Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket och kommer plötsligt. Oftast finns ingen tydlig orsak, men en förkylning eller annan infektion samt värme eller kyla kan utlösa dem; allergi är möjlig men inte vanligast. De försvinner oftast av sig själva inom några dagar.
Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket.1 Det är ett besvär i huden och nässelutslag kallas också urtikaria.1,2 Symtomen kommer plötsligt.1 Utslagen kan komma på ett begränsat område eller på flera delar av kroppen.
Nässelutslag kan se olika ut från gång till gång. Det kan därför vara svårt att bedöma besväret enbart utifrån hur stort området är eller hur många utslag du ser. Klådan är ofta tydlig och kan vara det som märks först. Ett enskilt utslag kan vara från några minuter upp till ett dygn. Utslagen kan vara runda eller bilda ringar, ett kartliknande mönster eller större sammanhängande fläckar. Nässelutslag kan förekomma på alla delar av kroppen och sitter ofta på flera områden. Ibland kommer även svullnad under huden samtidigt som nässelutslagen.3
Klådan kommer ofta först och kan följas av en brännande känsla. Därefter kommer utslagen. De är upphöjda och kan vara röda eller ha samma färg som huden.
Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket och kommer plötsligt. Oftast finns ingen tydlig orsak, men en förkylning eller annan infektion samt värme eller kyla kan utlösa dem; allergi är möjlig men inte vanligast. De försvinner oftast av sig själva inom några dagar.
Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket.1 Det är ett besvär i huden och nässelutslag kallas också urtikaria.1,2 Symtomen kommer plötsligt.1 Utslagen kan komma på ett begränsat område eller på flera delar av kroppen.
Nässelutslag kan se olika ut från gång till gång. Det kan därför vara svårt att bedöma besväret enbart utifrån hur stort området är eller hur många utslag du ser. Klådan är ofta tydlig och kan vara det som märks först. Ett enskilt utslag kan vara från några minuter upp till ett dygn. Utslagen kan vara runda eller bilda ringar, ett kartliknande mönster eller större sammanhängande fläckar. Nässelutslag kan förekomma på alla delar av kroppen och sitter ofta på flera områden. Ibland kommer även svullnad under huden samtidigt som nässelutslagen.3
Klådan kommer ofta först och kan följas av en brännande känsla. Därefter kommer utslagen. De är upphöjda och kan vara röda eller ha samma färg som huden.
Utslagen är ofta blekare i mitten. De kan vara små och enstaka eller stora och utbredda över ett hudområde.1 Flera utslag kan också sitta samman över större områden av huden.
Utslagen kan försvinna och senare komma tillbaka på andra delar av kroppen.1 Ett enskilt utslag kan vara kortvarigt och enskilda nässelutslag kan ändra form innan de försvinner.3 Utslagen lämnar inte märken efter sig när de försvinner.1
Utslagen försvinner oftast av sig själva inom några dagar. Nässelutslag kan komma tillbaka flera gånger under en period.1 Du kan få nässelutslag en enda gång eller flera gånger.
När nässelutslag återkommer under månader eller år kallas de långvariga nässelutslag.1 Vid sådana besvär kan utslagen fortfarande komma och gå, så att huden ser olika ut vid olika tidpunkter.
Det är vanligt att ett utslag försvinner medan andra utslag syns på en annan del av kroppen. Nya utslag kan därför upplevas som att besvären flyttar sig. Den enskilda förändringen kan också hinna ändra form innan den försvinner.
Både barn och vuxna kan få nässelutslag. Det är vanligt att barn får nässelutslag flera gånger.1 Ungefär en av fem barn eller vuxna får ett akut nässelutslag någon gång under livet.3
Akuta nässelutslag förekommer hos alla raser och hos båda könen.3 Nässelutslag kan alltså förekomma hos människor i olika åldrar och med olika hudfärg.
Besvären kan vara övergående även när de återkommer flera gånger under en period. Ett återkommande förlopp innebär inte att varje enskilt utslag finns kvar länge, eftersom enskilda nässelutslag kan försvinna och sedan dyka upp på en annan del av kroppen.
Oftast finns ingen tydlig orsak till nässelutslag. Hos vuxna är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på även efter utredning.1
Nässelutslag uppstår när celler i huden släpper ut olika ämnen, till exempel histamin.1 Det är en frisättning av ämnen från hudens celler som kan ge nässelutslag. Nässelutslag kan alltså uppstå utan att det finns en tydlig allergi bakom.
Vid långvariga nässelutslag kan det saknas en känd utlösare. Långvariga spontana nässelutslag har enligt definitionen ingen specifik orsak eller utlösare.4 De kan ändå ha samband med autoimmunitet, alltså att immunförsvaret reagerar mot kroppens egna ämnen.3
Nässelutslag kan utlösas av sådant som inte är en allergi. Exempel på sådana utlösare är:
Åtsittande kläder kan ge tryck mot huden. Hård handdukstorkning kan ge rivning eller friktion mot huden.1 Även fysisk påverkan som kyla, värme, tryck eller solljus kan utlösa en särskild typ av nässelutslag som kallas inducerbara nässelutslag.
Vid långvariga nässelutslag kan värme, virusinfektion, åtsittande kläder och läkemedel med acetylsalicylsyra förvärra besvären. Ibland kan flera faktorer tillsammans påverka när utslagen kommer. Det går därför inte alltid att hitta en enda utlösare.
Allergi kan orsaka nässelutslag, men det är inte den vanligaste orsaken.1 Allergiska nässelutslag kan till exempel bero på mat, insektsstick eller en kemikalie i en hudprodukt.
Mat som du är allergisk mot kan orsaka allergiska nässelutslag.1 Exempel på livsmedel som kan utlösa allergiska reaktioner är mjölk, ägg, jordnötter och skaldjur. Vilken mat som kan ge besvär beror på vad du är allergisk mot.
Stick av till exempel ett bi eller en geting kan orsaka allergiska nässelutslag. En kemikalie i en hudprodukt kan också orsaka allergiska nässelutslag om du är allergisk mot ämnet.1
Allergiska nässelutslag brukar visa sig inom ungefär två timmar efter det som orsakat allergin.1 Vid allergi kan även vissa läkemedel orsaka nässelutslag. Läkemedelsreaktioner kan vara allergiska, men vissa läkemedel kan också utlösa nässelutslag utan allergi.
Hos barn orsakas akuta nässelutslag vanligtvis av infektion, även utan feber. Hos äldre barn kan mat, läkemedel och ämnen som andas in vara viktiga orsaker.3 Infektioner kan alltså vara en utlösare även när barnet inte har feber.
Långvariga spontana nässelutslag har enligt definitionen ingen känd utlösare. De kan ha samband med autoimmunitet. Det betyder att immunförsvaret kan vara inblandat även när du inte reagerar på något tydligt i omgivningen.
Fysisk påverkan som kyla, värme, tryck eller solljus kan utlösa inducerbara nässelutslag.3 Vid sådana nässelutslag kommer besvären i samband med en särskild fysisk påverkan. Att huden rivs, stryks eller trycks mot något är exempel på sådan påverkan.
Vid långvariga nässelutslag kan vissa infektioner, autoimmuna sjukdomar och läkemedelsreaktioner vara förknippade med besvären eller göra dem värre.4 Sambandet betyder inte alltid att det finns en enda säker orsak till utslagen. Hos många vuxna förblir orsaken okänd.
Det finns alltså flera möjliga utlösare, men en tydlig orsak hittas ofta inte. Se avsnittet om när du ska söka vård om du behöver hjälp att bedöma dina besvär.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer: Det är särskilt viktigt att kontakta en vårdcentral om besvären återkommer. Återkommande nässelutslag kan förekomma under en längre period, och en vårdcentral kan hjälpa dig att bedöma besvären. Om utslagen inte har försvunnit inom en vecka ska du också kontakta en vårdcentral. Det gäller även om du misstänker allergi som orsak. Allergiska nässelutslag kan till exempel bero på mat, läkemedel eller ett insektsstick. En allergi kan ibland behöva utredas.
Om du redan vet vad som kan ha utlöst utslagen är det bra att berätta det när du kontaktar vårdcentralen. Det kan till exempel handla om vad du har ätit, vilket läkemedel du har tagit eller om du har blivit stucken av en insekt.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer: Den här vårdnivån gäller när utslagen eller klådan ger tydliga besvär, men när du inte har de allvarliga symtom som anges i nästa avsnitt. Plötsliga utslag som snabbt breder ut sig ska bedömas genast. Detsamma gäller om klådan är så besvärande att du behöver hjälp att bedöma vad som händer.
Nässelutslag kan ibland förekomma tillsammans med svullnad under huden. Svullnaden sitter ofta kring munnen eller ögonen.1 Om svullnaden gäller läppar eller tunga, eller om du samtidigt får andra allvarliga symtom, ska du följa råden under nästa rubrik.
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Ring 112 eller sök snabbt hjälp på en akutmottagning eller en närliggande vårdcentral om något av följande stämmer: Hosta eller svårt att andas hör till de symtom som ska bedömas på denna vårdnivå. Även kräkningar, att känna sig mycket sjuk eller att bli mycket trött och slö är skäl att söka snabbt.1
Svullnad eller domningar i läpparna eller tungan ska också tas på allvar.1 Det gäller även när klådan börjar i hårbotten och sedan sprider sig till flera delar av ansiktet och kroppen enligt listan nedan. Vänta inte med att följa instruktionen om något av dessa symtom tillkommer.
Om du har en adrenalinpenna mot allergi ska den användas innan du åker till mottagningen.1 Ta med dig information om vilka läkemedel du har använt, om det går utan att fördröja hjälpen.
Du som har akutmedicin i form av en adrenalinpenna mot allergi ska använda den. Gör det innan du åker till mottagningen.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan ringa 1177 om du är osäker på vilken vårdnivå som passar dina symtom. Du kan också få hjälp att hitta rätt mottagning.1
Receptfria läkemedel med allergimedicin kan användas för att lindra besvären vid nässelutslag. Även barn kan använda allergimedicin. Följ alltid informationen för det läkemedel du väljer, eftersom olika läkemedel kan vara avsedda för olika åldrar. Allergimedicin kan användas för att lindra besvären vid nässelutslag. Det finns receptfria läkemedel med allergimedicin. Allergimedicin finns som flytande form och som tabletter. För barn behöver du särskilt kontrollera vilken ålder läkemedlet får användas från. Läs därför informationen på förpackningen innan du använder läkemedlet.1
Allergimedicin finns i flytande form och som tabletter. Flytande form kan vara ett alternativ när tabletter är svåra att svälja. Vilken form som passar beror på vilket läkemedel det gäller och vem som ska använda det.1
Olika allergimediciner har olika åldersgränser. Åldersgränsen står på läkemedlets förpackning, så läs där innan du använder läkemedlet.1 Informationen på förpackningen anger om läkemedlet kan användas i olika åldrar.
Om du är osäker på hur allergimedicinen ska användas kan du fråga på ett apotek.1 Där kan du få hjälp med användningen av allergimedicin. Det gäller också om läkemedlet ska användas av ett barn.
De svenska patienttexterna beskriver inget annat generellt egenvårdsråd för nässelutslag än receptfri allergimedicin. Därför finns det här inga generella råd om särskild kost, hudvårdsrutin eller nedkylning. Sådana råd anges inte som generella egenvårdsråd i den svenska patientinformationen. Det betyder att egenvårdsråden i detta avsnitt är begränsade till receptfri allergimedicin. Någon annan generell åtgärd kan därför inte läggas till här utifrån de svenska patienttexterna.1
Om du behöver information om när du ska söka vård kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.
Vid ett besök tittar läkaren på din hud och ber dig berätta om utslagen.1 Det kan göra det lättare att bedöma om besvären passar med nässelutslag och om du behöver fler undersökningar.
Läkaren kan ställa frågor om hur utslagen såg ut i början, hur de känns, om du haft utslag på fler ställen på huden och om du gjort något som kan ha orsakat utslagen. Försök att beskriva när utslagen började och hur de förändrades. Om du har foton kvar kan du visa dem vid besöket, till exempel foton i en mobiltelefon.1
Det kan vara värdefullt att fotografera utslagen när de syns, eftersom de kan ha förändrats eller försvunnit när du träffar läkaren. Vid bedömningen väger läkaren ihop det du berättar med det som syns på huden. Sjukdomshistorien är viktig, eftersom utslagen kan ha hunnit ändra sig innan besöket. Läkaren kan också fråga om läkemedel och om någon i familjen har haft nässelutslag eller svullnad under huden.3
Du kan behöva göra en allergiutredning.1 En sådan utredning kan bli aktuell när det finns tecken på att allergi kan ha samband med nässelutslagen.
Om du inte har någon allergi är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på.1 Det betyder att en utredning inte alltid kan visa en tydlig orsak. Allergitester kan bli aktuella om läkaren misstänker allergi mot ett läkemedel, latex eller något du har ätit.3 Ett testresultat behöver bedömas tillsammans med dina symtom, eftersom ett enskilt test inte räcker för att ställa en allergidiagnos.5
Vid långvariga nässelutslag kan utredningen bland annat bygga på blodstatus, sänka och CRP.6 Vilka prover som behövs beror på den samlade bedömningen av dina besvär.
Behandlingen beror på om nässelutslagen är allergiska, icke-allergiska eller långvariga. Läkaren bedömer vilken behandling som passar dina besvär.
Allergiska nässelutslag behandlas ofta med allergimedicin i tablettform. En del personer med allergiska nässelutslag behöver också en adrenalinspruta, men det är sällsynt.1
Icke-allergiska nässelutslag behandlas med allergimedicin. Vid långvariga nässelutslag kan högre doser av allergimedicin behövas. Du kan också behöva andra läkemedel, till exempel läkemedel som dämpar immunförsvaret.1
Det finns också målinriktade läkemedel vid långvariga nässelutslag. Målinriktade läkemedel kallas även biologiska läkemedel.1
Svåra kroniska nässelutslag kan remitteras till specialist.6 En remiss innebär att en vårdgivare skickar en bedömning till en specialistmottagning för fortsatt utredning eller behandling.
Omalizumab kan bli aktuellt vid svåra kroniska nässelutslag.6 Det är ett målinriktat läkemedel som kan användas när besvären inte blir tillräckligt kontrollerade med annan behandling.
Målet med behandlingen är symtomfrihet. Behandlingen kan därför behöva följas upp och ändras när dina besvär förändras. Vid långvariga nässelutslag kan behandlingen behöva anpassas om allergimedicinen inte ger tillräcklig kontroll.6 I sådana fall kan läkaren överväga läkemedel som dämpar immunförsvaret eller målinriktade läkemedel.1 Specialist kan också följa hur väl besvären är kontrollerade över tid.4
Se avsnittet om när du ska söka vård om du är osäker på vilken vård du behöver.
Vårdcentralen är en lämplig första kontakt när nässelutslag återkommer eller inte går över. Där kan du få en bedömning av huden och hjälp att gå vidare om besvären behöver utredas mer. Vid nässelutslag som inte viker efter någon vecka kan du remitteras till allergolog eller hudläkare för utredning.6
Läkaren tittar på din hud och ber dig berätta om utslagen. Du kan också visa foton på utslagen om du har några, till exempel i en mobiltelefon.1 Det kan vara bra att ha foton till hands eftersom utslagen kan förändras innan besöket.
Vid bedömningen kan läkaren fråga hur utslagen såg ut i början, hur de känns, om du haft utslag på fler ställen på huden och om du gjort något som kan ha orsakat utslagen. En allergiutredning kan behövas vid nässelutslag.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Svåra långvariga nässelutslag remitteras till specialist.6 En specialist kan följa hur väl besvären är kontrollerade över tid och hjälpa till med fortsatt utredning och behandling. Allergolog eller hudläkare kan vara aktuell när nässelutslagen inte viker efter någon vecka.
Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket. Det kan kännas som att huden bränns innan utslagen kommer. Symtomen kommer plötsligt, och klådan brukar komma först innan utslagen syns. Nässelutslag kan försvinna och senare komma tillbaka på andra delar av kroppen.1
Utslagen försvinner oftast av sig själva inom några dagar. För vissa kan besvären finnas kvar eller komma tillbaka under månader eller år; då kallas de långvariga nässelutslag. Nässelutslag kan komma tillbaka flera gånger under en period, till exempel i samband med en infektion.1
Hos en del beror nässelutslag på allergi, men det är inte så vanligt. Icke-allergiska nässelutslag hör inte ihop med någon allergi. En förkylning eller annan infektion kan utlösa nässelutslag. Även värme, kyla, solljus, rivmärken eller tryck mot huden kan göra att du får utslag.1
Både barn och vuxna kan få nässelutslag. Det är vanligt att barn får nässelutslag flera gånger.1
Receptfria läkemedel med allergimedicin kan användas mot besvären. Även barn kan använda allergimedicin, men olika allergimediciner kan användas från olika åldrar. Allergimedicin finns i flytande form och som tabletter. Du ska läsa informationen på förpackningen innan du använder allergimedicin.1
Du bör kontrollera läkemedlets åldersgräns på förpackningen. Du kan också fråga på ett apotek om hur läkemedlet används.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Utslagen är ofta blekare i mitten. De kan vara små och enstaka eller stora och utbredda över ett hudområde.1 Flera utslag kan också sitta samman över större områden av huden.
Utslagen kan försvinna och senare komma tillbaka på andra delar av kroppen.1 Ett enskilt utslag kan vara kortvarigt och enskilda nässelutslag kan ändra form innan de försvinner.3 Utslagen lämnar inte märken efter sig när de försvinner.1
Utslagen försvinner oftast av sig själva inom några dagar. Nässelutslag kan komma tillbaka flera gånger under en period.1 Du kan få nässelutslag en enda gång eller flera gånger.
När nässelutslag återkommer under månader eller år kallas de långvariga nässelutslag.1 Vid sådana besvär kan utslagen fortfarande komma och gå, så att huden ser olika ut vid olika tidpunkter.
Det är vanligt att ett utslag försvinner medan andra utslag syns på en annan del av kroppen. Nya utslag kan därför upplevas som att besvären flyttar sig. Den enskilda förändringen kan också hinna ändra form innan den försvinner.
Både barn och vuxna kan få nässelutslag. Det är vanligt att barn får nässelutslag flera gånger.1 Ungefär en av fem barn eller vuxna får ett akut nässelutslag någon gång under livet.3
Akuta nässelutslag förekommer hos alla raser och hos båda könen.3 Nässelutslag kan alltså förekomma hos människor i olika åldrar och med olika hudfärg.
Besvären kan vara övergående även när de återkommer flera gånger under en period. Ett återkommande förlopp innebär inte att varje enskilt utslag finns kvar länge, eftersom enskilda nässelutslag kan försvinna och sedan dyka upp på en annan del av kroppen.
Oftast finns ingen tydlig orsak till nässelutslag. Hos vuxna är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på även efter utredning.1
Nässelutslag uppstår när celler i huden släpper ut olika ämnen, till exempel histamin.1 Det är en frisättning av ämnen från hudens celler som kan ge nässelutslag. Nässelutslag kan alltså uppstå utan att det finns en tydlig allergi bakom.
Vid långvariga nässelutslag kan det saknas en känd utlösare. Långvariga spontana nässelutslag har enligt definitionen ingen specifik orsak eller utlösare.4 De kan ändå ha samband med autoimmunitet, alltså att immunförsvaret reagerar mot kroppens egna ämnen.3
Nässelutslag kan utlösas av sådant som inte är en allergi. Exempel på sådana utlösare är:
Åtsittande kläder kan ge tryck mot huden. Hård handdukstorkning kan ge rivning eller friktion mot huden.1 Även fysisk påverkan som kyla, värme, tryck eller solljus kan utlösa en särskild typ av nässelutslag som kallas inducerbara nässelutslag.
Vid långvariga nässelutslag kan värme, virusinfektion, åtsittande kläder och läkemedel med acetylsalicylsyra förvärra besvären. Ibland kan flera faktorer tillsammans påverka när utslagen kommer. Det går därför inte alltid att hitta en enda utlösare.
Allergi kan orsaka nässelutslag, men det är inte den vanligaste orsaken.1 Allergiska nässelutslag kan till exempel bero på mat, insektsstick eller en kemikalie i en hudprodukt.
Mat som du är allergisk mot kan orsaka allergiska nässelutslag.1 Exempel på livsmedel som kan utlösa allergiska reaktioner är mjölk, ägg, jordnötter och skaldjur. Vilken mat som kan ge besvär beror på vad du är allergisk mot.
Stick av till exempel ett bi eller en geting kan orsaka allergiska nässelutslag. En kemikalie i en hudprodukt kan också orsaka allergiska nässelutslag om du är allergisk mot ämnet.1
Allergiska nässelutslag brukar visa sig inom ungefär två timmar efter det som orsakat allergin.1 Vid allergi kan även vissa läkemedel orsaka nässelutslag. Läkemedelsreaktioner kan vara allergiska, men vissa läkemedel kan också utlösa nässelutslag utan allergi.
Hos barn orsakas akuta nässelutslag vanligtvis av infektion, även utan feber. Hos äldre barn kan mat, läkemedel och ämnen som andas in vara viktiga orsaker.3 Infektioner kan alltså vara en utlösare även när barnet inte har feber.
Långvariga spontana nässelutslag har enligt definitionen ingen känd utlösare. De kan ha samband med autoimmunitet. Det betyder att immunförsvaret kan vara inblandat även när du inte reagerar på något tydligt i omgivningen.
Fysisk påverkan som kyla, värme, tryck eller solljus kan utlösa inducerbara nässelutslag.3 Vid sådana nässelutslag kommer besvären i samband med en särskild fysisk påverkan. Att huden rivs, stryks eller trycks mot något är exempel på sådan påverkan.
Vid långvariga nässelutslag kan vissa infektioner, autoimmuna sjukdomar och läkemedelsreaktioner vara förknippade med besvären eller göra dem värre.4 Sambandet betyder inte alltid att det finns en enda säker orsak till utslagen. Hos många vuxna förblir orsaken okänd.
Det finns alltså flera möjliga utlösare, men en tydlig orsak hittas ofta inte. Se avsnittet om när du ska söka vård om du behöver hjälp att bedöma dina besvär.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer: Det är särskilt viktigt att kontakta en vårdcentral om besvären återkommer. Återkommande nässelutslag kan förekomma under en längre period, och en vårdcentral kan hjälpa dig att bedöma besvären. Om utslagen inte har försvunnit inom en vecka ska du också kontakta en vårdcentral. Det gäller även om du misstänker allergi som orsak. Allergiska nässelutslag kan till exempel bero på mat, läkemedel eller ett insektsstick. En allergi kan ibland behöva utredas.
Om du redan vet vad som kan ha utlöst utslagen är det bra att berätta det när du kontaktar vårdcentralen. Det kan till exempel handla om vad du har ätit, vilket läkemedel du har tagit eller om du har blivit stucken av en insekt.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer: Den här vårdnivån gäller när utslagen eller klådan ger tydliga besvär, men när du inte har de allvarliga symtom som anges i nästa avsnitt. Plötsliga utslag som snabbt breder ut sig ska bedömas genast. Detsamma gäller om klådan är så besvärande att du behöver hjälp att bedöma vad som händer.
Nässelutslag kan ibland förekomma tillsammans med svullnad under huden. Svullnaden sitter ofta kring munnen eller ögonen.1 Om svullnaden gäller läppar eller tunga, eller om du samtidigt får andra allvarliga symtom, ska du följa råden under nästa rubrik.
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.1
Ring 112 eller sök snabbt hjälp på en akutmottagning eller en närliggande vårdcentral om något av följande stämmer: Hosta eller svårt att andas hör till de symtom som ska bedömas på denna vårdnivå. Även kräkningar, att känna sig mycket sjuk eller att bli mycket trött och slö är skäl att söka snabbt.1
Svullnad eller domningar i läpparna eller tungan ska också tas på allvar.1 Det gäller även när klådan börjar i hårbotten och sedan sprider sig till flera delar av ansiktet och kroppen enligt listan nedan. Vänta inte med att följa instruktionen om något av dessa symtom tillkommer.
Om du har en adrenalinpenna mot allergi ska den användas innan du åker till mottagningen.1 Ta med dig information om vilka läkemedel du har använt, om det går utan att fördröja hjälpen.
Du som har akutmedicin i form av en adrenalinpenna mot allergi ska använda den. Gör det innan du åker till mottagningen.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan ringa 1177 om du är osäker på vilken vårdnivå som passar dina symtom. Du kan också få hjälp att hitta rätt mottagning.1
Receptfria läkemedel med allergimedicin kan användas för att lindra besvären vid nässelutslag. Även barn kan använda allergimedicin. Följ alltid informationen för det läkemedel du väljer, eftersom olika läkemedel kan vara avsedda för olika åldrar. Allergimedicin kan användas för att lindra besvären vid nässelutslag. Det finns receptfria läkemedel med allergimedicin. Allergimedicin finns som flytande form och som tabletter. För barn behöver du särskilt kontrollera vilken ålder läkemedlet får användas från. Läs därför informationen på förpackningen innan du använder läkemedlet.1
Allergimedicin finns i flytande form och som tabletter. Flytande form kan vara ett alternativ när tabletter är svåra att svälja. Vilken form som passar beror på vilket läkemedel det gäller och vem som ska använda det.1
Olika allergimediciner har olika åldersgränser. Åldersgränsen står på läkemedlets förpackning, så läs där innan du använder läkemedlet.1 Informationen på förpackningen anger om läkemedlet kan användas i olika åldrar.
Om du är osäker på hur allergimedicinen ska användas kan du fråga på ett apotek.1 Där kan du få hjälp med användningen av allergimedicin. Det gäller också om läkemedlet ska användas av ett barn.
De svenska patienttexterna beskriver inget annat generellt egenvårdsråd för nässelutslag än receptfri allergimedicin. Därför finns det här inga generella råd om särskild kost, hudvårdsrutin eller nedkylning. Sådana råd anges inte som generella egenvårdsråd i den svenska patientinformationen. Det betyder att egenvårdsråden i detta avsnitt är begränsade till receptfri allergimedicin. Någon annan generell åtgärd kan därför inte läggas till här utifrån de svenska patienttexterna.1
Om du behöver information om när du ska söka vård kan du läsa avsnittet om när du ska söka vård.
Vid ett besök tittar läkaren på din hud och ber dig berätta om utslagen.1 Det kan göra det lättare att bedöma om besvären passar med nässelutslag och om du behöver fler undersökningar.
Läkaren kan ställa frågor om hur utslagen såg ut i början, hur de känns, om du haft utslag på fler ställen på huden och om du gjort något som kan ha orsakat utslagen. Försök att beskriva när utslagen började och hur de förändrades. Om du har foton kvar kan du visa dem vid besöket, till exempel foton i en mobiltelefon.1
Det kan vara värdefullt att fotografera utslagen när de syns, eftersom de kan ha förändrats eller försvunnit när du träffar läkaren. Vid bedömningen väger läkaren ihop det du berättar med det som syns på huden. Sjukdomshistorien är viktig, eftersom utslagen kan ha hunnit ändra sig innan besöket. Läkaren kan också fråga om läkemedel och om någon i familjen har haft nässelutslag eller svullnad under huden.3
Du kan behöva göra en allergiutredning.1 En sådan utredning kan bli aktuell när det finns tecken på att allergi kan ha samband med nässelutslagen.
Om du inte har någon allergi är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på.1 Det betyder att en utredning inte alltid kan visa en tydlig orsak. Allergitester kan bli aktuella om läkaren misstänker allergi mot ett läkemedel, latex eller något du har ätit.3 Ett testresultat behöver bedömas tillsammans med dina symtom, eftersom ett enskilt test inte räcker för att ställa en allergidiagnos.5
Vid långvariga nässelutslag kan utredningen bland annat bygga på blodstatus, sänka och CRP.6 Vilka prover som behövs beror på den samlade bedömningen av dina besvär.
Behandlingen beror på om nässelutslagen är allergiska, icke-allergiska eller långvariga. Läkaren bedömer vilken behandling som passar dina besvär.
Allergiska nässelutslag behandlas ofta med allergimedicin i tablettform. En del personer med allergiska nässelutslag behöver också en adrenalinspruta, men det är sällsynt.1
Icke-allergiska nässelutslag behandlas med allergimedicin. Vid långvariga nässelutslag kan högre doser av allergimedicin behövas. Du kan också behöva andra läkemedel, till exempel läkemedel som dämpar immunförsvaret.1
Det finns också målinriktade läkemedel vid långvariga nässelutslag. Målinriktade läkemedel kallas även biologiska läkemedel.1
Svåra kroniska nässelutslag kan remitteras till specialist.6 En remiss innebär att en vårdgivare skickar en bedömning till en specialistmottagning för fortsatt utredning eller behandling.
Omalizumab kan bli aktuellt vid svåra kroniska nässelutslag.6 Det är ett målinriktat läkemedel som kan användas när besvären inte blir tillräckligt kontrollerade med annan behandling.
Målet med behandlingen är symtomfrihet. Behandlingen kan därför behöva följas upp och ändras när dina besvär förändras. Vid långvariga nässelutslag kan behandlingen behöva anpassas om allergimedicinen inte ger tillräcklig kontroll.6 I sådana fall kan läkaren överväga läkemedel som dämpar immunförsvaret eller målinriktade läkemedel.1 Specialist kan också följa hur väl besvären är kontrollerade över tid.4
Se avsnittet om när du ska söka vård om du är osäker på vilken vård du behöver.
Vårdcentralen är en lämplig första kontakt när nässelutslag återkommer eller inte går över. Där kan du få en bedömning av huden och hjälp att gå vidare om besvären behöver utredas mer. Vid nässelutslag som inte viker efter någon vecka kan du remitteras till allergolog eller hudläkare för utredning.6
Läkaren tittar på din hud och ber dig berätta om utslagen. Du kan också visa foton på utslagen om du har några, till exempel i en mobiltelefon.1 Det kan vara bra att ha foton till hands eftersom utslagen kan förändras innan besöket.
Vid bedömningen kan läkaren fråga hur utslagen såg ut i början, hur de känns, om du haft utslag på fler ställen på huden och om du gjort något som kan ha orsakat utslagen. En allergiutredning kan behövas vid nässelutslag.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Svåra långvariga nässelutslag remitteras till specialist.6 En specialist kan följa hur väl besvären är kontrollerade över tid och hjälpa till med fortsatt utredning och behandling. Allergolog eller hudläkare kan vara aktuell när nässelutslagen inte viker efter någon vecka.
Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket. Det kan kännas som att huden bränns innan utslagen kommer. Symtomen kommer plötsligt, och klådan brukar komma först innan utslagen syns. Nässelutslag kan försvinna och senare komma tillbaka på andra delar av kroppen.1
Utslagen försvinner oftast av sig själva inom några dagar. För vissa kan besvären finnas kvar eller komma tillbaka under månader eller år; då kallas de långvariga nässelutslag. Nässelutslag kan komma tillbaka flera gånger under en period, till exempel i samband med en infektion.1
Hos en del beror nässelutslag på allergi, men det är inte så vanligt. Icke-allergiska nässelutslag hör inte ihop med någon allergi. En förkylning eller annan infektion kan utlösa nässelutslag. Även värme, kyla, solljus, rivmärken eller tryck mot huden kan göra att du får utslag.1
Både barn och vuxna kan få nässelutslag. Det är vanligt att barn får nässelutslag flera gånger.1
Receptfria läkemedel med allergimedicin kan användas mot besvären. Även barn kan använda allergimedicin, men olika allergimediciner kan användas från olika åldrar. Allergimedicin finns i flytande form och som tabletter. Du ska läsa informationen på förpackningen innan du använder allergimedicin.1
Du bör kontrollera läkemedlets åldersgräns på förpackningen. Du kan också fråga på ett apotek om hur läkemedlet används.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Blåmärken kan dyka upp på kroppen om du till exempel får ett slag eller stöter emot något hårt. Läs mer om blåmärken.

Håravfall drabbar många. Här har vi sammanställt allt du behöver veta om håravfall gällande orsak och behandling.

Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.







Blåmärken kan dyka upp på kroppen om du till exempel får ett slag eller stöter emot något hårt. Läs mer om blåmärken.

Håravfall drabbar många. Här har vi sammanställt allt du behöver veta om håravfall gällande orsak och behandling.

Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.





