Pilonidalsjukdom är ett godartat tillstånd i vecket mellan skinkorna, där det kan bildas en liten öppning, en kanal under huden eller en vätskefylld cysta. Det finns hjälp att få, och besvären kan ibland läka av sig själva eller komma och gå över tid.
En pilonidalcysta sitter mitt i ryggslutet, där skinkorna delar sig.1 Tillståndet hör ihop med hårsäckarna och kan finnas längs vecket mellan skinkorna, från den nedersta delen av ryggraden till ändtarmsöppningen. Det kan börja som en liten grop eller öppning i huden.2
En pilonidalcysta kan bestå av flera olika delar under huden. Det kan finnas en liten grop eller öppning, en kanal under huden eller en vätskefylld cysta. En kanal under huden kallas också en fistel, och flera sådana kanaler kan bildas över tid.2 En pilonidalcysta kan därför se olika ut från person till person.
Pilonidalcysta kallas även för pilonidalsinus.1 Ordet pilonidalsinus används alltså för samma tillstånd, även om förändringen kan bestå av en öppning, en kanal eller en cysta.
Tillståndet kan också beskrivas utifrån om cystan har blivit infekterad. Om en pilonidalcysta blir infekterad kan det bildas en böld, där var samlas i vävnaden intill cystan.2 En böld är en knöl under huden som buktar ut.
En pilonidalcysta kan vara ett engångsproblem.3 Besvären kan också komma tillbaka efter en tid och då återkomma under längre tid.1 För vissa går besvären över av sig själva, medan andra får återkommande besvär.4
Pilonidalcystor är vanligast hos personer mellan 15 och 30 år.1 Pilonidalsjukdom är ett godartat inflammatoriskt tillstånd utan samband med cancer.2
Det finns olika former av pilonidalsjukdom, från en liten grop i huden till en kanal eller en vätskefylld cysta. En infekterad förändring kan utvecklas till en böld, men en pilonidalcysta behöver inte alltid vara infekterad. Besvären kan komma och försvinna av sig själva, och ibland komma tillbaka efter en tid.
Den exakta orsaken till pilonidalcysta är fortfarande oklar. Möjliga förklaringar handlar bland annat om hår, friktion, rörelse och bakterier i området. Vissa personer kan ha små gropar nära nedre delen av ryggraden från födseln, och dessa gropar är egentligen förstorade hårsäckar. När hårsäckar utsätts för friktion och rörelse kan de skadas, så att hår tränger igenom hårsäckens vägg och in i huden runt omkring. Hår som kommer från andra delar av kroppen kan också samlas i gropen och tränga in genom öppningen. Hudbakterier och bakterier från området nära ändtarmen kan då tränga in i öppningen och orsaka infektion.5
Hårstrån kan växa in i huden i skåran mellan skinkorna och orsaka en inflammation.2 Hårstrån som ligger löst i området kan också samlas i en liten öppning och tränga in där.
Friktion och rörelse kan skada hårsäckarna. När hårstrån då tränger ut genom hårsäckens vägg och in i huden runt omkring kan kroppen reagera som på ett främmande föremål.5
Bakterier från huden och området nära ändtarmen kan tränga in genom öppningen och orsaka en infektion.5 En infektion kan leda till att det bildas en böld.1
Symtomen kan se olika ut. Det kan komma illaluktande vätska från området vid ryggslutet.1 En pilonidalcysta ger ofta inga symtom förrän den har blivit infekterad.4 Vätskan från en liten öppning i huden kan vara klar, grumlig eller blodig. Om området är infekterat kan varet lukta illa.5 Efter att en böld har öppnat sig av sig själv kan det finnas ett öppet, vätskande sår i mitten av ryggslutet.4
Vid ett läkarbesök börjar vårdgivaren med att gå igenom din sjukdomshistoria och göra en fysisk undersökning.2 Det betyder att du får berätta om dina besvär och att området undersöks. Vid undersökningen kan vårdgivaren se en liten öppning i huden eller en förändring som vätskar.3 Om det finns flera öppningar kan hårstrån synas i botten av cystan. Sådana synliga fynd kan ge viktig information när diagnosen bedöms. Ibland behöver vårdgivaren också överväga andra orsaker till förändringen i området.4 Vilka undersökningar som behövs beror på vad som syns och vad du berättar om dina besvär.3
Vårdgivaren undersöker skåran mellan skinkorna efter tecken på pilonidalcysta. En pilonidalcysta bör kunna ses med blotta ögat, till exempel som en finne eller en vätskande cysta.3
Du kan få frågor om området har förändrats i utseende, om det kommer vätska därifrån och om du har andra symtom.
En pilonidalcysta kan ibland läka av sig själv efter några veckor.1 En cysta som inte ger några symtom behöver inte behandlas direkt.2 Om besvären fortsätter eller kommer tillbaka kan behandling behövas.
Vilken behandling som passar beror bland annat på symtomens svårighetsgrad, cystans storlek och om infektionerna återkommer.6 Vid mycket lindriga och begränsade besvär kan hårborttagning och dränage vara alternativ, ibland tillsammans med att hår tas bort från området.4
En smärtsam böld behöver vanligen öppnas så att varet kan tömmas. Ingreppet innebär att vårdgivaren gör ett litet snitt i bölden och tömmer ut vätskan eller varet.6 Före punktering av en mycket smärtsam böld får du lokalbedövning.1
Tvätta området regelbundet och klappa torrt.2 Du kan också hålla området torrt och rent genom att tvätta med tvål och vatten och låta det lufttorka.1 Du kan använda en mjuk borste när du tvättar för att minska risken för att hårstrån växer in. Håll gärna håret i området kort, till exempel genom rakning, laser eller kemisk hårborttagning, eftersom det kan minska risken för nya besvär och återfall.2 Vid besvär utan inflammation kan hårborttagning med rakning eller hårborttagningsmedel rekommenderas varannan till var tredje vecka.5
Hårborttagning kan minska risken för nya besvär eller återfall.2 Det kan till exempel göras genom rakning, laser eller kemisk hårborttagning. I en systematisk översikt minskade hårborttagning med laser risken för återfall mer än rakning, kemisk hårborttagning eller ingen hårborttagning.4
Vårdcentralen är den vanliga vårdnivån för att bedöma pilonidalcysta och hjälpa till med behandling av en böld. Om en böld behöver tömmas görs ingreppet oftast på en vårdcentral. Läkaren skär då ett snitt i bölden för att tömma ut varet.1
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på deras e-tjänster.1 Du kan använda mottagningens e-tjänster för att ta kontakt på det sätt som passar dig.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Efter att en böld har tömts kan du behöva komma på regelbundna besök hos en sjuksköterska. Sjuksköterskan hjälper då till att hålla såret rent. Efter en operation behöver du också gå på regelbundna besök hos en sjuksköterska som hjälper till att hålla såret rent.1
En läkare kan göra snittet i bölden för att tömma ut varet.1
Ja, en pilonidalcysta kan ibland tömmas och försvinna av sig själv. Det betyder inte att besvären alltid är borta för gott. Vid kroniska besvär kan symtomen komma och gå över tid.3 En pilonidalcysta som inte orsakar symtom behöver inte behandlas direkt.2 Även efter en operation kan pilonidalcysta finnas kvar som ett långvarigt eller återkommande tillstånd.3
Nej, pilonidalcysta är inte smittsamt och kan inte spridas till andra. Tillståndet överförs alltså inte genom kontakt med en annan person. I vissa fall kan pilonidalcysta vara ärftligt, och familjeanlag kan ha betydelse för om du får tillståndet. Ärftlighet betyder inte att alla i en familj får pilonidalcysta. Grovt eller kraftigt kroppsbehårat hår kan också förekomma hos flera familjemedlemmar och öka risken.3
Pilonidalsjukdom är ett godartat tillstånd och har inget samband med cancer.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa omständigheter kan öka risken för pilonidalcysta:
Långvarigt sittande kan också innebära upprepad friktion mot skinkorna och ökad svettning i området. Risken kan därför vara högre om du till exempel sitter länge i arbetet eller under långa resor. Långvarigt sittande eller friktion mot skinkorna kan också öka svettningen i området. Upprepad lokal skada kan bidra till att pilonidalcysta uppstår. Familjeanlag är en annan omständighet som kan öka risken.5
Pilonidalsjukdom är två till tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor.5
Familjeanlag kan spela en roll. Risken kan vara högre om grovt kroppsbehårat hår förekommer i familjen.3
Besvären kan komma och försvinna av sig själva. Ibland kan de komma tillbaka efter en tid.1
Om området inte är inflammerat kan det ibland bara finnas en liten, smärtfri grop eller fördjupning i huden.5 Smärtan blir ofta värre när du sitter.3 Tecknen kan alltså variera från en liten, smärtfri grop till en större och smärtsam böld. Vid långvariga eller återkommande besvär kan du ibland se eller känna gångar som är två till fem centimeter långa.5
Kontakta en vårdcentral om du får en böld eller om det kommer vätska eller var från ryggslutet.1 Rodnad, svullnad, ömhet eller vätska från området är också tecken som kan höra ihop med pilonidalcysta.2
Diagnosen ställs vanligtvis genom det som syns vid undersökningen. Den typiska placeringen och synliga öppningar från gångar i huden ger diagnosen. Flera hårstrån kan också synas i botten av cystan.4
I de flesta fall behövs ingen avancerad bildundersökning för att ställa diagnosen. Datortomografi eller magnetkamera används mycket sällan för att leta efter gångar under hudytan.3
När det behövs kan en hudbiopsi göras. Då undersöks ett litet hudprov för att hjälpa till att bekräfta diagnosen. I hudprovet kan vårdgivaren leta efter en reaktion på hår eller annat material i huden. En sådan undersökning används när den vanliga undersökningen inte ger tillräckligt tydligt svar.5
Efteråt kan du behöva gå på regelbundna besök hos en sjuksköterska som hjälper till att hålla såret rent.1 Omläggningarna kan behöva göras dagligen.6 Antibiotika används ibland, men antibiotikabehandling är sällan motiverad vid pilonidalcysta.4
Återkommande besvär kan leda till att cystan opereras bort.1 Vid en större eller upprepade gånger infekterad gång kan den opereras bort och såret lämnas öppet för att läka naturligt.6
En annan operationsvariant innebär att området med cystan och gången tas bort och att såret sluts med stygn eller en hudlambå.6 Med en hudlambå kan sårförslutningen placeras en bit utanför mittlinjen. Det finns flera operationsmetoder, och valet beror på hur omfattande besvären är och om de har återkommit. Vid pilonidalcysta utan tydlig inflammation kan enstaka eller flera små öppningar finnas i huden. Vid långvariga besvär kan en definitiv behandling göras när infektionen har klingat av.4 Såret kan lämnas öppet och läka med omläggningar, eller stängas med en hudlambå efter att området har tagits bort.5
Kirurgi för återkommande eller stora besvär görs vanligen på sjukhus. Du kan ofta lämna sjukhuset samma dag.6 Vid operationen kan du få ryggbedövning eller bli sövd.
Vid lindriga och begränsade besvär kan konservativ behandling med hårborttagning och dränage användas. I vissa fall kombineras behandlingen med att hår tas bort från gången eller området.
En endoskopisk behandling innebär att hår och infekterad vävnad tas bort, att gången rengörs och att den sedan försluts med värme.6 Metoden är mindre omfattande än öppen kirurgi.
Minimalt invasiva metoder som urskrapning, pit removal och sklerosering har i vissa avseenden rapporterats ge likvärdiga eller bättre resultat än konventionell operation.4 Det gäller bland annat tid till läkning, risken för att besvären kommer tillbaka och hälsoekonomin.
Fibrinlim kan på vissa platser användas för att sluta gången. Vid särskilt stora områden kan plastikkirurgi ibland användas för att ta bort gången och bygga upp huden runt omkring. Vid endoskopisk behandling används ryggbedövning eller lokalbedövning. Metoden görs på sjukhus, och du kan vanligtvis lämna sjukhuset samma dag. Efter en sådan behandling tar det ungefär en månad för såret att läka helt, men det kan gå snabbare.6
Efter operationen kan du behöva gå på regelbundna besök hos en sjuksköterska som hjälper till att hålla såret rent. Om du har fått stygn kan vårdpersonal behöva ta bort dem efter cirka 10–14 dagar.1
Det kan göra ont och kännas stramt i ett par veckor efter operationen. Det kan också vara svårt att sitta under den första tiden efter ingreppet.1 Hur snabbt du kan återgå till arbetet påverkas av vilket ingrepp du har gjort, hur snabbt du återhämtar dig och vilken typ av arbete du har. Efter vissa operationer kan såret behöva öppnas om det blir infekterat, och då kan omläggningar behöva göras regelbundet. Efter uppföljningen får du råd om hur såret ska skötas medan det läker och vad du ska göra om besvären kommer tillbaka.6
Efter en endoskopisk behandling kan det ta ungefär en månad innan såret har läkt helt, även om läkningen kan gå snabbare.6 Vid andra operationer beror återhämtningen på ingreppet och hur såret läker.
Undvik att sitta stilla längre stunder. Då minskar trycket mot det inflammerade området, det kan underlätta läkningen och risken minskar för att hårstrån trycks in i hårsäckarna.1
Ha gärna luftiga kläder.1 För patienter med övervikt rekommenderas viktnedgång i behandlingssammanhang.4
Efter en operation ska du hålla operationsområdet rent och använda bekväma, löst sittande underkläder. Undvik tunga lyft och ansträngande träning den första veckan eller så efter operationen. Du ska inte cykla under sex till åtta veckor efter operationen.6
Följ de råd du har fått om hur operationssåret ska skötas medan det läker.6 Om besvären kommer tillbaka kan du behöva få råd om vad du ska göra vid uppföljningen.