Vårtor – symtom, orsaker och behandling

Vårtor kan också smitta via våta golv i duschar eller omklädningsrum.¹ HPV kan lättare ta sig in genom sprucken eller skadad hud.² Smittan kan därför lättare få fäste när huden är fuktig, mjuk eller skadad.

Det kan ta flera månader från kontakt med viruset tills en vårta syns. Det kan alltså gå en tid mellan smittotillfället och den synliga förändringen i huden. En vårta kan därför dyka upp först flera månader efter att huden kom i kontakt med viruset.⁵

För att minska risken att föra viruset vidare kan du undvika att gå barfota i allmänna bad och duschar. Smittan kan också föras vidare genom föremål som har varit i kontakt med en vårta eller med HPV, till exempel handdukar eller rakverktyg.⁵ Du kan till exempel använda badtofflor. Du bör inte heller låna handdukar eller skor av andra personer.

Vilka får oftare vårtor?

Vårtor är vanligast hos barn och unga vuxna.³ Bland barn i skolåldern har ungefär 10–20 procent vårtor.² Personer med atopiskt eksem drabbas särskilt ofta av vårtor.³

Personer med immunbristsjukdomar, till exempel organtransplanterade, drabbas särskilt ofta av vårtor.³ Vårtor är vanligare hos personer med nedsatt immunförsvar. Vårtor påverkar ungefär tio procent av världens befolkning.²

Hos personer med ett fungerande immunförsvar försvinner vårtor oftast av sig själva utan behandling, även om det ibland kan ta tid. Vårtor kan ändå finnas kvar länge innan de försvinner.

• Fotvårtor är oftast runda och något upphöjda med en hård kant och mjukare mitt.¹
• Handvårtor är mer utstående än fotvårtor.¹
• Små svarta prickar kan synas i en vårta.¹
• Platta vårtor är runda, platta och kan vara gula.⁵
• Vårtor kan sitta enskilt eller i grupper.³
• Mosaikvårtor kan bilda sammanhängande plack.³

Fotvårtor sitter på fötterna och kan ha en hårdare yta. Handvårtor sitter ofta på händerna och är vanligtvis mer utstående än fotvårtor. Små svarta prickar kan ibland synas i vårtan, även när den i övrigt har samma färg som huden.

Platta vårtor skiljer sig från andra vårtor genom att de är platta och ofta slätare. De kan vara gula och förekomma i större antal. Vårtor kan finnas på ett enda ställe eller på flera ställen i samma område.

När flera vårtor sitter tätt kan de växa ihop till ett större, sammanhängande område. Ett sådant område kallas mosaikvårtor och ses vanligen på fötter. På fotsulan kan vårtorna bli mindre tydligt upphöjda när de utsätts för tryck.

En vårta kan ibland ha en oregelbunden eller fjällande yta. Det finns också vårtor med smala, trådliknande utskott, som vanligen sitter på läpparna hos både barn och vuxna. Vårtor på huden kan alltså ha olika former, från runda och platta till mer utstående eller trådliknande.

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

• Du har vårtor som ger mycket besvär, till exempel är såriga eller blöder.¹
• Du har vårtor på andra ställen än händer och fötter.¹
• Du har diabetes och behöver behandla dina vårtor.¹

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.¹

Stora hudförändringar som inte har svarat på behandling kan behöva bedömas med tanke på elakartade förändringar, bland annat akrala hypopigmenterade melanom och skivepitelcancer.³ Det betyder inte att förändringen är cancer, men sådana förändringar kan behöva övervägas när vårdgivaren bedömer diagnosen.

När behövs prov?

Om diagnosen är osäker kan ett hudprov tas. Ett hudprov för att bekräfta en vårta görs däremot sällan i praktiken. Om ett hudprov tas är den mikroskopiska bilden av vårtor ofta typisk. HPV-typning kan göras i särskilt utvalda fall.³

Vad kan bedömas vid besöket?

Vid hudsjukdomar bör vårdgivaren eftersträva att undersöka hela huden. Det kan göra att även andra hudförändringar uppmärksammas vid samma besök. Fotodokumentation med vårdgivarens eller din mobiltelefon kan användas för att följa behandlingseffekten över tid.³

Om diagnosen fortfarande är osäker kan hudläkare kontaktas. Vid en remiss är bifogade foton av stort värde. Läs mer om när du bör kontakta vården i avsnittet om vårdgivare.

Andra behandlingar hos vårdgivare

En vårdgivare kan behandla en vårta med ett flytande medel som innehåller cantharidin. Cantharidin kan bilda en blåsa under vårtan.² Blåsan kan stänga av blodtillförseln till vårtan så att den dör och kan tas bort av vårdgivaren.

Kirurgisk borttagning innebär att vårdgivaren skär bort vårtan. Kirurgisk borttagning kan lämna ett ärr.² Därför används sådan behandling inte automatiskt för alla vårtor.

Laserbehandling kan värma och förstöra små blodkärl i vårtan.² När blodtillförseln bryts kan vårtan förstöras. Laserbehandling kan orsaka ärr.

Immunbehandling kan hjälpa immunförsvaret att bekämpa viruset som orsakar vårtor. Om vårtan inte försvinner med mindre ingripande behandlingar kan vårdgivaren föreslå mer ingripande behandlingar. Immunbehandling kan till exempel vara ett sådant alternativ. En variant är att ett medel som smörjs på huden framkallar en mild allergisk reaktion, vilket kan göra att vårtan försvinner. Vårdgivaren kan också bränna bort vårtan med en uppvärmd nål, så kallad elektrokirurgi. Elektrokirurgi kan ge ärr. Laserbehandling och kirurgisk borttagning kan därför behöva vägas mot risken för ärr och mot att andra behandlingar inte har fungerat.² Den kan vara ett alternativ när andra behandlingar inte har fungerat. Vilken behandling som passar behöver bedömas av vårdgivare.

Behandling vid särskilda situationer

Barn utan symtom bör i första hand följas utan aktiv behandling.³ Om behandling ändå övervägs bör medel som smörjs på huden användas först. Det finns alltså ofta skäl att avvakta när barnet inte har besvär.

Personer med nedsatt immunförsvar och utbredda vårtor bör bedömas av hudläkare. Vid utbredd sjukdom kan acitretin användas, men acitretin ska sättas in av hudläkare.³ Behandlingen har i fallrapporter visat sig effektiv hos personer med utbredd sjukdom.

Regelbunden uppföljning behövs sällan. En vårdgivare kan ändå erbjuda kontakt per telefon för att kontrollera behandlingseffekten. Patienter med vårtor diagnostiseras och informeras vanligtvis i primärvården. Hudläkare kan kontaktas vid behov eller om diagnosen är osäker. Vid en remiss kan fotografier av vårtan vara värdefulla. Fotodokumentation med vårdgivarens eller patientens mobiltelefon kan användas för att följa behandlingseffekten.³

Om diagnosen är osäker kan vårdgivaren göra en undersökning med hudmikroskop för att utesluta andra tänkbara diagnoser. Ett hudprov kan tas om diagnosen är osäker, men ett hudprov för att bekräfta en vårta görs sällan i praktiken.³

Så kan du lindra besvär

Det finns speciella avlastande plåster som du kan använda om vårtan gör ont. Plåstren finns att köpa på apotek.¹ Vårtor på fötterna kan behandlas med produkter i form av krämer, plåster eller sprejer.⁵ Produkterna kan irritera huden och fungerar inte alltid. Medel med salicylsyra har visat effekt, men behandlingen kan ta lång tid.³ Använd inte vårtmedel på vårtor i ansiktet.⁵

Minska risken för smitta

Det finns flera sätt att minska risken för att vårtor sprids till andra. Fuktig eller skadad hud gör det lättare att sprida en vårta. Täck vårtor med ett plåster när du badar eller simmar.⁵

• Dela inte handdukar eller skor med andra.¹
• Gå inte barfota i allmänna bad och duschar.¹
• Peta eller klia inte på vårtor.¹
• Försök inte skära bort eller slita bort en vårta själv.²

Du kan till exempel använda badtofflor i allmänna bad och duschar. Undvik också att skära i en vårta när du rakar dig. Om du har en fotvårta kan torra fötter hjälpa till att minska spridningen. Täck en vårta med ett plåster för att minska risken att den sprids.

Om besvären är stora, om vårtan är sårig eller blöder, eller om du har diabetes och behöver behandla dina vårtor, se avsnittet om när du ska söka vård.

En hudläkare kan kontaktas vid behov eller om diagnosen är osäker. Det kan vara särskilt värdefullt när vårtan inte ser typisk ut eller när bedömningen behöver göras av någon med särskild kunskap om hudförändringar. Vid en remiss kan fotografier av vårtan vara värdefulla för den fortsatta bedömningen.³ Du kan be vårdgivaren förklara vilket nästa steg är och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Ja, du kan behandla vårtor själv med receptfria vårtmedel och frysbehandlingar för egenbehandling.¹ Det finns olika produkter, till exempel krämer, plåster och sprejer. Receptfria behandlingar kan ta upp till tre månader och fungerar inte alltid.⁵ Behandling med medel som smörjs på huden bör inledas med filning, och huden ska vara helt torr innan salicylsyra används.³

Olika åldersgränser gäller för olika behandlingar till barn. Apotekspersonal är ofta väl insatta i val av preparat och kan ge råd om behandlingen.

Kan vårtor komma tillbaka efter behandling?

Ja, vårtor kan komma tillbaka på samma ställe eller på en annan del av kroppen efter behandling.² Det gäller även efter frysbehandling.

Du kan minska risken för att vårtor sprids genom att inte peta eller klia på dem. Försök inte skära bort eller slita bort en vårta själv.² Tvätta händerna efter att du har rört vid vårtan och dela inte handdukar eller skor med andra.