Hidradenitis suppurativa är en kronisk inflammatorisk sjukdom som orsakar inflammation i hårsäckarna och tillhör gruppen immunmedierade inflammationssjukdomar. Det finns hjälp att få, och besvären kan förbättras med behandling, även om sjukdomen kan återkomma och ibland vara livslång.
Hidradenitis suppurativa är en kronisk inflammatorisk sjukdom som orsakar inflammation i hårsäckarna.1 Den räknas till de immunmedierade inflammationssjukdomarna, alltså sjukdomar där immunförsvaret är inblandat i inflammationen. Tillståndet är inte en vanlig infektion. Hidradenitis suppurativa sitter framför allt i armhålor, ljumskar, mellangården och vecket mellan skinkorna, där det finns hårsäckar och svettkörtlar.2 Det kan också förekomma mellan och under brösten.1
Namnet kan därför vara missvisande: sjukdomen beror främst på förändringar i hårsäckarna och inte på svettkörtlarna. Förändringarna kan finnas på båda sidor av kroppen och kan också förekomma på andra ställen. Hidradenitis suppurativa kan påverka vardagen och livskvaliteten, bland annat genom smärta, social isolering och psykisk belastning.
I Europa uppskattas förekomsten till cirka en procent av befolkningen.3 Svenska data bekräftar ungefär samma förekomst som de europeiska uppskattningarna. Hidradenitis suppurativa är ungefär tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män.2
Tillståndet kan finnas i olika åldrar, men det börjar ofta efter puberteten. Det är inte smittsamt och beror inte på bristande hygien.
Hidradenitis suppurativa är en kronisk, ibland livslång sjukdom. Sjukdomsaktiviteten kan variera både mellan personer och över tid hos samma person.2 Hur sjukdomen utvecklas kan därför se olika ut för olika personer.
Tillståndet kan delas in i tre stadier utifrån förändringar som knölar, bölder, tunnlar och ärr:1
Indelningen beskriver hur utbredda förändringarna är och hur långt sjukdomen har utvecklats när den bedöms.
Hidradenitis suppurativa börjar främst med att hårsäckar täpps till, inte med en inflammation i svettkörtlarna. Svettkörtlarna påverkas först senare i sjukdomsprocessen. När en hårsäck täpps till kan den vidgas eller brista, vilket kan leda till att en böld bildas. Inflammation i området kan sedan utlösas av bakterier och cellrester.2
Sjukdomsprocessen kan också innebära att små förändringar från hårsäcken flyter samman till ett nät. På så sätt kan tunnlar och gångar bildas i huden. Vilka delar av processen som får störst betydelse kan variera mellan personer.
Hidradenitis suppurativa verkar ha flera olika orsaker. Cirka 30–40 procent av personer med hidradenitis suppurativa har sjukdomen i släkten.2 I sällsynta familjer har sjukdomen kopplats direkt till en specifik genetisk mutation.1 Det är samtidigt oklart hur mycket av ärftligheten som beror på genetiska variationer och hur mycket som kan hänga samman med sådant som kan förekomma i familjer, till exempel rökning och övervikt.
Hidradenitis suppurativa börjar mycket sällan före puberteten eller efter klimakteriet. Det kan tyda på att könshormoner påverkar sjukdomens utveckling. Hormonet androgen har föreslagits som en möjlig faktor.
Hidradenitis suppurativa ger återkommande smärtsamma eller varbildande hudförändringar.2 Förändringarna kan komma tillbaka minst två gånger per år.5 En knöl kan antingen försvinna eller spricka och läcka var efter några timmar eller dagar. Nya knölar utvecklas ofta i ett närliggande område. Om knölarna inte kontrolleras med läkemedel kan större knölar utvecklas och sprida sig.4 De kan se olika ut och bestå av flera typer av hudförändringar:
Diagnosen hidradenitis suppurativa ställs utifrån din sjukdomshistoria och en klinisk undersökning av huden.2 Det finns inget enskilt test som säkert visar att du har hidradenitis suppurativa.4 Läkaren väger därför samman flera uppgifter och hudfynd.
Vid bedömningen tittar läkaren bland annat på var hudförändringarna sitter, vilken typ de är, hur många de är och hur uttalade de är.2 Det är också viktigt om besvären återkommer och om det finns tunnlar, bölder eller ärr. Om du har haft minst två återkommande bölder under de senaste sex månaderna på typiska områden talar det för hidradenitis suppurativa.1
Läkaren kan undersöka hela huden, inte bara det område där du har sökt för besvär.2
Behandlingen anpassas efter hur svår hidradenitis suppurativa är och hur mycket besvär du har. Det finns ingen enskild behandling som botar sjukdomen, och behandlingen kan därför bestå av både läkemedel och kirurgiska ingrepp.1 Vid mild sjukdom används ofta behandling på huden. Vid medelsvår eller svår sjukdom kan mer omfattande läkemedelsbehandling eller kirurgi behövas.
Vid mild sjukdom kan azelainsyra användas som underhållsbehandling. Den används på huden två gånger om dagen och kan fortsätta användas kontinuerligt. Klindamycin som liniment kan läggas till vid försämring och används då i tre månader åt gången. Lymecyklin kan användas i tre månader som tillägg till utvärtes behandling vid mild sjukdom.1 Vid mild sjukdom kan doxycyklin också vara ett behandlingsalternativ. Klindamycin och rifampicin kan användas tillsammans när annan behandling inte räcker.2 Behandlingen kan behöva ändras om effekten uteblir eller om sjukdomen förändras.
Vid måttlig eller svår sjukdom kan biologiska läkemedel användas när konventionell systemisk behandling inte har gett tillräcklig effekt.3
Skonsam hudvård och mindre belastning på huden kan vara en del av egenvården vid hidradenitis suppurativa.1 Försök särskilt att minska sådant som skaver eller gör huden varm och fuktig.
Att skära upp en böld kan leda till återfall och ökad risk för tunnlar.1 Om en hudförändring läcker kan du skydda huden och kläderna med ett förband, men undvik att klämma på området.
Vårdcentralen kan göra den första bedömningen vid hidradenitis suppurativa. En mild form kan behandlas i primärvården.1 Där kan vårdpersonalen också bedöma om du behöver annan vård eller remiss.
En hudläkare kan hjälpa till när diagnosen är oklar eller när behandlingen av mild sjukdom inte har gett tillräcklig effekt.1 Remiss till specialiserad öppenvårdsmottagning för hud kan också bli aktuell för ställningstagande till kirurgisk åtgärd.
Specialiserad hudvård rekommenderas vid utbredd sjukdom och vid medelsvår eller svår sjukdom med hög grad av inflammation, tunnlar eller ärrbildning.1 Svårare fall bör remitteras till dermatolog.3 Vid Hurley grad II och III handläggs sjukdomen av dermatolog.
Vid övervikt kan du vid behov få remiss till dietist eller obesitasmottagning.
Nej, hidradenitis suppurativa är inte en klassisk infektionssjukdom, även om bakterier tros spela roll i sjukdomsförloppet.2 Vissa hudförändringar kan ändå få en sekundär bakterieinfektion som behöver behandlas med antibiotika.4 En bakterieodling behöver därför inte tas rutinmässigt vid hidradenitis suppurativa. Samtidig infektion är ovanlig och bedöms utifrån hudens utseende och andra tecken.1
Hidradenitis suppurativa kan finnas kvar i många år. Symtomen kan förbättras med behandling, och ibland kan de till slut upphöra.4
Sjukdomen är återkommande och kan ibland vara livslång.4 Hur länge besvären finns kvar och hur mycket de påverkar dig kan därför variera. Det finns ingen enskild behandling som botar hidradenitis suppurativa. Behandlingen styrs av hur svår sjukdomen är.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Flera faktorer är kopplade till hidradenitis suppurativa eller kan göra sjukdomen sämre:
Hidradenitis suppurativa är inte en klassisk infektionssjukdom, men bakterier tros spela roll i förloppet.2
Hidradenitis suppurativa smittar inte och beror inte på dålig hygien.4 Det betyder att sjukdomen inte orsakas av att du har skött din hygien dåligt.
Tunnlar kan bildas under huden och öppna sig mot hudytan, där de kan läcka var.4 Det kan också bildas fistlar, alltså gångar från en hudförändring till hudytan. Hudförändringarna kan förekomma var för sig eller i grupper.
Hudförändringarna kommer oftast i hudveck och på områden där hårsäckar finns. Vanliga områden är:
Förändringar kan också komma i nacken, vid midjan och på insidan av låren.4 Hos kvinnor kan området mellan och under brösten vara drabbat.1 Hos vissa finns förändringar på flera av dessa områden samtidigt.
Hidradenitis suppurativa kan ge långvarig smärta.2 Smärtan kan finnas både när hudförändringarna är inflammerade och när besvären återkommer. Lukt från bölder och fistlar kan vara svår att dölja och påverka relationer och självkänsla.1
Besvären kan orsaka psykosocial stress, isolering och tydligt försämrad livskvalitet. Det kan också påverka vardagen, relationer, sexualitet och arbetsförmåga. Depression och social isolering är inte ovanligt vid hidradenitis suppurativa.
En del får även pilonidalsinus, som är en liten öppning eller tunnel i huden över skinkvecket.4 Hidradenitis suppurativa kan därför innebära både smärta, läckage och återkommande hudförändringar som påverkar hur du rör dig och lever i vardagen.
Du kan få frågor om ärftlighet, rökning, levnadsvanor och om besvären återkommer. Läkaren kan också fråga om andra sjukdomar, till exempel inflammatorisk tarmsjukdom eller ledbesvär.1 Uppgifter om läkemedel, övervikt och friktion i de berörda områdena kan också ingå i sjukdomshistorien.
Vid oklar diagnos, uttalade tunnlar eller svårare sjukdom kan en hudläkare hjälpa till att bekräfta diagnosen. En hudbiopsi behövs mycket sällan för att ställa diagnosen, men kan användas om läkaren behöver utesluta andra sjukdomar.2
Det finns flera hudsjukdomar som kan likna hidradenitis suppurativa. Läkaren kan därför överväga bland annat:
Läkaren kan använda Hurley-skalan för att beskriva sjukdomens stadium. Skattningen bör göras när diagnosen ställs och bygger på förekomsten av bölder, inflammerade knölar, tunnlar och förtjockade ärr.
En bakterieodling tas inte rutinmässigt. Den kan tas när läkaren vid undersökningen misstänker en infektion i huden.2 En bakterieodling kan annars visa bakterier som finns på huden utan att det betyder att en infektion föreligger.
Ultraljud eller magnetkamera kan användas för att kartlägga tunnelsystem under huden. Vid misstanke om rektal fistel kan undersökning av ändtarmen och nedersta delen av tarmen bli aktuell. Blodprover kan användas när läkaren misstänker metabolt syndrom, till exempel genom prov för diabetes och kontroll av blodtryck och blodfetter.2
Antibiotika kan användas som en del av behandlingen, även när syftet framför allt är att minska inflammation. Doxycyklin är ett av antibiotikaalternativen vid aktiv hidradenitis suppurativa. Kombinationen klindamycin och rifampicin kan också användas vid behandling av sjukdomen.2
Om skoven hänger ihop med menstruation kan hormonell behandling prövas. Det kan till exempel handla om kombinerade p-piller. Vilket läkemedel som passar beror på din situation och bedöms av vården.
Vid svår sjukdom kan adalimumab, sekukinumab eller bimekizumab användas under uppföljning av hudläkare.5 Biologiska läkemedel har indikation vid måttlig till svår aktiv hidradenitis suppurativa när konventionell systemisk behandling inte har gett tillräcklig effekt. Behandlingen ges som injektion eller infusion med regelbundna intervall.
Kortison kan i vissa fall ges som en injektion direkt i en inflammerad och öm hudförändring. NSAID används i första hand vid smärta.2 Vid svår eller långvarig smärta kan läkaren behöva bedöma om ytterligare smärtbehandling behövs.
Kirurgisk excision kan användas vid svårare sjukdom. Ingreppet kan göras med koldioxidlaser eller med skalpell och sax.1 Efteråt kan såret få läka genom så kallad sekundärläkning.
Att skära upp och tömma en enstaka böld har nära 100 procents risk för återfall.1 Därför är detta inte samma sak som att ta bort den vävnadsskada som kan hålla sjukdomen aktiv. När en vävnadsskada inte går tillbaka av sig själv kan komplett borttagning rekommenderas.2
Koldioxidlaser kan användas vid konglomerat och tunnelsystem.2 Andra kirurgiska metoder kan också övervägas, till exempel excision med direkt ihopsuturering på vissa platser eller rekonstruktiv kirurgi. Vilken metod som används beror bland annat på hudförändringarnas utbredning och var de sitter.
Behandlingen bör utvärderas efter 10–12 veckor.1 Vid uppföljningen kan vården bedöma hur många hudförändringar du har, hur aktiv inflammationen är och hur behandlingen påverkar din smärta och vardag. Kontinuitet bör eftersträvas vid uppföljningen. Uppföljningen kan göras med mätverktyg och kan även omfatta digitala bilder av huden. Vid svårare sjukdom bör uppföljningen ske av eller i samråd med en hudläkare.2
En minskning med 50 procent av hudförändringarna betraktas som ett lyckat behandlingsresultat.1 Det betyder inte att alla hudförändringar måste försvinna för att behandlingen ska räknas som effektiv.
IHS-4 kan användas för att följa inflammatorisk aktivitet och behandlingseffekt. IHS-4 är en dynamisk och lättanvänd skala för att uppskatta graden av inflammation. I den kliniska vardagen föreslås IHS-4 som det primära verktyget för att följa inflammatorisk aktivitet och behandlingseffekt.2 Skalan bygger på antalet knölar, bölder och dränerade tunnlar. IHS-4 är ett dynamiskt verktyg och kan därför användas för att följa förändringar över tid. Uppföljningen kan också kompletteras med fotografier och andra skattningsverktyg för smärta och livskvalitet.
Det finns inga övertygande bevis för att en viss kost påverkar sjukdomsförloppet.2 Du behöver därför inte följa en särskild kost på grund av hidradenitis suppurativa om du inte har fått andra råd av vårdpersonal.
Antiseptisk hudtvätt eller antiseptisk tvål kan användas på drabbade hudområden som en del av behandlingen.4 Följ de råd du har fått om hur produkten ska användas.
Smärta och hudbesvär kan påverka vardagen, relationer och självkänslan. Psykiskt stöd kan därför vara viktigt, särskilt om du känner dig isolerad eller nedstämd.2 Det finns mer information om hur hidradenitis suppurativa kan påverka livskvaliteten i avsnittet om symtom.
En kirurg eller plastikkirurg kan bedöma behov av kirurgi om sjukdomen är engagerad nära ändtarmen eller om det finns misstanke om rektal fistel.2 Ibland kan även en gynekolog bedöma djup sjukdom i mellangården hos kvinnor.
Hidradenitis suppurativa kan påverka livskvaliteten tydligt. Smärta och hudbesvär kan också leda till psykosocial stress och isolering.1
Depression och social isolering förekommer inte sällan vid hidradenitis suppurativa.3 Om sjukdomen påverkar ditt mående är psykiskt stöd en viktig del av hjälpen. Sjukdomen kan också påverka relationer, sexualitet och arbetsförmåga.2 Lukt från bölder och fistlar kan vara svår att dölja och påverka relationer.