Kontakteksem är en inflammation i huden som uppstår när huden kommer i kontakt med något utanför kroppen som utlöser en reaktion. Tillståndet delas in i allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem, och en noggrann sjukdomshistoria samt epikutantest kan användas för att utreda orsaken.
Kontakteksem är ett eksem som orsakas av kontakt med en yttre faktor som utlöser inflammation.1
Kontakteksem är alltså en inflammation i huden som uppstår efter exponering, det vill säga efter kontakt med något utanför kroppen.1 Den yttre faktorn kan vara kopplad till ett allergiskt eller ett icke-allergiskt kontakteksem.
Kontakteksem delas övergripande in i allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem.1
Allergiskt kontakteksem är en följd av en sensibilisering mot ett ämne via en fördröjd, cellmedierad överkänslighetsreaktion (typ 4).1
Icke-allergiskt kontakteksem är den vanligaste av de två typerna.1
Det icke-allergiska kontakteksemet kallas också irritativt kontakteksem.1 Allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem är de två övergripande typerna av kontakteksem.
Vid kontakteksem kan det finnas flera bakomliggande eller bidragande orsaker, särskilt vid handeksem.1 Då kan både allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem bidra till besvären.
Kontakteksem uppträder allra oftast på händerna.1
Händerna är den i särklass vanligaste platsen för icke-allergiskt kontakteksem.1 Kontakteksem är också vanligt på händerna när det handlar om kontaktallergi.
Kontakteksemets symtom uppträder på den plats där exponeringen skett.1
Var eksemet finns kan därför ge vägledning om vilken yta som har varit i kontakt med den utlösande faktorn. En mycket begränsad yta, med en form och avgränsning som motsvarar det misstänkta allergenet, kan också ge vägledning.1
Vid kontakteksem i armhålorna beror eksemet ofta på allergi mot parfymämnen, konserveringsmedel eller aluminiumsalter i deodoranter.1
Luftburna allergen ger symtom i ansiktet, särskilt runt ögonen. Ett allergen kan också överföras via fingrarna till ansiktet.2
Kontakteksem kan därför finnas på händerna, i ansiktet, runt ögonen eller på andra hudområden som har varit i kontakt med en utlösande faktor.
Allergiskt kontakteksem uppstår när huden har blivit sensibiliserad mot ett ämne och därefter reagerar vid ny kontakt.2 Reaktionen är en förvärvad, fördröjd cellmedierad överkänslighetsreaktion av typ 4. Det betyder att kroppens försvar reagerar mot ämnet efter att huden har kommit i kontakt med det igen.
Nickel är det vanligaste kontaktallergenet. Det kan till exempel finnas i smycken och andra metallföremål. Även parfymämnen och konserveringsmedel i hudvårdsprodukter kan orsaka allergiskt kontakteksem.1
Det finns många olika ämnen som kan orsaka kontaktallergi. Vilket ämne som är viktigt för dig beror på vad din hud utsätts för i vardagen, hemma eller i arbetet. Vid utredning brukar därför möjliga allergen och irriterande ämnen kartläggas. Allergiskt kontakteksem kan uppstå efter kontakt med allergena ämnen under olika lång tid, från veckor till år. Det finns många beskrivna ämnen som kan sensibilisera huden. Förutom nickel, parfymämnen, konserveringsmedel och gummikemikalier kan även textilfärg, hårfärgningsmedel, växter, epoxyprodukter och snabblimmer orsaka kontaktallergi. Naturläkemedel kan också ge upphov till kontakteksem, särskilt Tea Tree Oil. Även lokala läkemedel kan i vissa fall sensibilisera huden. En skadad hud vid piercing, ocklusion vid behandling av bensår och sportskydd ökar risken för sensibilisering.
Klåda är det dominerande symtomet vid kontakteksem.3 Huden kan också bli röd och fjälla. Besvären brukar komma på den plats där huden har varit i kontakt med det som utlöst eksemet. Vid kontakteksem kan huden därför visa flera förändringar samtidigt. Rodnaden kan finnas tillsammans med fjällning och klåda på samma hudområde.1 Vilka förändringar som syns beror bland annat på om eksemet är i ett akut eller mer långvarigt skede.3
Händerna är särskilt utsatta vid kontaktallergi.2 Nickeleksem kan till exempel sitta under en jeansknapp eller på örsnibbarna.3 En liten, tydligt avgränsad eksemförändring kan ibland motsvara formen eller platsen för det ämne som huden varit i kontakt med.
Hur kontakteksem ser ut kan förändras över tid. I ett akut skede kan kontakteksem på händerna ge små upphöjningar och blåsor. På områden där huden är lösare, som runt ögonen, kan akut eksem främst synas som rodnad. På händerna syns de små upphöjningarna och blåsorna tydligare eftersom huden där är stram. Runt ögonen kan den lösare huden däremot göra att rodnaden blir det tydligaste tecknet.
Vid misstanke om kontakteksem är en noggrann sjukdomshistoria central. Under samtalet kartläggs vilka ämnen eller andra yttre faktorer du har kommit i kontakt med. Det är också viktigt att försöka klarlägga hur mycket du har utsatts för möjliga allergen eller irriterande ämnen.1 På så sätt kan möjliga samband mellan exponeringen och eksemet undersökas.
Hudens placering och eksemets utbredning kan ge vägledning om orsaken. En mycket begränsad yta, vars form och avgränsning motsvarar det misstänkta allergenet, kan vara särskilt vägledande. Ett eksem direkt intill hud som har varit i kontakt med smycken eller metallföremål kan till exempel göra kontakt med nickel uppenbar.1
Vid handeksem kan det finnas flera bakomliggande eller bidragande orsaker samtidigt. Därför behöver orsaken utredas noggrant, särskilt när eksemet är utbrett eller återkommer. Om orsaken till handeksemet är okänd kan ett epikutantest bli aktuellt. Vid utbrett handeksem kan remiss till hudklinik behövas redan tidigt i utredningen. Om handeksemet inte minskar inom sex veckor kan remiss också vara aktuell.1
Ett epikutantest, som också kallas lapptest, används för att utreda och påvisa eventuell kontaktallergi.2
Grundbehandlingen vid kontakteksem är att eliminera den utlösande faktorn när orsaken är känd. Det gäller både allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem. Att identifiera och ta bort den utlösande faktorn är viktigt för behandlingsresultatet.1
Vid kontaktallergi bör ett ämne som har testats positivt och som du exponeras för undvikas.2 Det minskar risken för att eksemet kommer tillbaka vid ny kontakt. Om orsaken till exempel finns i produkter, arbetsmaterial eller andra saker i vardagen kan det vara viktigt att gå igenom var ämnet kan förekomma.
Noggrann information kan hjälpa dig att identifiera allergenet i vardagen. Vid osäkerhet om orsaken kan ett epikutantest, även kallat lapptest, användas för att utreda kontaktallergi.2 Mer om undersökningen finns i avsnittet om diagnos vid kontakteksem.
Utvärtes kortikosteroider i grupp III kan påskynda utläkning eller minska symtom vid kontakteksem.1 Vid allergiskt kontakteksem kan eksemet behandlas med grupp II-III-steroid följt av långsam nedtrappning.
Mjukgörande behandling hjälper huden under tiden som kontakteksemet behandlas. Använd därför mjukgörande kräm under hela behandlingsperioden, även när du samtidigt har en ordinerad behandling för inflammationen. Den mjukgörande behandlingen kan fortsätta efter att eksemet ser ut att ha läkt, eftersom den rekommenderas i flera månader för att minska risken för att eksemet kommer tillbaka.
Om du har traumiterativt eksem och den utlösande orsaken inte helt går att undvika är mjukgörare eller barriärskyddande kräm viktig för att motverka återfall.1 Barriärskyddet kan vara särskilt användbart när huden fortsätter att utsättas för sådant som torkar ut eller skadar hudbarriären. Mjukgörande behandling ersätter inte annan ordinerad behandling, utan används som en del av hudvården.
Klåda är vanligt vid kontakteksem och kan göra att du river på huden. Vid allergiskt kontakteksem är det viktigt att bryta klådcirkeln.
Om orsaken till kontakteksemet är osäker kan en läkare bedöma om du behöver utredas med epikutantest. Utredning med epikutantest kräver som regel remiss till en hudklinik.1 Remiss kan gå till en hudläkare eller till en läkare som har erfarenhet av epikutantest.3
En hudläkare eller annan läkare med erfarenhet av epikutantest kan hjälpa till att utreda om besvären beror på kontaktallergi. Testsubstanserna finns på hudkliniker, där epikutantest också kan genomföras.3 Om du får försämring eller utebliven förbättring av lokala kortikosteroider kan kontaktallergi mot kortison övervägas.1
Hudkliniken kan behöva kopplas in redan tidigt om du har ett utbrett handeksem. I annat fall kan remiss till hudklinik bli aktuell om handeksemet inte minskar inom sex veckor. Det kan vara särskilt viktigt när orsaken till handeksemet behöver utredas noggrant.1
Ja. Allergiskt kontakteksem uppkommer när huden efter sensibilisering på nytt utsätts för ett allergiframkallande ämne.3 Allergisk kontaktallergi kvarstår livslångt, vilket betyder att du kan reagera även efter lång tid utan besvär. Allergin omfattar hela kroppsytan och kvarstår i regel livslångt.2
Ja, särskilt vid handeksem kan flera orsaker bidra samtidigt. Både allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem samt atopisk dermatit kan bidra till handeksem.1 Flera olika ämnen kan sensibilisera huden efter en exponering som varar från veckor till år.2
Om du utsätts igen för ett kontaktallergen som har betydelse för dig finns risk att eksemet kommer tillbaka.2 Vid en ny exponering kan allergiskt kontakteksem uppstå redan inom två dygn.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Icke-allergiskt kontakteksem orsakas av irritation i huden utan immunologisk sensibilisering.1 Huden kan då skadas av ämnen eller påfrestningar som torkar ut eller skadar hudens skyddande barriär.
Ihärdig handtvätt kan bidra till icke-allergiskt kontakteksem genom uttorkning eller barriärskada. Även kemiskt irriterande ämnen kan orsaka besvär. Kyla och nötning kan också orsaka icke-allergiskt kontakteksem.1
Atopisk dermatit ökar risken för kontaktallergi.2 Risken ökar också när hudbarriären redan är skadad efter frekvent tvättning eller nötning. Därför kan flera orsaker samtidigt bidra till handeksem.
Skadad hud vid piercing, ocklusion vid behandling av bensår och användning av sportskydd kan öka risken för sensibilisering.2 Ocklusion betyder här att huden täcks så att kontakten med ämnet blir mer långvarig.
Barn drabbas lättare av allergiskt kontakteksem enligt källan. Kontaktallergi omfattar hela kroppsytan och kvarstår i regel livslångt.2 Det betyder att en allergi mot ett ämne kan finnas kvar även om eksemet har försvunnit när kontakten med ämnet upphör.
Nickel-, perubalsam- och gummikemikalier är de vanligaste kontaktallergenen i Sverige enligt källan.3 Perubalsam finns bland annat i parfymer. Gummikemikalier kan finnas i handskar av gummi eller latex.
Färre än 50 ämnen ger upphov till 75 procent av kontaktallergierna. Samtidigt kan många andra ämnen också sensibilisera huden, bland annat textilfärg, hårfärgningsmedel, växter, epoxyprodukter och snabblimmer.
Efter några veckor kan eksemet bli förtjockat och fjällande. Rivmärken kan infekteras. Då kan eksemområdet börja vätska och få en gul skorpa. Den gula skorpan hör då samman med att rivmärkena har blivit infekterade. Förändringen kan alltså se annorlunda ut när ett eksemområde har infekterats än när huden enbart är torr, röd och fjällande.3
Allergiskt kontakteksem uppstår oftast sex timmar till två dygn efter att huden har utsatts för allergenet. Eksemet utgår vanligen från kontaktytan, men kan ibland spridas till andra hudområden. Vid upprepad exponering kan långvariga eksemförändringar utvecklas. Ett allergiskt kontakteksem kan alltså börja efter en fördröjning, snarare än direkt vid kontakten. Om exponeringen upprepas kan hudförändringarna samtidigt bli mer långvariga.2
Luftburna allergen kan ge symtom i ansiktet, särskilt runt ögonen. Allergen kan också överföras till ansiktet via fingrarna, till exempel från växter eller nagellack.2
Vid testet fästs flera möjliga allergen på huden på ryggen.1 De sitter kvar under två dygn. Därefter tas testet bort, och huden undersöks vid flera tillfällen: Vissa personer kan få fördröjda reaktioner på testet, särskilt äldre.3
Ett standardtest innehåller omkring 25 kontaktallergen.3 Om ett ämne framkallar en reaktion på testområdet kan det visa kontaktallergi mot ämnet. En påvisad allergi behöver sedan bedömas utifrån om du faktiskt utsätts för ämnet i vardagen.
Icke-allergiskt kontakteksem, som också kallas irritationseksem, är en möjlig annan diagnos när allergiskt kontakteksem övervägs.2 Vid handeksem kan även andra hudsjukdomar ge liknande förändringar. Exempel är:
Vilken diagnos som bäst stämmer beror på hudförändringarnas utseende och var de sitter. Därför vägs samtalet om exponering ihop med undersökningen av huden och vid behov resultatet från ett epikutantest.
Grupp III-steroid kan användas en gång dagligen i en till två veckor. Därefter glesas behandlingen ut stegvis: först till varannan dag, sedan till två dagar per vecka och därefter vid behov.3 Vilket preparat som passar och hur länge behandlingen ska fortsätta avgörs av den som behandlar dig.
I ansikte och hudveck används grupp II-steroid enligt källan.3 Huden i dessa områden behöver därför behandlas med den styrka som ordineras för just området.
Barn behandlas enligt källan med grupp I-steroid eller i undantagsfall grupp II.3 Behandlingen för barn behöver därför bedömas och ordineras utifrån barnets situation.
Vid traumiterativt eksem är mjukgörande eller barriärskyddande kräm viktig om orsaken inte helt kan elimineras.1 Sådan behandling kan motverka att eksemet kommer tillbaka när huden fortfarande utsätts för den utlösande faktorn.
En dokumenterad S. aureus-infektion behandlas med tablett Heracillin 1 g tre gånger dagligen i tio dagar.3 Det är en medicinsk behandling som behöver ordineras av vården.
Om behandlingen inte ger önskad effekt kan orsaken behöva omprövas, särskilt om kontaktallergi misstänks eller om huden fortsätter att utsättas för ett allergen eller irriterande ämne. Se avsnittet om diagnos vid kontakteksem för mer information om utredning av orsaken.
Om du har en känd kontaktallergi behöver du gå igenom om ämnet finns i din vardag. Det kan handla om produkter, material eller andra saker som huden kommer i kontakt med. Ett ämne som har testats positivt och som du utsätts för bör undvikas, eftersom förnyad kontakt kan göra att besvären kommer tillbaka. Noggrann information kan hjälpa dig att identifiera allergenet i vardagen.2
När orsaken är känd är det viktigt att försöka ta bort den utlösande faktorn. Vid allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem är detta en grundläggande del av behandlingen. Om du inte själv kan avgöra var exponeringen sker kan vården hjälpa till att kartlägga möjliga ämnen och situationer.
Irritativt kontakteksem kräver ingen immunologisk sensibilisering. Allergiskt kontakteksem är däremot en typ IV-reaktion, alltså en fördröjd, cellmedierad överkänslighetsreaktion.3