Myggbett – symtom, orsaker och behandling

Vad är myggbett?

Vanliga symtom

Myggbett syns ofta som en reaktion på huden där bettet sitter. Vanliga besvär är lokala och kan kännas olika från person till person. Reaktionen syns alltså främst på den del av huden där du har blivit biten. Rodnaden och svullnaden kan finnas samtidigt, och klådan kan vara det besvär som märks mest. För vissa personer blir reaktionen starkare än för andra, men orsaken till den skillnaden är inte riktigt känd.¹

Ett myggbett kan svida och klia. Klådan brukar finnas under någon eller några dagar.¹ Besvären brukar sedan klinga av och gå över inom några dagar.²

• Rodnaden sitter vanligtvis där du har fått bettet.
• Svullnaden är lokal och sitter kring bettet.
• Irritationen kan göra att huden känns obehaglig även när besvären i övrigt är lindriga.
• Klådan kan vara ihållande under den tid som huden reagerar.

Om du får flera myggbett kan du ha flera områden med rodnad, svullnad och klåda samtidigt.¹

• Huden rodnar där du har fått myggbett.¹
• Huden svullnar där du har fått myggbett.¹
• Det kliar oftast i någon eller några dagar.¹
• Myggbett kan ge lokal svullnad, rodnad, irritation och ihållande klåda.²

Klådan kan vara det mest påtagliga besväret. Den kan finnas kvar även när rodnaden eller svullnaden börjar minska. Besvären efter myggbett brukar gå över inom några dagar.²

Vad som händer i huden

När en mygga suger blod sprutar den in saliv i huden. Det är saliven som hör ihop med den lokala hudreaktionen efter bettet. Kroppens immunförsvar reagerar på saliven, och det är denna reaktion som gör att huden kliar och rodnar. Därför kan du märka både en synlig förändring på huden och ett tydligt klådbesvär efter ett litet bett.¹

Reaktionen stannar vanligtvis i huden där myggan har bitit. Svullnad, rodnad och irritation hör då till samma lokala besvär. Att reaktionen är lokal betyder att förändringarna sitter kring själva bettet. Saliven gör att blodet inte stelnar medan myggan suger klart.¹

Kroppens immunförsvar reagerar på myggans saliv. Reaktionen gör att huden kliar och rodnar.¹ Därför kan ett litet bett ge både synliga förändringar och klåda i huden.

Vanligt och oftast ofarligt

Det är vanligt att få myggbett under sommaren. Myggbett förekommer alltså ofta under årets varmare del. De flesta bett ger lindriga besvär, och besvären brukar gå över av sig själva inom några dagar.¹ Ett vanligt myggbett kan därför se tydligt ut utan att vara ett tecken på ett allvarligt tillstånd.

Bett på olika delar av kroppen kan kännas ungefär likadana. Ett bett nära ögat eller munnen är enligt samma bedömning inte mer allvarligt än ett bett på någon annan del av kroppen.¹ Det viktiga är vilka besvär själva huden ger, till exempel rodnad, svullnad, irritation eller klåda.

Myggbett kan se olika ut från person till person eftersom vissa reagerar starkare än andra. Även när hudens reaktion varierar brukar besvären vara lokala och övergående. De flesta bett ger lindriga besvär som går över inom några dagar.

Myggbett i närheten av ögon eller mun är inte mer allvarliga än bett på andra delar av kroppen.¹ Om du har andra besvär eller behöver hjälp att bedöma symtom kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.

Vad kan myggbett bero på?

Hur myggbett uppstår

Ett myggbett uppstår när en mygga behöver suga blod från en människa. Myggor suger blod med en sugsnabel. När myggan suger blod sprutar den in saliv i huden.¹ Saliven gör att blodet inte stelnar medan myggan suger klart. Det är bara honmyggan som suger blod. Det finns mer än 30 000 olika sorters myggor i världen, varav cirka 2 000 finns i Sverige. I Sverige förekommer i huvudsak två typer av stickmyggor: skogsmyggor och översvämningsmyggor. Skogsmyggor tar tid på sig innan de sticker. De kan flyga högst två kilometer från platsen där de kläcktes. Skogsmyggor är aktiva från juni, är flest runt midsommar och blir färre under juli. Översvämningsmyggor kan flyga upp till två mil från platsen där de kläcktes. De är aktiva till och med september och sticker direkt när de kommer i kontakt med människor.²

Det betyder att det är honmyggan som orsakar själva myggbettet när hon tar blod. Hanmyggor suger alltså inte blod. Myggans sätt att suga blod är därför en viktig del av varför bettet uppstår.

Varför vissa personer får fler eller starkare reaktioner

Vissa människor reagerar starkare på myggbett än andra, men orsaken till skillnaden är inte riktigt känd.¹ Reaktionen kan alltså skilja sig mellan olika personer även när de har blivit utsatta för myggor i liknande situationer.

Myggor verkar också föredra vissa personer framför andra. Det beror på de lukter människor utsöndrar.

När ska du söka vård för myggbett?

De flesta behöver inte söka vård

De flesta som får myggbett eller knottbett behöver inte söka vård eftersom besvären oftast är lindriga och brukar gå över av sig själv på några dagar.¹ Det är alltså framför allt utvecklingen av besvären som avgör om du behöver söka vård. Om svullnaden, rodnaden eller smärtan tilltar efter några dagar skiljer det sig från det vanliga förloppet, då besvären brukar klinga av efter ett par dagar. Myggbett svullnar och rodnar, men blir sällan infekterade om huden inte har rivits sönder genom kliande. En infektion i huden kan uppkomma efter intensivt kliande och kan innebära en infektion i mjukdelar eller hud.²

Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning vid följande besvär

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär:

• Du får svullnad, rodnad och smärta på stickstället som blir kraftig och ökar efter några dagar.¹
• Du har fått flera stick samtidigt, som orsakat kraftig svullnad och klåda. Kraftig svullnad och klåda efter flera samtidiga stick kan därför vara skäl att kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning, även om besvären sitter på flera olika ställen. Berätta hur många stick du har fått och hur besvären har förändrats sedan du blev stucken. Om ett område blir allt mer svullet, rött eller smärtsamt efter några dagar ska du inte bortse från förändringen. Sådana lokala symtom kan förekomma vid insektsbett, men de kan också ses vid en sekundär hudinfektion. Det är vården som bedömer orsaken och om du behöver undersökas eller behandlas.

Vad kan du göra själv vid myggbett?

Lindra klåda och svullnad

Det finns flera sätt att lindra klådan efter ett myggbett. Prova det som passar dig och följ alltid bruksanvisningen när du använder receptfria läkemedel.

• Prova att lindra klådan med kylbalsam, alsolsprit eller alsolgel.¹
• Det kan också kännas skönt att badda med kallt vatten eller kyla med en isbit inlindad i en tygbit.¹
• Du kan smörja med receptfri kräm eller salva med hydrokortison om det kliar mycket.¹
• Du kan också använda receptfria tabletter med antihistamin mot allergi om klådan är besvärlig.¹

Kyla kan användas direkt på det område där det kliar eller är svullet. Lägg isbiten i en tygbit innan du kyler huden.

Om huden har blivit smutsig kan du rengöra bettstället med tvål och vatten.²

Utredning och behandling vid myggbett

Lokal behandling

Du kan rengöra bettstället med tvål och vatten.² Tvål och vatten kan användas för att tvätta bort sådant som finns på huden.

Kylande behandling kan användas när bettet känns besvärligt.

Hydrokortisonkräm kan användas lokalt vid svullnad och kan också lindra klåda.² Om du använder hydrokortison ska du följa bruksanvisningen i förpackningen. Rådgör med läkare eller barnavårdscentralen, BVC, innan du använder hydrokortison på barn under två år.¹

• Kylande och avsvällande lokalbehandling kan användas, till exempel ispackning, kylbalsam, alsollösning eller alsolsprit.²
• Du kan också kyla med en isbit som är inlindad i en tygbit.¹

Vem kan hjälpa dig vid myggbett?

Rådgivning och vägledning

Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. På 1177.se får du råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Besök 1177.se, logga in för personliga e-tjänster eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom och att hitta var du kan söka vård.¹ Du kan ringa från hela Sverige och få vägledning innan du tar kontakt med en mottagning.

1177 kan hjälpa dig att hitta rätt vårdnivå utifrån dina besvär. Du kan också använda informationen på 1177.se för att hitta vård och läsa om olika mottagningar. Om du vill hitta en mottagning kan du söka på 1177.se och välja region.

För myggbett anger 1177 vårdcentral eller jouröppen mottagning som mottagningstyper.¹ En vårdcentral är en vanlig väg in till vården. En jouröppen mottagning kan vara ett alternativ när du behöver en mottagning som har öppet utanför vårdcentralens vanliga tider.

När du kontaktar en mottagning kan det vara bra att kunna berätta när du fick myggbettet och hur besvären har förändrats. Du kan också beskriva vilka delar av huden som är påverkade och om du har fått ett eller flera bett. Det hjälper mottagningen att förstå vad du behöver hjälp med.

Vanliga frågor om myggbett

Kan knottbett ge samma besvär som myggbett?

Ja, knottbett ger samma symtom som myggbett. Knott är en typ av små myggor, men till skillnad från myggor biter knott i huden. Därför kan själva knottbettet också göra ont. Du kan dessutom få många knottbett samtidigt.¹ Knottbett förekommer liksom myggbett främst på sommaren. Knottbett är vanligare i de nordligare delarna av Sverige och på högre höjd, till exempel i fjällvärlden.²

Kan myggor sprida sjukdomar i Sverige?

I vissa delar av Sverige kan myggor och knott sprida harpest, även kallad tularemi.¹ Harpest är en sjukdom som kan spridas av både myggor och knott, men den förekommer inte överallt i landet.²

Ockelbosjukan, som också kallas bärplockarsjukan, är en annan sjukdom som sprids av myggor.¹ Sjukdomen beror på ett virus som överförs med myggor. Ockelbosjukan förekommer framför allt under sensommaren och den tidiga hösten. Sjukdomen kan ge utslag, ledvärk, trötthet och feber.