Medaljongsjuka är en vanlig och godartad hudsjukdom som orsakar utslag och inte smittar mellan människor. Den går oftast över av sig själv utan behandling, vanligtvis inom fyra till åtta veckor, även om det ibland kan ta längre tid.
Medaljongsjuka är en godartad hudsjukdom som orsakar utslag.1 Sjukdomen är självläkande, vilket betyder att utslagen brukar försvinna utan behandling. Medaljongsjuka kan förekomma hos personer i alla åldrar, även om den är vanligast bland tonåringar och unga vuxna.2 Det är en vanlig hudsjukdom och brukar inte vara farlig. Utslagen sitter oftast på överkroppen. De kan också sprida sig längs överarmarna och låren. Medaljongsjuka kallas också pityriasis rosea och ibland fjällros.3
Utslagen kan se olika ut på olika hudtoner. På mörk hud syns det röda eller rosa ofta mindre tydligt. Medaljongsjuka börjar ofta med ett första utslag, som kallas en primärmedaljong. Efter några dagar kan fler, mindre utslag komma i närheten.
Medaljongsjuka förekommer mest hos skolbarn och unga vuxna.3 Tillståndet är vanligast hos personer mellan 10 och 35 år.1 Medaljongsjuka går oftast över av sig själv inom sex till tio veckor.2 Ibland kan det ta några månader innan utslagen försvinner helt.1 Ett typiskt sjukdomsförlopp varar ungefär sex till tio veckor. Hudens färg kan förändras en tid efteråt, särskilt på mörkare hud, men färgen brukar återgå till det normala.2
Medaljongsjuka smittar inte mellan människor. Det är ovanligt att få medaljongsjuka fler än en gång.3
Den exakta orsaken till medaljongsjuka är inte känd.2 Det finns flera tänkbara förklaringar, men inget smittämne har identifierats som den säkra orsaken.
Medaljongsjuka tros troligen bero på ett virus.3 En möjlig förklaring är att kroppens immunförsvar reagerar efter en sådan infektion. En genomgången luftvägsinfektion föregår inte sällan utslagen.1
Herpesvirus 6 och 7 har den starkaste kända kopplingen till medaljongsjuka. Studierna har däremot inte bekräftat att dessa virus orsakar tillståndet.2 Det går därför inte att säga att ett visst herpesvirus ligger bakom varje fall av medaljongsjuka. Herpesvirus 6 och 7 är inte samma virus som orsakar munsår eller genital herpes.4 Att medaljongsjuka sällan kommer tillbaka kan tyda på att kroppen får ett långvarigt skydd efter en möjlig infektion.2
Medaljongsjuka börjar ofta med ett enda utslag på huden. Det första utslaget kallas primärmedaljong och är vanligtvis en oval eller rund fläck.3 Primärmedaljongen är en lätt rodnad och fjällande fläck.1 Den är ofta lätt upphöjd och kan vara två till fem centimeter i diameter.2
Primärmedaljongen sitter oftast på magen eller ryggen. Den kan vara lätt upphöjd och fjälla.3 Storleken är vanligtvis två till fem centimeter i diameter, men en primärmedaljong kan också vara några centimeter lång.5
Efter primärmedaljongen kommer ofta fler utslag.2
Diagnosen medaljongsjuka ställs vanligtvis genom den kliniska bilden, alltså genom hur utslagen ser ut och hur de är fördelade på huden.1 En vårdgivare kan ofta känna igen tillståndet genom utslagens utseende.6 Diagnosen kan vara svårare att ställa i början av besvären. En hudläkare kan använda hudprov som stöd när diagnosen är osäker.2 Det typiska mönstret börjar med en större, oval eller rund och fjällande fläck, som kallas primärmedaljong, och följs av mindre fjällande utslag.
Det finns inga prover som säkert bekräftar medaljongsjuka.1 Det finns inte heller några icke-invasiva tester som bekräftar tillståndet.2 Därför bygger bedömningen i första hand på hudförändringarnas utseende och sjukdomens mönster.
Det kan vara svårare att ställa diagnosen om primärmedaljongen saknas.1
Medaljongsjuka behöver vanligtvis ingen behandling.1 Utslagen läker av sig själva, även om det kan ta tid.3
Det viktigaste är att få information om att utslagen är ofarliga och självläkande. Behandling kan ändå användas för att lindra klåda och andra besvär medan utslagen läker.1 Målet med behandlingen är framför allt att minska klådan medan utslagen läker ut.2 Eftersom medaljongsjuka vanligtvis går över av sig själv behöver behandlingen inte ta bort själva sjukdomen.3 Vid lindriga besvär kan du därför klara dig utan läkemedel.6
När huden är torr kan du smörja med mjukgörande kräm.2 Det kan minska besvär från torr hud och är en enkel åtgärd medan utslagen läker.
Försök att vara varsam med huden och undvik sådant som gör den mer irriterad. Mjukgörande kräm kan användas även när utslagen fjällar. Mjukgörande kräm kan vara särskilt hjälpsam när huden känns torr. Att bada eller duscha med vanligt vatten, badolja, kräm eller annan tvålersättning är skonsammare för huden än att använda tvål.2 Du kan också använda kalaminlotion om klådan eller obehaget stör dig, eftersom den både kan lindra besvären och återfukta torr, fjällande hud.
Du behöver vanligtvis inte söka vård för medaljongsjuka, eftersom utslagen går över av sig själva.3 Om utslagen kliar mycket kan en vårdcentral ändå bedöma besvären. Det kan också vara bra att kontakta vårdcentralen om du är osäker på om utslagen är medaljongsjuka.
På vårdcentralen kan du få hjälp att bedöma utslagen och vad de kan bero på. En hudläkare är specialist på hudsjukdomar. Vårdcentralen kan då hjälpa dig vidare med en remiss när det behövs.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.3 Rådgivningen kan därför vara ett alternativ om du inte vet om du ska kontakta en vårdcentral eller någon annan mottagning.
Ja, medaljongsjuka går vanligtvis över utan behandling inom fyra till åtta veckor.6 För de flesta försvinner utslagen alltså av sig själva under den perioden.4
Utslagen kan i vissa fall finnas kvar i upp till ett halvår, men det är ovanligt.3 Att utslagen dröjer kvar längre betyder därför inte alltid att något annat är fel.
Medaljongsjuka smittar inte mellan människor.3 Du kan därför inte föra sjukdomen vidare genom vanlig nära kontakt.
Medaljongsjuka är inte en sexuellt överförbar sjukdom eller infektion.4 Sjukdomen överförs alltså inte genom sexuell kontakt.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Medaljongsjuka är vanligare på våren och hösten.1 Tillståndet kan drabba personer i alla åldrar, men är vanligast hos tonåringar och unga vuxna. Det förekommer särskilt ofta hos personer mellan 10 och 35 år.2
Kvinnor verkar drabbas något oftare än män.2 En uppgift är att kvinnor har 50 procent högre sannolikhet att utveckla medaljongsjuka än män. Det betyder inte att män inte kan få tillståndet. I vissa fall har personer berättat att de haft stark eller långvarig stress innan utslagen började, men det finns inte tillräckligt med forskning för att avgöra om stress kan orsaka medaljongsjuka.4
Medaljongsjuka sprids inte från person till person. Det är ovanligt att få medaljongsjuka fler än en gång.
Vissa läkemedel har kopplats till utslag som liknar medaljongsjuka.2 Sådana läkemedel omfattar bland annat vissa blodtrycksläkemedel, antiinflammatoriska läkemedel, vätskedrivande läkemedel, vissa läkemedel mot psykisk sjukdom och isotretinoin.
Medaljongsjuka kan ha utlösts efter vissa vaccinationer, men den exakta orsaken är inte fastställd.2 Vaccinationer som har kopplats till sådana utslag är bland annat vaccin mot tuberkulos, influensa, difteri, smittkoppor, hepatit B, pneumokocker och covid-19.
En koppling mellan ett läkemedel eller en vaccination och ett utslag betyder alltså inte säkert att det var läkemedlet eller vaccinationen som orsakade medaljongsjukan. Den exakta orsaken till medaljongsjuka är fortfarande inte känd.
Utslagen kan komma i närheten av primärmedaljongen och därefter sprida sig över huden. Ibland kan utslagen förvärras eller komma i en andra omgång innan de börjar försvinna.
Utslagen vid medaljongsjuka är ofta rosa eller röda och fjällar. På mörk hud syns den rosa eller röda färgen mindre tydligt.3
Utslagen sitter ofta på bålen och överarmarna. De kan också finnas på låren, och hos barn kan utbredningen och utseendet vara mindre typiskt. Ansiktet, hårbotten, handflatorna och fotsulorna är ovanliga områden för utslag vid medaljongsjuka.
Efter att utslagen har försvunnit kan huden vara mörkare eller ljusare än vanligt.5 Förändringen syns tydligare på brun eller svart hud och brukar återgå till det normala inom några månader. Hudens färgförändring kan ibland vara tydligare hos personer med mörkare hud. Den kan finnas kvar även när själva utslagen har försvunnit.2 Utslagen lämnar vanligtvis inga permanenta ärr.
Medaljongsjuka under de första 15 graviditetsveckorna har kopplats till missfall och för tidig födsel.5
Flera andra hudsjukdomar kan ge utslag som liknar medaljongsjuka. Läkaren kan därför behöva skilja medaljongsjuka från bland annat:
Andra möjliga diagnoser är läkemedelsutslag, erytema migrans, lichen planus, pityriasis rubra pilaris, erythema multiforme, pityriasis alba, seborroiskt eksem och tinea versicolor. Sekundär syfilis brukar även kunna ge utslag i handflatorna och på fotsulorna.
Vid osäker diagnos kan en hudbiopsi användas som stöd för diagnosen.6 Vid en hudbiopsi undersöks ett hudprov i mikroskop, och undersökningen kan visa förändringar som stämmer med medaljongsjuka.
I sällsynta fall kan ett blodprov göras för att utesluta en form av syfilis som kan orsaka ett liknande utslag.6 Ett blodprov för HHV-6 rekommenderas däremot inte för att bedöma om viruset är aktivt, eftersom nästan alla har smittats av viruset under barndomen och tillgängliga tester inte mäter aktiviteten på ett tillförlitligt sätt.2
Om diagnosen är osäker, särskilt när handflator eller fotsulor är påverkade, är det viktigt att överväga andra tillstånd.2 Då kan läkaren behöva bedöma om utslagen passar bättre med någon av de andra hudsjukdomarna eller med en infektion.
Antihistaminer som tas genom munnen kan minska klådan.6 De kan användas när klådan besvärar dig. Antihistaminer och kortisonkräm är behandlingar som kan användas för att lindra klådan medan du väntar på att utslagen ska försvinna.2 Kortisonkräm kan också göra att utslagen bleknar fortare.3 Kortisonkräm med medelstark styrka och antihistaminer genom munnen kan minska klådan.2
Rutinmässig behandling med kortisontabletter rekommenderas inte. Det beror på risken för återfall efter behandlingen och på att kunskapsstödet är begränsat. Kortisontabletter kan däremot ibland vara till hjälp vid svår klåda, men de används inte rutinmässigt.2 Beslut om sådan behandling behöver därför göras av vården utifrån dina besvär.
Ljusbehandling kan minska klådan vid stora besvär.3 Vid utbredda eller långvariga fall kan ljusbehandling med smalbandigt ultraviolett B-ljus användas.2 Ljusbehandling innebär behandling med ultraviolett ljus från särskilda lampor.4 Vid utbredda eller långvariga besvär kan smalbandigt ultraviolett B-ljus användas.2 Ultraviolett ljus kan orsaka bestående mörka fläckar i huden, särskilt hos personer med mörkare hud, så vården kan behöva bedöma om behandlingen passar dig.4
En sjudagarskur med aciklovir kan ge snabbare läkning och minska klådan vid svåra fall.2 Sådan behandling bedöms och ordineras av vården. Aciklovir är ett virusläkemedel som kan övervägas vid svår medaljongsjuka.4 En hudläkare kan också bli aktuell när besvären är utbredda eller kvarstår länge.2 Då kan specialistvården bedöma om ljusbehandling eller annan behandling är lämplig.
Om behandlingar inte fungerar eller om medaljongsjukan är svår kan en hudläkare bli aktuell.5 En specialist kan då bedöma om annan behandling behövs.
Om utslagen kliar kan receptfria antihistaminer användas mot klådan.6 Hydrokortisonkräm eller hydrokortisonsalva kan också användas som egenvård mot klåda.4 Följ informationen på förpackningen eller fråga på apoteket om du är osäker på hur produkten ska användas.
Solexponering ska ske försiktigt. Ultraviolett ljus kan orsaka bestående mörka fläckar i huden, särskilt om du har mörkare hud, så var extra försiktig med stark sol. Receptfria antihistaminer kan minska klådan.6 Hydrokortisonkräm eller hydrokortisonsalva kan också prövas vid klåda. Havregryn kan användas för att lugna klådan.4
Det finns ingen mat eller dryck som behöver undvikas på grund av medaljongsjuka.4 Du behöver alltså inte ändra din kost för att hantera utslagen.
En andra våg av utslag kan komma innan utslagen till slut går tillbaka av sig själva. Det kan därför se ut som att utslagen tillfälligt blir fler innan de försvinner. En sådan andra våg av utslag är inte ovanlig innan utslagen försvinner av sig själva.2
Hudens missfärgning kan finnas kvar i några månader, särskilt på mörkare hud, men huden återfår så småningom sitt normala utseende.2 Missfärgningen kan alltså finnas kvar efter att själva utslagen har försvunnit.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs eller om något behöver förtydligas. Det står i patientlagen att du ska få vara delaktig i din vård. Barn ska få vara delaktiga i sin vård.3
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska.3 Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. Berätta för mottagningen att du behöver tolk när du kontaktar vården, så kan de hjälpa dig med det.
Det kan vara bra att skriva ner dina frågor inför kontakten med vården. Du kan till exempel fråga hur vårdpersonalen bedömer utslagen och vilken hjälp som finns om klådan besvärar dig. Om du behöver mer information om dina rättigheter i vården kan du läsa vidare på 1177.se.
Återfall utanför det akuta skedet är ovanliga och anges till en till tre procent.2 Ett återfall innebär att utslagen kommer tillbaka efter det första sjukdomsskedet.
Diagnosen ställs vanligen genom att vårdgivaren undersöker hur utslagen ser ut.6 Det finns inga prover som bekräftar medaljongsjuka.1
Vid osäkerhet kan vårdgivaren använda blodprov för att undersöka andra orsaker till utslagen. En hudbiopsi kan användas som stöd för diagnosen.6
När utslagen liknar andra hudsjukdomar kan ytterligare undersökningar ibland behövas. Bedömningen utgår då fortfarande från hur utslagen ser ut och från sjukdomshistorien.