.
Djupare brännskador som är större än några centimeter i diameter opereras så snabbt som möjligt efter skadan.3 Målet är att såren ska läka snabbare och att ärren ska bli så bra som möjligt. De flesta blir sövda under operationen.
Vid en hudtransplantation tar kirurgen bort den brända huden och täcker såret med frisk hud från en annan del av kroppen. Den friska huden läker på det ställe där den togs inom 14 dagar. Den transplanterade huden läker fast över såret inom cirka fem dagar.3
Fullhudsbrännskador kräver operation för att läka när de är större.2 Djupare brännskador kräver ofta hudtransplantation för att läka. Även efter operation kan det behövas flera operationer om läkningen inte har blivit bra eller om ärr gör det svårt att röra sig.
Kompressionsbandage kan minska risken för att ärr blir tjocka och röda. De kan också minska klåda. Kompressionsbandage kan behöva användas i upp till ett år eller längre, tills ärren har blivit mjuka och fått tillbaka mer av sin vanliga hudfärg.3
Gelplattor kan göra ärr mjuka, platta och mindre röda.3 Plattorna hålls på plats av kompressionsbandaget. På områden där det är svårt att använda kompressionsbandage kan ett självhäftande silikonplåster användas.
Fysioterapeutisk eller arbetsterapeutisk behandling kan behövas vid ärrproblem efter en brännskada.2 Fysisk och arbetsterapeutisk behandling kan hjälpa dig med återhämtningen efter allvarliga brännskador.5 Arbetsterapeuten kan hjälpa till med kompressionskläder och andra hjälpmedel som påverkar ärren, medan fysioterapeuten kan hjälpa till med träning av styrka eller rörlighet.
Psykisk vård kan hjälpa vid ångest, depression eller posttraumatiskt stressyndrom efter skadan.5 Efter en större eller djupare brännskada kan besvär med klåda, fördröjd sårläkning, förändrad hudfärg samt känslighet för sol, värme eller kyla finnas kvar under längre tid. En mindre grupp personer med större och djupare brännskador kan få problem under lång tid efter skadan, och ibland påverkas de av skadan resten av livet.
Stick inte hål på brännblåsor.3 Blåsan skyddar den nya huden som håller på att bildas under, och det svider mindre om blåsan är kvar.
När en blåsa har spruckit kan lösa hudflagor annars öka risken för att bakterier bildas och att du får en infektion i såret. Lotion eller gel kan göra att det svider ännu mer på en sprucken blåsa.
Vid smärta kan du använda receptfria värktabletter som innehåller paracetamol. På ytliga brännskador kan du stryka på kylbalsam eller gel med aloe vera för att lindra besvären.3
Håll såret rent. Tvätta brännsår med vanlig tvål och vatten och lägg sedan ett förband som håller såret rent och fuktigt.
Vid kemikalier på huden är målet att skölja bort så mycket som möjligt av ämnet. Spola försiktigt och länge med rinnande vatten så att kemikalierna inte sprids till andra delar av huden. Rör inte området med kemikalierna, eftersom ämnet kan fastna på händerna och spridas vidare.
Ett förband skyddar såret och gör det lättare att hålla det rent. Vid djupare brännskador kan det komma mycket vätska från såret de första dagarna, och då behöver såret skyddas med förband. Det går bra att få rent kranvatten på såret.
Var uppmärksam på tecken som kan tyda på infektion:
Såret läker genom att huden växer tillbaka från sårkanterna och över såret. När såret läker brukar det också göra mindre ont.
Det kan klia i huden när den börjar läka, och klådan kan finnas kvar även efter att såret har läkt. Fet hudkräm eller salva kan minska klådan i den läkande huden.3
Ärrmassage kan göra ärr mjukare och minska klådan. Skydda den skadade huden mot sol tills den är helt läkt.3
Följ hur såret förändras under läkningen. Om du vill läsa om när en brännskada behöver bedömas av vården kan du gå vidare till avsnittet om när du ska söka vård.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.3 Många mottagningar kan du också kontakta genom att logga in på 1177.se. Vilken mottagning som passar beror på brännskadans djup och storlek samt hur läkningen går.
Det blir oftast inga ärr av en ytlig brännskada men ibland blir det fläckar på huden. Klåda kan finnas kvar efter att såret har läkt.3
Det blir alltid ett mer eller mindre stort ärr efter en djupare brännskada. Hur stort det blir beror på hur djup skadan var och hur läkningen har gått.3 Djupare brännskador kan därför ge ärrbildning som finns kvar länge efter skadan.2
Ärr kan bli tjocka och hårda och ibland dra ihop sig så mycket att de även drar i den oskadade huden runt ärret. Det kallas ärrdragning.3