Mjälleksem är en vanlig hudsjukdom som återkommer och påverkar hudområden med många talgkörtlar. Besvären är oftast lindriga, kan ibland gå över av sig själva och kan lindras, även om de kan återkomma.
Mjälleksem är en vanlig, återkommande hudsjukdom med rodnad och fet fjällning på hudområden där det finns många talgkörtlar.1 Mjälleksem smittar inte.2 Det kan påverka hårbotten, ansiktet och kroppens hud.3 Hos vuxna sitter förändringarna ofta i hårbotten, vid ögonbrynen, runt näsan, vid öronen och på bröstkorgen.1 Även hudveck som armhålor och ljumskar kan påverkas.3
Tillståndet kan komma tillbaka under flera år.1 För många är besvären lindriga, och mjälleksem kan ibland gå över av sig själv.3,4 Hos spädbarn kallas mjälleksem i hårbotten även skorv eller mjölkskorv.1 Mjälleksem hos spädbarn är ofta ett självbegränsande tillstånd, vilket betyder att det brukar gå över av sig själv.5
Mjälleksem är mycket vanligt i befolkningen, men de flesta fall är lindriga. Svårare sjukdom har uppskattats förekomma hos cirka tre procent. Hos vuxna förekommer mjälleksem oftare hos män än hos kvinnor.3 Hos vuxna i arbetsför ålder har mjälleksem uppskattats förekomma hos 4–5 procent av män och 1–2 procent av kvinnor.1
Mjälleksem kan finnas på flera olika delar av kroppen samtidigt, eftersom tillståndet drabbar hudområden med många talgkörtlar.3 Sjukdomen brukar återkomma under flera år och avtar därefter med stigande ålder.
Hos vuxna börjar mjälleksem oftast i puberteten eller i vuxen ålder.4 Hos spädbarn börjar besvären vanligen under de tre första levnadsmånaderna.5 Hos barn förekommer mjälleksem vanligen från tre veckors till tolv månaders ålder, med flest fall omkring tre månaders ålder.1
Mjälleksem hos spädbarn kan senare återkomma i vuxen ålder, men förekommer sällan under barndomen.5
Det är inte helt klart vad som orsakar mjälleksem. En möjlig orsak är jästsvampen Malassezia, som finns på huden och i hårbotten hos vuxna.4 Jästsvampen finns normalt i talgkörtlarna och kan ha betydelse för mjälleksem.5
Huden kan reagera med mjälleksem om du har mycket av jästsvampen eller är extra känslig mot den.4 Jästsvampen kan påverka immunförsvaret så att ämnen som bidrar till inflammation bildas. Det kan i sin tur påverka hudcellerna och leda till eksem. De exakta mekanismerna bakom samspelet mellan jästsvampen och huden är inte kända.3
Ärftlighet anges som en riskfaktor för vuxnas mjälleksem.1 Det betyder att en ärftlig benägenhet kan bidra till att du får sjukdomen, men det går inte att säga att en enda ärftlig faktor är orsaken. Det kan också finnas en medfödd benägenhet för att utveckla mjälleksem. En sådan benägenhet kan samverka med mängden talg i huden och med hur immunförsvaret reagerar på jästsvampen.
Mjälleksem ger röd och fjällande hud. Klåda kan förekomma, men oftast kliar det inte så mycket och ibland inte alls.4 Fjällningen kan vara fet och gulaktig.3
I hårbotten kan mjällbildning vara ett tidigt tecken. Därefter kan eksemet komma fläckvis eller ibland över hela hårbotten. Bakom öronen kan huden vara röd, ha feta fjäll och sprickor täckta av skorpor.
Mjälleksem syns ofta i hårbotten, runt och i öronen, vid ögonbrynen, vid näsvingarna och på bröstkorgen.4 Hos vuxna kan förändringar också finnas i skägget, vid ögonlockskanten samt i armhålor och ljumskar.1
I ansiktet kan rodnad och fjällning synas i ögonbrynen, vecken mellan näsan och kinderna samt mellan ögonbrynen. På bröstkorgen kan rodnade, fjällande fläckar flyta ihop. I hudveck, till exempel i armhålor, ljumskar och vecket mellan skinkorna, ger mjälleksem välavgränsad rodnad med måttlig fjällning.3
Diagnosen mjälleksem ställs framför allt genom att vårdpersonalen bedömer hur hudförändringarna ser ut och var på kroppen de sitter. Diagnosen ställs utifrån den kliniska bilden och typisk lokalisering.1 I de flesta fall är diagnosen enkel att ställa.3
När ett barn undersöks frågar vårdpersonalen om besvären och hur de har utvecklats. Bedömningen görs sedan genom att huden undersöks. Diagnosen ställs genom sjukdomshistoria och klinisk undersökning.5 Det finns ingen provtagning som säkert kan fastställa diagnosen hos barn.
Hos vuxna bedöms bland annat hudförändringarnas utseende och placering. Hos vuxna är förändringarna ofta rodnade, oregelbundna och fint fjällande.1 De sitter ofta i hårbotten, vid ögonbrynen, i skägget, i vecken vid näsan, vid öronen, vid ögonlockskanten eller på bröstkorgen. Ibland bedöms även hudveck som armhålor och ljumskar.
Hos barn bedöms gulaktiga, fjällande hudförändringar.1
Behandlingen i hårbotten riktas både mot jästsvampen och mot inflammationen. Ett vanligt förstahandsalternativ är schampo med ketokonazol. Ketokonazolschampo finns som receptfritt läkemedel på apotek.4 Schampot kan behöva verka några minuter innan det sköljs ur.2 Det kan också behövas kortisonlösning om du har mycket klåda och rodnad i hårbotten.
Du kan själv pröva att lindra besvären vid mjälleksem genom att lufta huden och skydda den från sådant som förvärrar besvären.4
Hårprodukter och feta krämer kan påverka besvären vid mjälleksem.4 Undvik därför hårprodukter som kan göra att det kliar i hårbotten.
Vid mjälleksem är vårdcentralen som huvudregel den första vårdnivån.3 Där diagnostiseras, följs och behandlas besvär som ger symtom i primärvården. Diagnosen ställs vanligtvis utifrån hur hudförändringarna ser ut och var på kroppen de finns.1
Vårdcentralen ansvarar för bedömning och behandling.1 Vid besöket bedömer vårdpersonalen hudförändringarnas utbredning och vilken behandling som passar. Uppföljning kan behövas när besvären återkommer eller när behandlingen behöver anpassas. Flera lokala behandlingsalternativ kan ibland behöva prövas innan en lämplig behandling och underhållsbehandling har hittats.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.4 Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. Du kan också hitta information om vård och mottagningar på 1177.se.
Vid behov kan vårdcentralen använda en teledermatologisk remiss för rådgivning om fortsatt behandling.
Nej, mjälleksem är inte smittsamt.2 Du kan alltså inte föra tillståndet vidare till någon annan genom vanlig närhet eller kontakt.
Det finns inget stöd i de angivna medicinska underlagen för att mjälleksem skulle bero på dålig hygien. Orsaken till mjälleksem är inte helt klarlagd. Jästsvampen Malassezia finns normalt i talgkörtlarna och kan ha betydelse för mjälleksem.5
Hos vuxna kan mjälleksem återkomma under många år men avtar så småningom med stigande ålder.3 Det betyder att besvären kan komma tillbaka under en längre period, även om de senare brukar minska.
Hos spädbarn brukar besvären ha läkt ut vid sex till tolv månaders ålder. Hos spädbarn kan mjälleksem dessutom läka av sig självt på tre till fyra veckor.5
Håravfall kan förekomma vid mjälleksem. I hårbotten kan fjällningen ibland vara markant och fet, gulaktig och fastsittande. Fjällningen i hårbotten kan också vara vit, torr och lättlossnande.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Immunsuppression, inklusive hiv, anges som en riskfaktor.1 Immunsystemet kan därför ha betydelse för hur huden reagerar i samband med jästsvampen. Uttalade besvär hos personer med hiv stöder att immunsystemet kan spela en roll för orsakerna bakom mjälleksem.
Personer med Parkinsons sjukdom har ökad talgproduktion och ofta mjälleksem.3 Den ökade mängden talg kan vara en del av förklaringen till att mjälleksem är vanligare hos personer med Parkinsons sjukdom.
Vissa faktorer kan göra mjälleksem sämre eller öka risken för besvär hos vuxna:
Trötthet anges också som en faktor som kan göra mjälleksem sämre.3 Det går inte alltid att peka ut en enda orsak hos en person, eftersom flera faktorer kan samverka. När huden reagerar beror det bland annat på samspelet mellan jästsvampen, talgkörtlarna och immunförsvaret.
Besvären kan se olika ut i hårbotten. På andra områden än hårbotten kan utslagen ge klåda och sveda tillsammans med lätt fjällning. Besvären i ansiktet kan återkomma under livet. Mjälleksem kan ibland också synas centralt på bröstet och ryggen. Ibland kan förändringar även finnas i naveln. Utslagen i ansiktet kan sitta symmetriskt över ögonbrynen.2 Fjällen kan vara vita, torra och lätta att lossa, eller feta, gulare och fastsittande. Ibland kan håravfall förekomma.
Hos spädbarn kallas mjälleksem i hårbotten ofta för skorv eller mjölkskorv. Skorv ser ut som feta, något gulaktiga fjäll i hårbotten och ögonbryn.4
Spädbarn får ofta välavgränsade rosa eller röda fjällande fläckar, ibland täckta av gulbruna, oljiga skorpor.5 Utslagen kan börja på hjässan eller i blöjområdet. De kan också sprida sig till ansiktet, bakom öronen, på halsen, bålen, armarna och benen.
I blöjområdet kan huden vara röd och fjällande eller fuktande. Vid jästsvampsinfektion i blöjområdet kan små fjällande knutor eller varblåsor uppstå.5 Vid bakterieinfektion blir eksemet ofta vätskande och rödare.
Hos barn ger mjälleksem lindrig klåda eller ingen klåda alls. Hos spädbarn kan utslaget sitta i ljumskvecket, till skillnad från blöjdermatit som brukar spara vecket.
Kontakta en vårdcentral om du har mycket besvär av mjälleksem.4 Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller få veta var du kan söka vård.
Vid misstanke om sekundärinfektion med bakterier ska barn akut remitteras till barnläkare eller hudläkare.5
Akut remiss till barnläkare eller hudläkare ska övervägas vid akut utbrett svårt eksem.5
Psoriasis i hårbotten kan likna mjälleksem.1 Vid psoriasis är hudförändringarna ofta tjockare och tydligare avgränsade och kan sträcka sig nedanför hårfästet. Då kan vårdpersonalen också undersöka resten av kroppen, naveln och naglarna samt fråga om ledvärk och ärftlighet för psoriasis. Vid undersökning med dermatoskop ses oftast vita fjäll vid psoriasis, medan fjällen vid mjälleksem ofta är mer gulaktiga.3
Atopiskt eksem och kontakteksem är andra eksem som kan likna mjälleksem.1 Hos små barn kan det vara svårt att skilja mjälleksem från atopiskt eksem, men hårbotteneksem dominerar vid mjälleksem.
Vid förändringar i ansiktet kan rosacea eller perioral dermatit övervägas.1 Även ansiktsutslag vid systemisk lupus erythematosus, SLE, kan behöva skiljas från mjälleksem. Vid SLE sitter den fjärilsformade rodnaden vanligtvis inte i vecken vid näsan och kommer ofta mer plötsligt.
Ringorm på bålen kan likna mjälleksem.3 Andra svampinfektioner, till exempel en dermatofytinfektion i hårbotten eller en jästsvampsinfektion i hudveck, kan också behöva övervägas.
Hos barn finns det inget prov som säkert fastställer mjälleksem. Om vårdpersonalen misstänker en infektion som tillkommit med jästsvamp eller bakterier kan odling tas. Odling för jästsvamp och bakterier tas vid misstanke om sekundärinfektion.5
Vid misstänkt ringorm på bålen kan ett direktprov för svamp och en odling ge diagnosen. Ett vävnadsprov, biopsi, behövs sällan vid mjälleksem. I utvalda fall kan en biopsi ändå tas för att skilja mjälleksem från andra diagnoser.3
Vid tjockare fjäll kan salicylsyra användas i form av salicylsyreolja eller salicylsyra i kräm. Salicylsyra i kräm kan vara lättare att tvätta ur än olja. Efter behandlingen kan fjällen tvättas bort med schampo. Vilken beredning och styrka som passar behöver bedömas utifrån dina besvär.
Mjälleksem i ansiktet kan behandlas med en kombination av ett milt kortison och ett svampmedel. Daktacort-kräm används i tio dagar och därefter vid behov. I ansiktet behöver kortisonbehandling användas med försiktighet, eftersom starkare kortison kan ge hudförändringar.
Kalcineurinhämmare, till exempel Protopic eller Elidel, saknar godkänd indikation för mjälleksem men kan användas som långtidsbehandling vid symtom i ansiktet. De kan först användas dagligen tills huden har läkt och därefter som underhållsbehandling två gånger i veckan. En brännande känsla efter att läkemedlet har lagts på huden är en vanlig tidig biverkning.
I hudveck används Daktacort eller Pevisone, som kombinerar steroid med svampmedel. Behandlingen används dagligen i tio dagar och därefter vid behov. På andra områden än hårbotten kan steroidkräm i grupp I–II användas tillsammans med svampmedel.
Hos spädbarn och små barn är mjälleksem ofta lindrigt. Mjukgörande behandling kan då räcka. Behandlingen kan också anpassas efter om fjällen sitter löst eller fast och efter om huden är röd och inflammerad.
Mjukgörande kräm eller olja används för att mjuka upp tjocka fjäll och krustor. Vid rodnande utslag eller kraftig inflammation används svag kortisonkräm i grupp I. Vid sekundärinfektion med jästsvamp används svampmedel som kräm, medan antibiotikabehandling i hela kroppen kan övervägas vid bakterieinfektion.
Om mjälleksemet är utbrett eller inte svarar på lokal behandling kan läkemedel som verkar i hela kroppen övervägas. Sådan behandling används i utvalda fall. Flera lokala behandlingsalternativ kan behöva prövas innan en fungerande behandlings- och underhållsbehandling hittas.
Itrakonazol är ett svampmedel som kan användas utanför godkänd indikation vid utbredd eller behandlingsresistent sjukdom.3 Det finns olika behandlingsscheman beskrivna, och läkemedlet ska därför ordineras och följas upp av läkare. Isotretinoin har i en studie använts vid måttligt till svårt mjälleksem, men i Sverige får läkemedlet endast förskrivas av hudläkare.
Mjälleksem kan lindras, men det finns ingen permanent bot på kort sikt. När besvären återkommer kan flera lokala behandlingsalternativ behöva prövas tills rätt behandling och underhållsbehandling har hittats.
I hårbotten kan ketokonazolschampo användas en gång i veckan som underhållsbehandling efter den inledande behandlingen. Vid terapisvikt kan steroidlösning i grupp II–III läggas till dagligen tills läkning och därefter användas en till flera gånger i veckan. Underhållsbehandling med svampmedel eller annan lokal behandling kan behövas eftersom mjälleksem ofta återkommer.
Feta ansiktskrämer och krämer som innehåller olja kan täppa till hudens porer och försämra besvären. Om du använder ansiktsprodukter, välj därför sådana som inte är feta eller innehåller olja. Hårprodukter kan också vara viktiga att se över om hårbotten börjar klia mer efter användning.4
Du kan vara ute i solen, men undvik att bränna huden.4
Mjälleksem kan gå över av sig självt efter några veckor. Ibland går mjälleksem över av sig självt och då behövs inte någon behandling.4
Hos spädbarn kan besvären läka spontant på tre till fyra veckor. Besvären brukar ha läkt ut vid 6–12 månaders ålder. Vid skorv kan du mjuka upp tjocka fjäll med mjukgörande kräm eller olja.5 Tvätta sedan försiktigt med milt barnschampo och gnugga varsamt bort fjällen.1 För spädbarn är mjälleksem ofta självbegränsande, och det kan därför räcka med skonsam hudvård.5
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan ibland krävas remiss till den öppna specialiserade vården.4 Reglerna för remiss kan variera beroende på vilken mottagning och vilken region du väljer, så kontrollera vad som gäller när du bokar.
Du kan använda 1177.se för att hitta vård och se vilka mottagningar du kan kontakta. Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in på 1177.se.4
I långvarigt obehandlade och uttalade fall kan tjocka, asbestliknande fjäll som sitter fast i håret uppstå.3 Sådana fjäll kallas pityriasis amiantacea i medicinsk text.
Hos vuxna återkommer mjälleksem ofta under många år.1 Besvären avtar därefter med stigande ålder.
Hos spädbarn kan mjälleksem senare återkomma i vuxen ålder, men det förekommer sällan under barndomen.5 Mjälleksem kan lindras, men det finns ingen permanent bot på kort sikt.3