Atopiskt eksem är en hudsjukdom som gör huden torr och ger kliande utslag; det smittar inte. Eksemet kan inte botas, men rätt behandling kan lindra besvären bra, och de flesta patienter får god symtomkontroll; besvären växlar ofta mellan sämre och lugnare perioder.
Om atopiskt eksem
Vad är atopiskt eksem?
Atopiskt eksem är en hudsjukdom som ger torr hud och kliande utslag.1 Besvären kan komma i alla åldrar och eksemet kan sitta på olika ställen på kroppen beroende på ålder. Atopiskt eksem är en långvarig sjukdom, vilket innebär att besvären kan finnas kvar under längre tid och förändras över tid.
Atopiskt eksem smittar inte.1 Du kan alltså inte få eksem genom att vara nära någon som har sjukdomen, och du för inte heller eksemet vidare till andra. Det kan vara skönt att känna till, särskilt när eksemet syns tydligt eller när ett barn har besvär.
Atopiskt eksem kan inte botas men kan lindras bra med rätt behandling.1 Målet är att minska besvären och hjälpa huden att återhämta sig. Vilken hjälp som passar beror bland annat på hur besvären ser ut och hur mycket de påverkar dig eller ditt barn. Det finns bra möjligheter att få stöd i vården.
Hur vanligt är det och när börjar det?
Atopiskt eksem drabbar omkring 20 procent av barn i Sverige.2 Det är därför en vanlig hudsjukdom, även om besvären kan vara mycket olika från person till person. Atopiskt eksem förekommer hos både barn och vuxna.1 Även om sjukdomen ofta börjar under barndomen kan vuxna ha kvar besvär eller få eksem som vuxna.
Atopiskt eksem debuterar som huvudregel före fem års ålder.2 Hos många börjar besvären redan tidigt i livet, men startåldern kan variera. Det betyder att åldern när eksemet börjar inte ensam avgör om det handlar om atopiskt eksem.
Eksemets förlopp i korthet
Besvären går ofta i perioder med försämringar och lugnare perioder.3 Under en eksemförsämring kan besvären märkas mer, medan huden och vardagen kan kännas lugnare under andra perioder. Sjukdomens aktivitet kan alltså växla över tid.
För många barn blir besvären lindrigare i vuxen ålder, men vissa har kvar symtom som vuxna.2 Att besvären blir bättre med tiden är därför inte något som gäller alla. Om eksemet påverkar vardagen eller inte blir bättre av den hjälp du har fått, kan du kontakta vården för råd om nästa steg.
Atopiskt eksem är en inflammatorisk hudsjukdom där både genetiska faktorer och miljöfaktorer kan ha betydelse.1 De definitiva orsakerna bakom atopiskt eksem är inte fullständigt klarlagda.2 Flera mekanismer verkar alltså kunna samverka, och det är inte alltid möjligt att peka ut en enda orsak hos en person.
Hudbarriärens funktion är nedsatt vid atopiskt eksem. Hudens yttersta lager ska bland annat minska vätskeförluster och hindra allergener, smittämnen och andra främmande ämnen från att tränga in. När barriären är försvagad kan irriterande ämnen, mikroorganismer och allergener lättare påverka huden.4 Låg luftfuktighet kan också minska mängden filaggrin, ett protein som är viktigt för en normal hudbarriär.5
Ett avvikande och överaktivt immunsvar bidrar till sjukdomen.4 När ämnen tränger igenom den försvagade hudbarriären kan immunförsvaret aktiveras. Det kan i sin tur leda till en inflammatorisk reaktion i huden. Hudbarriären och immunförsvaret påverkar varandra, men det är inte helt klarlagt vilken av dessa mekanismer som kommer först.
Symtom vid atopiskt eksem
Vanliga symtom
Atopiskt eksem kan kännas på flera sätt och synas olika från person till person. Klåda och generellt torr hud är centrala symtom. Klådan kan leda till att du river huden, vilket kan göra den mer irriterad och öka risken för infektion.2
Små blåsor med vätska kan bildas och gå sönder så att vätskan rinner ut.1
När blåsorna går sönder kan små sår och sårskorpor bildas.1
Huden kan bli tjock och rynkig på områden där eksemet har funnits länge och kliats mycket.1
Diagnos vid atopiskt eksem
Så ställs diagnosen
Diagnosen atopiskt eksem ställs kliniskt.2 Det betyder att vårdpersonalen väger samman hur utslagen ser ut, var de finns och vilka besvär du har. Det finns inget laboratorieprov som ensamt kan ställa diagnosen atopiskt eksem.4
Kliande hudutslag tillsammans med minst tre stödjande kriterier kan tala för atopiskt eksem.1 De stödjande kriterierna är:
Du har tidigare haft eksem i böjveck, till exempel i armveck eller knäveck.1
Målet med behandlingen är att dämpa inflammationen och läka huden så att den blir hel igen.1 Då får huden tillbaka sitt skydd mot nötning, uttorkning och kemikalier. Behandlingen är också inriktad på att minska klådan och förebygga nya eksemförsämringar.
Mjukgörande medel är grunden i behandlingen och används även när eksemet är läkt.2 De tillför huden fukt och fett och hjälper huden att behålla sitt naturliga skydd. Behandlingen behöver ofta fortsätta under lugnare perioder, eftersom det kan förlänga tiden till nästa eksemförsämring.
Kortison som smörjs på huden dämpar inflammation och minskar klåda.8 Det smörjs på själva eksemet och kombineras vanligtvis med mjukgörande medel. Om du använder båda vid samma tillfälle ska kortisonet smörjas först, eftersom mjukgörande medel annars kan försämra kortisonets effekt.
Valet av behandling beror bland annat på eksemtyp, ålder, kroppsdel och besvärens omfattning.1 Behandlingen anpassas också efter hur huden svarar och hur mycket eksemet påverkar vardagen. De flesta patienter får god symtomkontroll med läkemedel på huden och kan följas i primärvården.
Egenvård vid atopiskt eksem
Smörj huden regelbundet
Mjukgörande medel är en viktig del av den dagliga hudvården vid atopiskt eksem. Smörj ofta och rikligt, gärna med en hudkräm som passar dig eller ditt barn. Mjukgörande medel lindrar klådan och hjälper huden att behålla sitt naturliga skydd mot nötning, kemikalier och vatten.1
Smörj hela huden, inte bara där eksemet syns.
Fortsätt smörja även under perioder när besvären är borta.
Använd rikligt med mjukgörande medel och ta en ordentlig klick åt gången.
Regelbunden smörjning även när huden känns bättre kan ge längre tider utan besvär mellan perioderna med eksem.1 Det kan vara tidskrävande att smörja så ofta och noggrant som huden behöver, men det är en viktig del av egenvården.
Smörj alltid efter dusch och bad.1 Gör det medan huden fortfarande är fuktig och innan den har torkat helt, eftersom huden annars lätt blir uttorkad. Om klådan besvärar dig kan du prova att förvara den mjukgörande krämen i kylskåpet. Många upplever att en kall kräm gör att det kliar mindre.8
Vem kan hjälpa dig vid atopiskt eksem?
Första kontakt och rådgivning
En vårdcentral är ofta en bra första kontakt när du behöver hjälp med atopiskt eksem. Kontakta vårdcentralen om eksemet sprider sig, blir värre eller inte blir bättre av den behandling som brukar hjälpa.
Du kan kontakta en vårdcentral om du eller ditt barn har eksem som sprider sig eller blir värre.1
Du kan också kontakta vårdcentralen om eksemet inte blir bättre av den behandling som brukar hjälpa.1
Om barnet är yngre än sex år kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC.1
Det kan räcka att du ringer, chattar eller har ett videosamtal med en sjuksköterska eller läkare.1
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom och vägledning om var du kan söka vård.1
Vanliga frågor om atopiskt eksem
Vanliga frågor
Smittar atopiskt eksem?
Nej, atopiskt eksem smittar inte. Du kan alltså inte få eller föra vidare eksemet genom hudkontakt med någon annan. Eksem kan däremot ibland bli infekterat, särskilt om huden rivs sönder, och då kan huden behöva bedömas av vården.1
Kan atopiskt eksem botas?
Sjukdomen kan inte botas, men rätt behandling kan lindra besvären bra.1 Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen i huden och hjälpa huden att läka. Mjukgörande medel och kortison som smörjs på huden är de vanligaste läkemedlen vid eksem.8
Besvären kan växla över tid, med perioder då eksemet är bättre och perioder då det blir sämre.1 Därför kan du behöva fortsätta med mjukgörande medel även när huden ser bra ut. Vilken behandling som passar beror bland annat på din ålder, var på kroppen eksemet finns och hur stora besvär du har.
Kan atopiskt eksem försvinna med åldern?
För många barn blir besvären lindrigare som vuxna, men en stor andel har kvar symtom även som vuxna.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ärftlighet
Risken för atopiskt eksem är högre om en eller båda föräldrarna har sjukdomen.1 Astma eller hösnuva hos personen själv eller en nära familjemedlem är kopplat till ökad risk.3 Atopiskt eksem kan därför förekomma tillsammans med andra så kallade atopiska besvär, även om alla inte har samma kombination.
Förändringar i FLG-genen är den genetiska faktor som starkast förknippas med atopiskt eksem.4 FLG-genen innehåller information för filaggrin, som behövs för att hudbarriären ska bildas normalt. Även andra faktorer kan påverka mängden filaggrin, till exempel mekanisk skada, låg luftfuktighet och ämnen som bildas vid immunförsvarets reaktion.
Omgivning och utlösande faktorer
Omgivningen kan påverka ett eksem som redan finns eller bidra till eksemförsämring. Nötning, kemikalier samt torr och dammig luft kan påverka eksemet. I Sverige är luften extra torr under vintern, både utomhus och inomhus.1
Flera ämnen och förhållanden kan förvärra atopiskt eksem:
Tvål, tvättmedel, vissa tyger, husdjur, pollen och kvalster kan förvärra atopiskt eksem.3
Stress, värme och hormonförändringar under graviditet kan förvärra atopiskt eksem.6
En allergi kan ibland göra att eksemet blir värre, särskilt hos barn.1 Det betyder inte att allergi är orsaken i alla fall. Om du misstänker att något i omgivningen påverkar eksemet kan det vara hjälpsamt att lägga märke till när försämringar uppstår och vad du då har varit i kontakt med.
På ljus hud blir eksemet ofta rött. På mörk eller melaninrik hud kan rodnaden vara svår att urskilja. Eksemet kan då se mörkare ut än den omgivande huden.1 Det kan också finnas områden som är ljusare än huden runt omkring.
Var sitter eksemet i olika åldrar?
Var eksemet sitter kan förändras med åldern. Hos barn upp till två år kommer utslagen ofta först på kinderna.1 De kan sedan finnas på halsen, bröstet, magen, blöjområdet och på utsidan av armar och ben.
Barn mellan två och tolv år får ofta utslag i hudveck där lederna böjs.1 Det gäller särskilt knäveck, armveck, handleder och vrister. Eksem kan också finnas på händerna.
Tonåringar och vuxna får ofta eksem på händerna, halsen, i ansiktet och runt ögonen.1 Eksemet kan också finnas i hudveck. Hos vuxna kan långvarigt handeksem eller fläckar med förtjockad hud förekomma.
Klådan kan vara mer besvärlig på natten.1 Hos barn kan det göra att sömnen blir orolig. Eksemets påverkan på sömnen kan variera beroende på hur besvärliga symtomen är.
Infektion och varningssymtom
Eksem med sår kan bli infekterat. Tecken på infektion i eksemet kan vara:
Små blåsor fyllda med var, så kallade pustler, kan bildas.
Gul krusta kan synas på huden.
Vätskande eksem, pustler och gul krusta kan vara tecken på en stafylokockinfektion.2 Ett eksem som plötsligt blir sämre eller breder ut sig kan också vara infekterat.
Sök vård skyndsamt om eksemet plötsligt blir värre eller större, gör ont, blir svullet eller känns varmt, eller om du får hög feber eller känner dig allmänt sjuk.3 Sådana tecken kan tyda på en infektion eller en annan mer allvarlig försämring.
Ett snabbt försämrat och smärtsamt eksem med grupperade blåsor och feber kan vara eksemherpes. Blåsorna kan likna tidiga munsår. Eksemherpes kan också ge sår som är runda, nedsänkta och täckta av sårskorpor. Vid misstänkt eksemherpes hos barn ska barnet bedömas av en hudspecialist samma dag.7
Du har synliga eksem på områden som är typiska för din ålder.1
Vårdpersonalen tar också hänsyn till barnets ålder och hudens utseende. Hos barn under 18 månader kan eksem i stället synas på kinderna eller utsidan av armar och ben.7 Hudens färg kan påverka hur tydlig rodnaden är, och eksem kan därför se olika ut på olika hudtyper.
Vad vårdpersonalen frågar och bedömer
Vid bedömningen kan vårdpersonalen fråga när besvären började, hur eksemet brukar se ut och var på kroppen det kommer.7 Du kan också få frågor om hur besvären varierar, hur svåra de är, vilka behandlingar som har prövats och om något verkar utlösa eller förvärra eksemet. Hos barn kan vårdpersonalen även fråga om matvanor, tillväxt och utveckling samt om allergiska besvär hos barnet eller nära familjemedlemmar.
Vårdpersonalen kan också fråga om hur eksemet påverkar vardag, sömn och närstående.7 Det är viktigt att berätta om sådant som till exempel störd sömn eller gör aktiviteter svårare, eftersom eksemets påverkan på livet inte alltid motsvarar hur utslagen ser ut.
Eksemets svårighetsgrad och livskvalitet kan bedömas med frågeformulär eller skattningsskalor.7 Sådana verktyg kan handla om klåda, sömn, vardagsaktiviteter och hur mycket eksemet påverkar dig eller ditt barn.
När behövs ytterligare tester?
Ytterligare undersökningar behövs inte alltid. Barn med luftvägssymtom som snuva eller astma kan behöva undersökas för allergi.1 Det kan till exempel handla om allergi mot mat, pälsdjur eller pollen.
Barn under fem år kan remitteras till barn- eller hudmottagning för allergiutredning när allergi misstänks som utlösande orsak.1 En remiss innebär att en vårdgivare skickar en bedömning till en annan mottagning som kan göra den fortsatta utredningen.
Ett litet hudprov kan behövas om läkaren misstänker bakterieinfektion.1 Provet kan hjälpa läkaren att ta reda på vilken bakterie som orsakar besvären.
Epikutantest kan göras vid misstänkt allergiskt kontakteksem vid kroniskt handeksem.2 Testet kan därför bli aktuellt när handeksemet är långvarigt och vårdpersonalen misstänker att kontakt med något ämne bidrar till besvären.
Behandlingen följer ofta en stegvis modell. Mjukgörande medel används i alla steg. Vid lindrigt atopiskt eksem kan mildare kortison läggas till, medan mer uttalade besvär kan kräva starkare kortison eller annan behandling på huden. Vid svåra eksem kan ljusbehandling eller läkemedel som verkar i hela kroppen behövas.
Kortison och annan behandling på huden
Kortison finns i fyra styrkegrupper från milt till extra starkt.8 Grupp I är milt verkande, grupp II medelstarkt verkande, grupp III starkt verkande och grupp IV extra starkt verkande. Mildare kortison kan köpas receptfritt, medan övriga styrkor är receptbelagda.
Kortisonets styrka väljs utifrån eksemets typ, plats och svårighetsgrad samt patientens ålder.8 Läkaren behöver välja en styrka som är tillräcklig för att dämpa inflammationen, men som samtidigt passar den hud som ska behandlas. Barn behandlas företrädesvis med grupp I- och grupp II-kortison, medan grupp III kan användas under korta perioder i utvalda svåra fall.
Mildare kortison används vanligtvis på tunn och känslig hud som ansiktet.8 Även halsen, ljumskarna, huden under brösten och underlivet är känsliga områden där kortison lättare tränger in i huden. I hudveck kan medelstarkt kortison användas under en kortare period, men extra starkt kortison ska inte användas till barn utan råd från hudspecialist.
Kortisonbehandling kan behöva trappas ned för att minska risken att eksemet kommer tillbaka.8 Ett tvärt avslut kan öka risken för en ny eksemförsämring. Läkaren kan därför rekommendera att du smörjer mer sällan eller byter till mildare kortison. Avsluta inte behandlingen på eget initiativ innan du har fått instruktioner om hur den ska avslutas.
Vid en eksemförsämring ska behandlingen påbörjas när tecknen och symtomen kommer. Kortisonet ska användas på områden med aktivt atopiskt eksem. Behandlingen fortsätter vanligen en tid efter att symtomen har minskat, enligt den plan du fått av vårdpersonalen.
Immunhämmande läkemedel för huden kan användas i ansikte eller på hals när kortison bör undvikas.8 De gör inte huden tunnare och kan därför passa på känslig hud. Sådana läkemedel skrivs ut på recept av hudspecialister och kan i början ge sveda, rodnad eller klåda.
Lokal behandling med immunhämmande läkemedel ska inte användas på infekterat eksem. Infektionen behöver först behandlas. Immunhämmande läkemedel för huden ska inte användas på barn under två år.8
Behandling vid svåra eksem
Vid svåra eksem kan hudmottagning erbjuda ljusbehandling och läkemedel.8 Specialistbehandling kan bli aktuell när behandlingen på huden inte ger tillräcklig symtomkontroll eller inte passar. Bedömningen tar hänsyn till eksemets svårighetsgrad och hur sjukdomen påverkar livskvaliteten.
Den ges på vissa sjukhus och innebär återkommande behandlingar på en ljusenhet. Ljusbehandling används numera mer sällan än tidigare, eftersom det finns fler läkemedel för svåra eksem.
Badbehandling kan ibland användas vid infekterat eksem efter rekommendation från läkare.1 Badbehandling kan ges på sjukhus eller göras hemma när läkaren har rekommenderat det.
Vid svåra eksem kan läkemedel som verkar i hela kroppen behövas om behandling på huden och eventuell ljusbehandling inte räcker. Immunhämmande tabletter kan användas hos vuxna med svårt eksem när annan behandling inte fungerar. De skrivs ut av hudspecialister.
Biologiska läkemedel ges som sprutor under huden. Biologiska läkemedel kan användas från tolv års ålder vid svårt eksem när andra läkemedel inte hjälpt tillräckligt eller inte passar.8 De skrivs ut av hudspecialister. En reaktion i huden där sprutan ges är en vanlig biverkning, och vissa kan få huvudvärk eller besvär från ögonen.
JAK-hämmare är en typ av tablettbehandling som skrivs ut av specialistläkare.8 De verkar inne i cellerna, till skillnad från biologiska läkemedel som verkar mellan cellerna. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på tidigare behandlingar, sjukdomshistoria och dina önskemål om tabletter eller sprutor.
Infektioner, biverkningar och uppföljning
Infekterat eksem kan behöva antibiotika.8 Tecken på infektion kan vara att eksemet vätskar sig, att små gula blåsor eller tjocka sårskorpor bildas eller att eksemet inte blir bättre av behandlingen som brukar hjälpa. Antibiotika kan ges som kräm, salva eller tabletter som sväljs.
Risken för biverkningar av kortison är liten när ordinationen följs. Långvarig användning av för starkt kortison kan göra huden tunnare.8 Risken för biverkningar ökar när kortisonet är starkare eller används längre än rekommenderat. Därför är det viktigt att följa instruktionerna om styrka, mängd och behandlingstid.
Immunhämmande tabletter kan göra dig mer känslig för infektioner och kan påverka levern. Vuxna som behandlas med immunhämmande tabletter följs med regelbundna blodprover.8 Blodproverna används för att kontrollera behandlingen och upptäcka påverkan på kroppen.
Systemiska behandlingar följs upp på hudklinik.2 Vid uppföljningen bedöms bland annat hur eksemet ser ut, hur klådan påverkas och hur sjukdomen inverkar på livskvaliteten. Effekten kan behöva bedömas över tid, eftersom atopiskt eksem kan variera mellan bättre och sämre perioder även under en framgångsrik behandling.
På vårdcentraler, hudmottagningar och barnmottagningar kan du få lära dig hur du smörjer på rätt sätt, vilka krämer som passar och hur behandlingen ska trappas upp eller ned. För barn är det viktigt att barnet får vara delaktigt i sin behandling så snart som möjligt. En tydlig behandlingsplan kan göra det lättare att känna igen en eksemförsämring och använda rätt behandling i rätt steg.
Skydda huden mot uttorkning och irritation
Försök att minska hudens kontakt med vatten. Ju mer huden kommer i kontakt med vatten, desto torrare kan den bli.1 Duscha eller bada därför kortare stunder och undvik att duscha eller bada varje dag om du inte behöver det. Tvätta inte i onödan med tvål och vatten på områden med eksem.
Varmt vatten torkar ut huden mer än svalt vatten. Välj därför hellre svalt eller ljummet vatten när det går. Använd en mild, oparfymerad tvål eller en tvättkräm som är avsedd för torr och känslig hud.1 Du kan också använda en duscholja för torr och känslig hud. Smörj med mjukgörande medel efteråt medan huden fortfarande är fuktig.
Ämnen i kläder och tvätt kan irritera huden. Använd tvättmedel utan parfym och undvik sköljmedel.1 Överdosera inte tvättmedlet. Tvätta gärna nya kläder innan de används, så att eventuella kemikalier sköljs bort. Om du vet att ett visst ämne ger besvär, till exempel diskmedel eller smycken som innehåller nickel, kan du försöka undvika kontakt med det.
Välj luftiga kläder så att du inte blir för varm och svettig.1 Bomull, bambu och silke kan vara bra material att prova. Ull kan irritera huden, och syntetkläder släpper inte igenom lika mycket luft. Om du har eksem på händerna kan plasthandskar vara ett skydd när du diskar. Skölj bort tvål noga och torka under armband och ringar när du har tvättat händerna.
Minska klåda och rivskador
Det kan vara svårt att låta bli att klia, men kliande kan ge mer klåda. Rivning kan också skada huden och öka risken för infektion.1 Försök därför att bryta vanan att riva, särskilt när klådan kommer på natten.
Klappa försiktigt på huden eller massera med hudlotion i stället för att riva med naglarna.1
Använd bomullsvantar när du sover om du annars riskerar att klia sönder eksemet i sömnen.1
Om du hjälper ett barn kan du påminna lugnt om att klappa i stället för att riva. Bomullsvantar på natten kan också användas av barn när det behövs. Målet är att minska rivningen och skydda huden från nya skador.
Miljö och vanor
Försök att hålla sovrummet svalt och använd ett tunt täcke om värme gör besvären värre.1 Ha inte alltför varmt inomhus, eftersom luften blir torrare när huset värms upp. Torr luft kan göra besvären värre. Undvik också dammiga miljöer när du märker att damm påverkar huden.
Stress, mycket alkohol och för lite sömn kan förvärra atopiskt eksem.1 Regelbundna vanor och tillräckligt med sömn kan därför vara en del av att ta hand om huden, även om det inte alltid går att undvika stress. Försök att lägga märke till om vissa situationer, material, tvättprodukter eller vanor brukar sammanfalla med att besvären blir värre. Då kan du lättare minska kontakten med sådant som irriterar huden.
Sola försiktigt om du vistas i solen. Hud med eksem är extra känslig, så undvik att bränna huden. Barn under ett år ska undvika solen helt, och äldre barn ska skyddas så att de inte bränner sig.1
Det kan vara särskilt användbart om du är osäker på vilken mottagning som passar eller hur snabbt du behöver få hjälp.
När specialist kan behövas
Vid svåra eksem kan du behöva hjälp på en hudmottagning.8 Det gäller också när annan behandling inte räcker för att få kontroll över besvären. På hudmottagningen arbetar bland annat läkare med specialistkunskap om hudsjukdomar.
Barn kan behöva träffa en specialist om allergi misstänks som en utlösande orsak till eksemet. Barn under fem år kan då få en remiss till en barnmottagning eller hudmottagning för allergiutredning.1
En remiss betyder att en vårdgivare skickar en förfrågan till en annan mottagning. Du kan fråga vårdcentralen hur vården brukar ordnas i din region och vad nästa steg blir.
Det betyder att eksemet kan förändras när du blir äldre utan att det säkert försvinner helt. Även om huden blir bättre kan den vara torr och lättirriterad.
Hos barn börjar besvären ofta tidigt i livet. Eksemet kan sedan sitta på olika delar av kroppen beroende på ålder, till exempel i ansiktet hos små barn och i hudveck hos äldre barn.
Kan matallergi påverka eksem?
Matallergi kan göra eksem värre hos barn. Matallergi kan ibland vara en utlösande orsak, särskilt hos yngre barn. Barn under ett år som har matallergi får ofta nässelutslag i eksemet.1
Ändra inte barnets kost på egen hand enbart på grund av eksem. De flesta barn med lindrigt atopiskt eksem behöver inte göra allergitester. Allergitester som säljs i vanliga butiker eller på internet har inte visats hjälpa vid atopiskt eksem.7 Om du funderar på att ändra barnets kost bör du därför först prata med vården. Om du misstänker att en viss mat ger besvär bör du ta upp det med vården, så att barnet kan få rätt bedömning och behandling. Barn under fem år kan få en remiss till barnmottagning eller hudmottagning för allergiutredning när allergi misstänks som utlösande orsak.1
När bör man söka vård för eksem?
Kontakta vårdcentral om eksemet sprider sig, blir värre eller inte blir bättre av behandling som brukar hjälpa.1 Det kan räcka att du ringer, chattar eller har ett videosamtal med en sjuksköterska eller läkare för att få råd om nästa steg.
Sök vård snabbt om eksemet samtidigt vätskar, får tjocka gulaktiga sårskorpor eller blir smärtsamt, svullet och varmt. Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen eller hitta rätt vård.1