En liktorn är en liten, rund upphöjning av hård och tjock hud som kan pressas inåt efter långvarigt tryck. Det finns behandling, och för de flesta förbättras besvären med rätt behandling utan långvariga problem.
En liktorn är ett litet område på foten där huden har blivit hård och tjock.1 Det kan hända när en förhårdnad pressas inåt efter att trycket har pågått under lång tid.
Liktornar är små, runda upphöjningar av förhårdnad hud.2 Liktornar och förhårdnader består av samma typ av vävnad, men liktornen är mer avgränsad. Det finns olika typer av liktornar. Hårda liktornar brukar bildas ovanpå tårna, där benet trycker mot huden. Mjuka liktornar kan finnas mellan tårna och har en mjukare, gummiaktig yta. Så kallade frökärnor är små liktornar som brukar finnas under foten.3 Liktornar kan alltså se lite olika ut beroende på var de sitter och vilken typ det är. De består alltså av hud som har blivit tjockare och hårdare på ett avgränsat område. En liktorn kan ibland göra ont, men besvären är oftast inte allvarliga.1
Det är skillnad mellan en liktorn och en större förhårdnad. Liktornen är vanligtvis liten och rund, medan en förhårdnad är ett större område med hård och tjock hud.3 Liktornar och förhårdnader kan båda finnas på fötterna.
Liktornar kan sitta på tårna eller under foten.1 På foten kan de finnas på små, avgränsade områden där huden har blivit hård och tjock.
Liktornar sitter oftast ovanpå eller på sidorna av tårna.4 De kan också förekomma under foten, där annan hård och tjock hud kan bildas. På händerna är det oftare större förhårdnader än liktornar som uppstår.3
Både liktornar och förhårdnader hör därför ihop med hårdare hud på fötter och tår, men utseendet och platsen kan skilja sig åt. Hur besvären känns och vad du kan göra åt dem beskrivs i andra delar av artikeln.
Liktornar uppstår genom upprepat tryck eller friktion mot huden. Trycket eller friktionen uppstår ofta där fotens ben ligger nära huden och skaver mot skon. När samma område utsätts för tryck under lång tid kan huden bli hård och tjock, och en förhårdnad kan utvecklas till en liktorn.1
Skor som är för trånga eller inte passar är en vanlig orsak till liktornar.1 Skor som skaver mot huden kan ge både friktion och tryck. Även skor som har fel storlek kan bidra till att en liktorn bildas. Om strumpor eller skons foder glider och veckar sig under foten kan det också skapa friktion och tryck.
Högklackade skor kan ge tryck på trampdynan och bidra till förhårdnader.3 När du går i sådana skor kan trycket riktas ned mot trampdynan. Smala skor kan samtidigt trycka tårna mot skon eller mot varandra.
Långvarigt stående, gående eller springande kan bidra till liktornar och förhårdnader.3 Även fysiska fritidsaktiviteter, idrott eller arbete som belastar fötterna kan ge upprepad friktion eller tryck mot huden. Att gå barfota kan också bidra till att foten utsätts för tryck på vissa områden.
En liktorn syns ofta som en liten, rund och upphöjd knöl med hård hud. Huden runt knölen kan vara irriterad.3
Besväret kan vara ömt när du tar på det. Tryck mot liktornen, till exempel från en sko, kan göra ont.3
Huden i området kan vara torr och flagna.5 Det innebär att små hudfjäll lossnar från ytan.
En liktorn kan kännas mer öm eller känslig än huden intill när du rör vid den eller belastar foten.
Det finns olika former av liktornar. Mjuka liktornar är vitaktiga eller grå och har en mjukare, gummiaktig yta.3
De mjuka liktornarna kan sitta mellan tårna.3 Fukt och tryck i det trånga utrymmet kan göra området besvärligt.
En vårdgivare kan oftast ställa diagnosen liktorn eller förhårdnad genom att titta på huden. En enkel synlig undersökning av huden brukar vara tillräcklig. Vanligen behövs inga tester för att diagnostisera en liktorn eller förhårdnad.3 Bedömningen kan alltså oftast göras under själva undersökningen av huden, utan att du behöver genomgå någon särskild testning.5 Om du vill förbereda dig inför ett besök kan du skriva ner vilka besvär du har och vilka skor eller aktiviteter som brukar påverka foten.
Vid en undersökning kan vårdgivaren fråga om ditt arbete. Du kan också få frågor om hur mycket du går och står. Vårdgivaren kan fråga vilka aktiviteter du gör, eftersom sådant kan vara en del av bedömningen.3
Om förändringen sitter på foten kan vårdgivaren be dig gå. Då kan vårdgivaren bedöma din hållning och ditt gångsätt. När vårdgivaren tittar på hur du går ingår det i bedömningen av hur foten belastas. Uppgifter om arbete, gång, stående och aktiviteter kan samtidigt ge en bild av sådant som trycker eller skaver mot huden. Du kan även få frågor om vilka skor du använder och hur du sköter om dina fötter.3
En fot specialist kan hjälpa till när en liktorn eller förhårdnad behöver behandlas av någon annan än du själv. Behandlingen kan anpassas efter dina besvär och efter vad som har orsakat förändringen. Behandlingen beror på vilka symtom du har och på vad som har orsakat liktornen eller förhårdnaden.3 En vårdgivare kan skriva en remiss till en fot specialist om du behöver ytterligare behandling.2
Att minska trycket på området kan vara en viktig del av behandlingen, eftersom tryck och friktion bidrar till att liktornar och förhårdnader bildas.
Det viktigaste är att minska trycket på det område där du har besvär.1 Använd skor som passar fotens storlek och form och som inte trycker hårt någonstans mot foten. Skor med tillräckligt utrymme kan minska belastningen på liktornen. Välj gärna skor med mer bredd och höjd vid tårna, så att tårna inte gnids mot skon eller varandra.3 Skorna bör också ge stöd och ha en mjuk sula.2
Du kan köpa enklare skoinlägg på vissa apotek, i hjälpmedelsaffärer och i sportaffärer. Fråga apotekspersonalen om råd om du vill använda produkter som plåster eller krämer för att mjuka upp hård hud, eftersom vissa av dem inte ska användas vid till exempel diabetes, sår på foten, nedsatt cirkulation eller nedsatt känsel i fötterna.
Du kan kontakta en vårdcentral för råd om hur du kan behandla besvären själv. Det kan vara ett bra första steg om du är osäker på vad du ska göra eller vill få råd som passar dina besvär. På vårdcentralen kan du också få hjälp att bedöma om du behöver ytterligare behandling. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.1
En fotvårdare kan hjälpa dig att sköta om fötterna.1 Det kan passa om du vill ha praktisk hjälp med fotvård eller har svårt att själv ta hand om fötterna. Du kan läsa mer om hur du förbereder dig inför kontakt med vården på varden.se.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Du kan också få hjälp med var du kan söka vård. Rådgivningen är öppen dygnet runt.1 På 1177.se kan du hitta vårdmottagningar och läsa mer om olika sätt att kontakta vården.
Vid diabetes kan du prata med läkare eller diabetessjuksköterska om fotvård. Du kan också kontakta en vårdcentral om du har diabetes och behöver hjälp med fotvård.1 Det är viktigt att den vårdkontakt du väljer känner till att du har diabetes, så att du får råd om hur du ska sköta om fötterna. På varden.se kan du läsa mer om fotvård vid diabetes och om vilken vård du kan kontakta.
Kan en liktorn försvinna om jag byter skor?
Om dåligt passande skor orsakar liktornen hjälper det oftast att byta till skor som passar bättre.5
Skor som passar bättre kan minska trycket och friktionen mot huden.4
Det är särskilt viktigt att skorna inte trycker mot det område där liktornen finns.1
Om besvären ändå fortsätter kan du läsa mer om egenvård och behandling i avsnitten om liktorn.
Är liktornar allvarliga?
Liktornar är för de flesta inte allvarliga problem.2 Besvären kan ändå växa om det som orsakar dem inte åtgärdas.3 För de flesta brukar liktornar och förhårdnader förbättras med rätt behandling och inte ge långvariga problem.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 2 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ojämn belastning när du går kan bidra till en förhårdnad. Det kan hända om du går lite snett eller belastar fotens inre eller yttre kant mer än andra delar.1 Ett förändrat gångmönster kan därför göra att trycket samlas på ett mindre område av foten.
Att inte använda strumpor tillsammans med skor kan öka friktionen mot huden. Strumpor som sitter löst och veckar sig kan också bidra till tryck under foten. Långvarig belastning tillsammans med sådana faktorer kan göra att besvären fortsätter att bildas.
Strukturella förändringar i foten, som hammartå eller knöl på stortån, kan bidra till liktornar.3 Förändringar av fotens form kan göra att ett ben trycker mot huden eller mot skon. En knöl på stortån kan också göra att huden skaver mot skon och blir förtjockad.
Andra förändringar i fotens benställning, till exempel artrit, benutskott eller förändringar som funnits sedan födseln, kan påverka hur foten belastas. Minskad naturlig stötdämpning under foten är också en riskfaktor.3 Då kan trycket mot vissa delar av foten bli större.
Liktornar och förhårdnader kan komma tillbaka om orsaken till trycket, friktionen eller irritationen finns kvar. Om skor som passar dåligt fortsätter att användas kan besvären därför återkomma.3 Återkommande liktornar kan också hänga ihop med en förändrad benställning eller annan strukturell förändring i foten.
Förhårdnad är oftast ett större och mer utbrett område med hård, tjock hud, medan liktornen brukar vara mindre och rundare.3
Området kan också bli ömt av upprepad friktion eller tryck. Besvären kan därför märkas särskilt när foten belastas eller när något skaver mot huden.
Om du har diabetes eller nedsatt känsel i tårna kan fotproblem leda till sår och infektioner. Sådana fotproblem behöver medicinsk vård.5
Du kan kontakta en vårdcentral om du har diabetes och behöver hjälp med fotvård.1
Var uppmärksam på förändringar som rodnad, smärta, svullnad, var eller annan vätska från området. Sådana förändringar kan vara tecken på infektion.3
Vid diabetes eller nedsatt känsel kan det vara svårare att märka problem i tid, eftersom känseln i foten inte alltid visar hur huden mår. Kontrollera därför fötterna regelbundet om detta gäller dig.
Om en liktorn eller förhårdnad börjar göra mer ont, särskilt tillsammans med rodnad, svullnad eller vätska, kan det tala för att området har blivit infekterat. [symtom-5, symtom-7]
En liktorn eller förhårdnad som har blivit infekterad behöver bedömas av vårdgivare. En infektion kan göra ont och göra det svårare att gå.
Det kan alltså behövas både läkemedelsbehandling och att skadad vävnad tas bort. Vilken behandling som behövs beror på hur området ser ut och vilka besvär du har.
De flesta liktornar och förhårdnader kan behandlas utan kirurgi. Kirurgi kan ändå övervägas om en strukturell felställning i foten eller tårna gör att liktornarna återkommer.3
Vid en sådan felställning kan en kirurg behöva ta bort eller ändra benvävnad. Kirurgi kan också övervägas om liktornarna är mycket smärtsamma, hindrar dig från att gå bekvämt eller normalt, eller orsakar återkommande infektioner, sår eller vävnadsskador.3
Om en liktorn återkommer efter behandling kan det därför behöva bedömas om det finns en bakomliggande förändring i fotens eller tårnas form. En vårdgivare kan då undersöka foten och ta ställning till om ytterligare behandling behövs.
Ett fotbad kan göra den hårda huden mjukare innan du filar. Ett fotbad i ljummet vatten i cirka fem till tio minuter kan mjuka upp huden.1
Om du har diabetes ska du bara ha fötterna i fotbad i fem minuter, så att huden inte luckras upp.1 Torka fötterna efteråt, även mellan tårna.
Fila varsamt och bara på det yttersta lagret av den hårda huden. Om du tar bort för mycket hud kan det leda till blödning och infektion. Fortsätt bara så länge huden känns bekväm och ta inte bort mer än den hårda huden ytterst.
Du kan smörja både liktornen och den torra huden runt omkring. Tvätta fötterna i varmt vatten, torka dem och använd sedan en mjukgörande fotkräm för att hålla huden mjuk och följsam.
Liktornar kan komma tillbaka om trycket eller friktionen fortsätter. Därför är skor som passar bra en viktig del av att förebygga nya besvär.
Se till att strumporna inte veckar sig under foten i skon, eftersom det kan öka trycket och friktionen. Strumporna ska sitta så att de inte samlas i veck under fötterna.3 Undvik skor som är trånga eller har en smal tådel. Om du tidigare har haft liktorn kan mjuka eller vadderade skoinlägg hjälpa till att jämna ut belastningen på foten.
Om du har diabetes, problem med blodcirkulationen, nedsatt känsel i fötterna eller känslig hud ska du inte behandla liktornar och förhårdnader själv.3 Kontakta i stället vården eller en fotvårdare för råd om fotvård.
De kan ändå vara smärtsamma och göra det svårare att gå bekvämt.5
Om en liktorn blir infekterad kan den göra ont eller ge annat obehag.3
Personer med diabetes eller problem med blodcirkulationen bör inte behandla liktornar själva.2
Kan jag använda en pimpsten eller fotfil?
Du kan försiktigt använda en pimpsten eller fotfil för att minska den hårda huden efter att den mjukats upp. Ta bort bara lite hud åt gången, eftersom för mycket filning kan leda till blödning och infektion.3 Om du använder produkter som mjukar upp liktornar bör du fråga apotekspersonalen vad som passar för dina besvär.1
Du kan mjuka upp huden i ett fotbad med ljummet vatten i cirka 5 till 10 minuter.1
Om du har diabetes ska fotbadet bara vara i 5 minuter, så att huden inte luckras upp.1
Fila därefter bara det yttersta lagret av den hårda huden och gör det mjukt och försiktigt.1
Kan liktorn komma tillbaka?
Liktornar kan återkomma om orsaken, till exempel skor som passar dåligt, finns kvar.6
Om skor som passar dåligt har orsakat liktornen kan den därför komma tillbaka om du fortsätter att använda samma skor.7
Skor som passar fotens storlek och form och inte trycker kan förebygga att liktornar bildas igen.6
Skoinlägg kan jämna ut belastningen och minska trycket där besvären finns.1
Ett ringformat skydd kan skydda liktornen mot irritation och minska trycket.3
Om liktornen kommer tillbaka på nytt kan du kontakta en vårdcentral för råd om hur du kan behandla besvären själv.1