Psoriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst påverkar huden och ibland lederna, och den smittar inte. Det finns behandling som kan minska besvären, och psoriasis kan försvinna under perioder även om den oftast inte går över helt.
Psoriasis är en sjukdom som ger utslag på huden och andra besvär. Det finns flera olika former av psoriasis, och utslagen kan se olika ut och sitta på olika delar av kroppen. Plack-psoriasis är en av formerna och visar sig som röda, fjällande områden på huden. En del som har psoriasis får också besvär i lederna, vilket kallas psoriasis i lederna. Psoriasis smittar inte.1
Vid psoriasis växer hudcellerna alltför snabbt. Då hinner hudens yttersta lager inte bildas på vanligt sätt, och hudcellerna lossnar i större flagor. Samtidigt finns en låggradig inflammation i kroppen, vilket kan göra huden röd och varm.1 Klåda är vanligt och uppträder i perioder. Utslagen är ofta symmetriskt placerade.2
Psoriasis är en kronisk, immunmedierad inflammatorisk systemsjukdom som huvudsakligen påverkar huden och ibland lederna.2 Det betyder att sjukdomen hänger samman med hur immunförsvaret fungerar och att både huden och ibland lederna kan påverkas. Arv och omgivningsfaktorer har betydelse för om någon får psoriasis, men det är inte helt klarlagt hur sjukdomen ärvs.1
Psoriasis är vanligt och förekommer hos cirka 2–3 procent av kaukasier. Förekomsten varierar mellan olika etniska grupper.2
Psoriasis kommer ofta i skov med perioder av mer besvär och större utslag samt perioder med mindre eller inga besvär.1 Hur mycket sjukdomen märks och hur stora områden som påverkas kan variera mellan olika personer.2
De flesta former av psoriasis går inte över helt, men besvären kan försvinna under perioder.1 Sjukdomen läker sällan av sig själv och kan finnas kvar under lång tid.2 Perioder med mindre eller inga besvär innebär därför inte alltid att sjukdomen har försvunnit helt.
Psoriasis kan främst påverka huden, men ibland även lederna.2 Om du har psoriasis och får återkommande värk, svullnad eller stelhet i lederna kan det vara tecken på psoriasis i lederna; detta beskrivs mer i avsnittet om symtom.
Det finns inte en enda förklaring till varför psoriasis uppstår. Både sådant du ärver och sådant du utsätts för i omgivningen kan ha betydelse.1 Det betyder att psoriasis inte behöver bero på något du har gjort, och att en ärftlig benägenhet inte alltid räcker ensam för att sjukdomen ska utvecklas.
Immunförsvaret är en del av förklaringen till sjukdomen. Vid psoriasis är både det medfödda och det förvärvade immunförsvaret inblandade i den inflammatoriska processen.2 Förenklat kan immunförsvaret sätta igång signaler som påverkar hudens celler och bidrar till den inflammation som hör ihop med psoriasis.
Exakt hur psoriasis ärvs är fortfarande inte helt klarlagt. Risken ökar däremot om du ärver vissa gener. En genetisk benägenhet behöver ofta kombineras med något i omgivningen som sätter igång sjukdomen.1
Psoriasis kan se olika ut från person till person. Utslagen kan vara små eller bilda större sammanhängande områden, och både utbredningen och storleken på förändringarna kan variera betydligt.
Fjällen kan vara tydliga och sitta ovanpå den röda huden. Om fjällen lossnar kan huden under vara lättblödande. Utslagen kan klia särskilt mycket när de är nya.
Hudbesvären kan komma i skov. Det betyder att du kan ha perioder med mer besvär och större utslag och perioder med mindre eller inga besvär. Hur mycket huden påverkas och var utslagen sitter skiljer sig åt mellan olika personer.
Det finns flera former av psoriasis. De skiljer sig framför allt åt genom hur utslagen ser ut och vilka delar av kroppen som påverkas. Utslagen kan därför se olika ut även hos personer som båda har psoriasis. På vissa delar av kroppen är huden tydligt fjällande, medan utslag i hudveck ofta saknar fjällning.
Diagnosen psoriasis ställs oftast genom att läkaren tittar på huden och frågar om dina besvär. En läkare kan ofta avgöra om det är psoriasis genom en enkel undersökning.1 Det betyder att du vanligtvis inte behöver genomgå många undersökningar för att få en första bedömning.
Diagnosen bygger på flera delar:2
Läkaren kan fråga när besvären började eller när de brukar komma.1 Du kan också få berätta var på kroppen du brukar få utslag. Dessutom kan läkaren fråga om nära släktingar har psoriasis. Den informationen hjälper läkaren att bedöma om utslagen stämmer med psoriasis.
Ibland behöver läkaren också tänka på andra hudsjukdomar som kan likna psoriasis. Därför är det bra att berätta om tidigare hudbesvär och om förändringar i utslagen. Om du har besvär i lederna kan du behöva berätta om det i samband med bedömningen, eftersom psoriasis ibland kan påverka lederna.
Läkaren brukar undersöka hela kroppen efter utslag på typiska ställen.1
Behandlingen anpassas efter hur psoriasisbesvären ser ut och vilka delar av kroppen som är påverkade. Vid lindrig psoriasis kan behandlingen ofta skötas i primärvården. Ljusbehandling och läkemedel som tas genom munnen eller med sprutor bör skötas av hudläkare. Barn, ungdomar och personer med utbredd eller svårbehandlad psoriasis bör också bedömas av hudläkare. Det är viktigt att du får tydlig information om behandlingen och att ni tillsammans bestämmer vad behandlingen ska uppnå.2 Då blir det lättare att följa effekten över tid och att ändra behandlingen om den inte hjälper tillräckligt. Mjukgörande och avfjällande krämer och salvor ingår i den grundläggande behandlingen.1 De mjukgör huden och hjälper till att få bort fjäll och flagor. Exempel på avfjällande ämnen är salicylsyra och karbamid. När huden är så fri från fjäll som möjligt kan receptbelagda krämer och salvor fungera bättre.
Om mjukgörande kräm inte räcker kan du behöva smörja med starkt kortison.1 Kortison dämpar inflammationen i huden och verkar snabbt. Starkt kortison kan dock göra huden tunn om det används under flera år. Därför behöver val av preparat och hur länge det ska användas anpassas efter bland annat kroppsdel och besvärens svårighetsgrad.
Det D-vitaminliknande ämnet kalcipotriol brukar hjälpa bra. Kalcipotriol finns bland annat som salva, gel eller skum, och finns också i kombination med kortison. Kalcipotriol verkar inte lika snabbt som kortison, men har få biverkningar och gör inte huden tunnare när det används under längre tid.1
En regelbunden hudvårdsrutin kan göra vardagen enklare när huden känns torr eller fjällig. Mjukgörande krämer och salvor är en viktig del av basbehandlingen och kan hjälpa till att avlägsna fjäll och flagor.1
Försök att smörja huden direkt efter badet, när det känns lättare att få krämen eller salvan över de berörda områdena. Om du använder en burk med mjukgörande behandling ska du inte stoppa fingrarna direkt i den. Använd i stället en sked, spatel eller pump, om det finns.
Dela inte dina mjukgörande behandlingar med andra personer. Kläder och sängkläder som fått mjukgörande behandling på sig kan brinna lättare, så rök inte och var inte nära öppna lågor när du använder sådana produkter.
Om du misstänker att du har psoriasis är vårdcentralen en vanlig första kontakt med vården. Där kan en läkare ofta avgöra om du har psoriasis genom en enkel undersökning.1 Ibland behöver läkaren ta ett prov från huden för att vara säker på diagnosen.
Oftast kan du få hjälp på vårdcentralen. Vid svåra besvär kan du behöva en remiss till en hudläkare för att få rätt behandling.1 En hudläkare är specialist på hudsjukdomar. Hudläkaren kan bedöma om du behöver annan behandling än den som används i primärvården, till exempel ljusbehandling eller läkemedel som tas genom munnen eller med sprutor.2
Om du har psoriasis och får värk i en eller flera leder kan vårdcentralen också vara en första kontakt. Berätta då om dina ledbesvär, eftersom psoriasis i lederna kan behöva bedömas av en specialist.
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller råd om var du kan söka vård.1 Du kan också använda 1177:s information för att hitta mottagningar och se vilka vårdärenden du kan göra genom att logga in.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Smittar psoriasis?
Nej, psoriasis smittar inte.1 Du kan alltså inte få psoriasis genom att vara nära någon som har utslag.9 Sjukdomen beror inte på att huden överför något till andra personer. Det kan därför vara bra att berätta för personer i din närhet att utslagen inte är smittsamma, om du märker att de är osäkra.
Kan psoriasis försvinna?
Besvären kan försvinna under perioder, men sjukdomen går oftast inte över helt. Psoriasis kommer ofta i skov, med perioder med mer besvär och perioder med mindre eller inga besvär. Hur länge perioderna varar och hur mycket utslag du får kan skilja sig från person till person. Behandling kan göra att du får mindre besvär eller inga besvär alls under vissa perioder.1
Kan psoriasis påverka lederna?
En del personer med psoriasis får också besvär i lederna.1 Det kallas psoriasis i lederna och kan ge värk, svullnad eller stelhet. Besvären kan sitta i ett finger, en tå eller en annan led, och stelheten är ofta tydligast på morgonen.6
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Siffrorna beskriver sannolikhet, inte ett säkert resultat. Att en förälder har psoriasis innebär alltså inte att du med säkerhet får sjukdomen, och psoriasis kan också förekomma hos personer utan känd psoriasis i familjen.
Hos en person som har en ärftlig benägenhet kan både yttre och inre faktorer utlösa ett utbrott eller ett skov. Utlösare skiljer sig mellan personer. Det kan därför vara svårt att se ett tydligt samband varje gång besvären förändras.
Vanliga faktorer som kan sätta igång eller försämra psoriasis är:
En infektion behöver alltså inte bara sammanfalla med psoriasis; den kan vara en utlösande faktor, särskilt vid halsfluss. Psykisk stress kan också påverka besvären, exempelvis i samband med en livskris. Rökning och alkohol nämns som faktorer som kan bidra till försämring, men det betyder inte att alla som röker eller dricker alkohol får psoriasis.
Hudens reaktion efter en skada är en annan möjlig förklaring till att nya utslag ibland uppstår där huden har skadats. Läkemedel kan påverka på liknande sätt, men det gäller bara vissa läkemedel. Sluta inte med ett läkemedel som du har fått ordinerat utan att först prata med vården.
Psoriasis kan förekomma tillsammans med andra sjukdomar. När flera sjukdomar finns samtidigt kallas det samsjuklighet. Det är ett riskområde som kan vara viktigt att känna till, även om det inte betyder att du kommer att få någon av dessa sjukdomar.
Sambanden mellan psoriasis och andra sjukdomar kan bero på flera saker. Långvarig låggradig inflammation i kroppen kan sannolikt ha betydelse. Även ärftlighet och levnadsvanor kan bidra till sambanden. Det går därför inte att dra slutsatsen att psoriasis ensam orsakar en annan sjukdom.
Psoriasis i lederna kan vara en del av sjukdomsbilden även om hudbesvären är det som märks mest. Om du har psoriasis och får återkommande besvär från lederna är det viktigt att berätta det för vårdpersonal, eftersom ledinflammation hör till den samsjuklighet som kan förekomma vid psoriasis. Läs mer om besvär från lederna i avsnittet om psoriasis i lederna.
Plack-psoriasis är den vanligaste formen. Placken kan finnas på båda sidor av kroppen, till exempel på samma ställe på höger och vänster armbåge. De kan också komma på bålen och armarna som större sammanflytande ytor.
Guttat psoriasis består av många små röda fläckar som liknar vattendroppar. Utslagen kan finnas på stora delar av kroppen. Formen kommer ofta i samband med halsfluss och är vanligast under puberteten.
Invers psoriasis sitter i hudveck. Det kan till exempel vara i ljumskarna, armhålorna, naveln eller under brösten. Eftersom hudvecken är fuktiga brukar utslagen inte fjälla där.
Hårbotten kan också påverkas. Då kan fjällningen vara vit och silveraktig och sitta i delar av eller i hela hårbotten. Förändringarna kan även sträcka sig en bit utanför hårfästet. Psoriasis i hårbotten kan alltså finnas på ett begränsat område eller omfatta hela hårbotten. Fjällningen kan vara tjock på den rodnade huden.3
Nagelpsoriasis påverkar nagelns yta och kan ibland göra att den yttersta delen av nageln lossnar. Nageln kan också bli porös och tjockare.
Vid pustulosis palmoplantaris börjar besvären ofta med gula varblåsor. Blåsorna kan torka in och bli brunaktiga. Huden kan samtidigt bli röd, klia och kännas öm, särskilt när nya blåsor kommer. Det kan också bildas en skorpa som sedan lossnar.
Psoriasis i lederna kan påverka en eller flera leder. Besvären kan variera från milda till mer allvarliga.
Även knä, fotled eller handled kan påverkas. Inflammationen kan dessutom sitta i senor och muskelfästen. Om flera leder påverkas sitter besvären ofta inte i samma leder på kroppens båda sidor.
Snabbt rodnande hud tillsammans med vita varfyllda blåsor som flyter ihop kan vara tecken på ett mer allvarligt tillstånd eller en infektion.4
Om du får sådana snabbt tilltagande hudförändringar eller påverkas tydligt i hela kroppen behöver du bedömas skyndsamt. Du ska söka vård på en akutmottagning om du blir plötsligt svårt sjuk.7 Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Vid generaliserad pustulös psoriasis är personen ofta svårt sjuk med feber, allmänsymtom och kraftig inflammation i kroppen. Det är en ovanlig form av psoriasis.2
För att se hur huden ser ut under fjällen kan läkaren skrapa lite lätt på utslagen.1 När fjällen lossnar kan ytan under vara ljust rödaktig om du har psoriasis. Ibland syns även små punktformiga blödningar.
Oftast kan läkaren se direkt att det är psoriasis, men ibland behöver hen ta ett prov från huden för att vara säker.1 Ett sådant hudprov kan också hjälpa till när den kliniska bilden är oklar.
Vid misstänkt guttat psoriasis kan läkaren använda svalgodling eller Strep-A.2 Det kan vara aktuellt eftersom guttat psoriasis ofta kommer i samband med halsfluss eller en streptokockinfektion.
Efter diagnosen kan läkaren bedöma hur mycket psoriasis påverkar huden och din vardag. Bedömningen hjälper vården att beskriva sjukdomens utbredning och följa förändringar över tid.
BSA är ett mått som anger hur stor procent av hudytan som är täckt av psoriasis.2 Din handflata med fingrar motsvarar drygt en procent av hudytan när BSA uppskattas.
DLQI är ett hudspecifikt mått på hur hudsjukdomen påverkar livskvaliteten.2 Det görs vanligtvis med ett frågeformulär och kan visa hur besvären påverkar exempelvis vardagen och ditt välbefinnande.
Läkaren kan använda både hur stor del av huden som är påverkad och hur du själv påverkas av sjukdomen när svårighetsgraden bedöms. Om du har psoriasis i lederna vägs även det in i den samlade bedömningen.
Pimekrolimus och takrolimus kan vara alternativ på känslig hud, till exempel i ansiktet.1 De gör inte huden tunnare. Vilket ämne som passar och hur det ska användas behöver bedömas av vårdpersonal, eftersom huden på olika delar av kroppen tål behandling på olika sätt.
Ljusbehandling kan användas för att dämpa inflammationen när krämer och salvor inte hjälper tillräckligt.1 Det finns flera typer av ljusbehandling, och behandlingen kan ges som enda behandling eller tillsammans med annan behandling. Fjäll kan behöva tas bort före behandlingen för att ljuset ska kunna verka bättre på huden.
UVB är en form av ljusbehandling med ultraviolett ljus. Enligt 1177 ges UVB vanligtvis tre till fyra gånger i veckan under sex till åtta veckor. Behandlingstiden i ljuskabinen är kort i början och längre mot slutet. Långvarig behandling med UVB ökar risken för hudcancer, och därför begränsas antalet behandlingar.1 Barn brukar inte få ljusbehandling.
Buckybehandling kan ibland användas vid svårbehandlad psoriasis på vissa delar av kroppen.1 Det är en lokal behandling med svag röntgenstrålning. Den kan till exempel användas vid förändringar i hårbotten, på bålen, armarna, benen eller i hudveck när andra behandlingar inte har fungerat tillräckligt.
Läkemedel som tas genom munnen eller med sprutor kan övervägas vid medelsvår eller svår psoriasis när lokalbehandling eller ljusbehandling inte har tillräcklig effekt, eller när sådan behandling är svår att genomföra.2 Behandlingen kan också bli aktuell om psoriasis sitter på särskilt besvärliga ställen, till exempel händer, fötter, ansikte eller underliv. Om du samtidigt har psoriasis i lederna vägs även det in i bedömningen.
Metotrexat är ett välbeprövat förstahandsval vid systemisk behandling av psoriasis.2 Det dämpar inflammationen och finns både som tabletter och sprutor. Metotrexat kan påverka levern. Regelbundna blodprover kan därför upptäcka om levern har påverkats.1 Metotrexat kan också ha effekt på psoriasis i lederna.
Acitretin kan användas vid pustulös psoriasis och vid kraftigt förtjockade förändringar på händer och fötter.2 Det dämpar framför allt tillväxten av hudceller och minskar fjällningen. Blodfetterna kontrolleras under behandlingen eftersom halten av blodfetter kan öka något.
Dimetylfumarat finns som tabletter. Behandlingen inleds med låg dos som sedan höjs gradvis.1 Den vanligaste biverkningen är besvär från mage och tarm.
Andra läkemedel som kan användas vid besvärlig psoriasis är apremilast och deukravacitinib. Apremilast finns som tabletter och minskar inflammation. Deukravacitinib är en så kallad TYK2-hämmare som minskar inflammationen.
Biologiska läkemedel används ofta när andra läkemedel inte har hjälpt tillräckligt eller inte är lämpliga.1 De består av antikroppar eller andra proteiner som riktar sig mot ämnen som driver inflammationen vid psoriasis. Biologiska läkemedel ges som sprutor eller infusioner. Behandling med biologiska läkemedel sätts in och följs upp av hudläkare med erfarenhet av sådana läkemedel. Vid uppföljningen vägs tidigare sjukdomshistoria, tidigare behandlingar, utbredningen av psoriasis, graviditetsönskemål och andra sjukdomar in i valet av läkemedel.8 Biosimilarer är avsedda att fungera på samma sätt som de ursprungliga biologiska läkemedlen och kan vara ett alternativ när ett biologiskt läkemedel har förlorat sitt patentskydd.1,8 Exempel på grupper är läkemedel som riktar sig mot TNF eller olika interleukiner.
Biosimilarer är läkemedel som liknar redan godkända biologiska läkemedel. De kan användas som alternativ till det redan godkända läkemedlet. Valet av biologiskt läkemedel påverkas av bland annat tidigare behandlingar, sjukdomens utbredning, graviditetsönskemål och andra sjukdomar.
Vilken behandling som används beror på vilka besvär personen har.1 Vårdpersonal väger bland annat in hur utbredda hudförändringarna är, var de sitter och hur mycket de påverkar vardagen. Behandlingsmålen bör bestämmas tillsammans med dig så att det går att bedöma om behandlingen ger önskad effekt.
Det är vanligt att prova en behandling i taget för att se om den hjälper.1 Det kan göra det lättare att bedöma vilken behandling som har effekt och vilka biverkningar som hör ihop med ett läkemedel. Ibland behöver behandlingen senare bytas eller kombineras med en annan behandling.
Risken för biverkningar kan öka om samma behandling används under lång tid.1 Därför kan behandlingen behöva varieras. Det betyder inte att du själv ska ändra eller avsluta en behandling, utan att förändringar görs tillsammans med den som ansvarar för behandlingen.
Behandling med systemiska läkemedel följs med läkemedelsspecifika blodprover.2 Vilka prover som behövs beror på vilket läkemedel du använder. Vid metotrexat följs levern med blodprover. Vid acitretin kontrolleras blodfetterna. Uppföljningen kan också innehålla en bedömning av hudförändringarna och av hur behandlingen påverkar din vardag.
Effekten av systemisk behandling kan följas med PASI och DLQI. PASI beskriver hur utbredda och kraftiga hudförändringarna är. DLQI är ett frågeformulär som visar hur hudsjukdomen påverkar livskvaliteten. Dessa mått kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma behandlingens effekt över tid.
Biologiska läkemedel följs upp av hudläkare med erfarenhet av sådana behandlingar. Vid uppföljningen bedöms bland annat förändringen av hudförändringarna och hur livskvaliteten påverkas. Om effekten minskar kan vårdpersonalen behöva överväga en annan behandling eller en förändring av behandlingsupplägget.
Graviditet eller amning kan göra att läkemedelsbehandlingen behöver ändras.6 Dessa läkemedel ska inte användas när du är gravid eller ammar.1 Berätta därför för läkaren om du är gravid, ammar eller planerar att bli gravid innan behandlingen startar eller ändras. Ändra inte läkemedelsbehandlingen på egen hand.
Uppföljningen behöver anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad, din allmänna hälsa och vilken behandling du får. Berätta om behandlingen är svår att genomföra i vardagen eller om du får besvär som kan vara biverkningar. Då kan vårdpersonalen hjälpa dig att hitta ett behandlingsupplägg som fungerar bättre och samtidigt följa behandlingens säkerhet.
Levnadsvanor kan vara en del av att hantera psoriasis. Det handlar inte om att göra allt på en gång, utan om att hitta förändringar som fungerar i din vardag.
Det kan vara hjälpsamt att välja en aktivitet du tycker om och kan återkomma till. Det kan också vara bra att försöka minska stress och att inte dricka för mycket alkohol. I vissa regioner finns livsstilsmottagningar för personer med psoriasis, där du kan få råd om fysisk aktivitet, kost, eventuell viktnedgång samt hur du kan minska stress och användning av tobak och alkohol.
Psoriasis kan påverka hur du lever tillsammans med andra.1 När du har ett skov kan det kännas jobbigt om andra tittar eller kommenterar hur du ser ut. Du kan då undvika att visa huden, till exempel genom att inte gå till stranden eller bada. För vissa kan besvären påverka hela det sociala livet.
Det kan hjälpa att berätta för någon du litar på hur du har det. Kontakt med vänner och vistelse i naturen kan ge kraft och glädje. Om sjukdomen påverkar ditt mående kan KBT (kognitiv beteendeterapi) hjälpa vissa personer som lever med psoriasis.1
Psoriasisförbundet kan erbjuda kontakt med stödpersoner som har egna erfarenheter av psoriasis.1 Du kan också få stöd genom patientföreningar och andra personer som lever med sjukdomen. Att prata med en läkare eller annan vårdpersonal kan ge stöd och svar på frågor om hur du kan hantera besvären i vardagen.
Vilka behandlingar finns?
Behandlingar omfattar bland annat krämer och salvor, ljusbehandling och läkemedel.5 Mjukgörande krämer och salvor ingår i den grundläggande behandlingen. Om krämer och salvor inte hjälper tillräckligt kan ljusbehandling dämpa inflammationen. Vid mer besvärlig psoriasis kan läkemedel som tas genom munnen eller med sprutor bli aktuella. Vilken behandling som passar beror på vilka besvär du har, och det är vanligt att prova en behandling i taget.1
Kan psoriasis påverka måendet?
Psoriasis kan påverka den psykiska hälsan och det sociala livet. Utslagen kan göra att du känner dig annorlunda eller undviker att visa huden för andra. För vissa kan besvären påverka hela det sociala livet. Det finns stöd att få, och vissa personer kan bli hjälpta av KBT, som betyder kognitiv beteendeterapi.1