Seborroisk keratos är en vanlig, godartad hudtumör som utgår från hudens ytliga cellager och också kallas mjällvårta. Den är vanligtvis helt ofarlig och behöver oftast inte behandlas, men läkare kan bedöma förändringen om den orsakar obehag eller oro.
Seborroisk keratos är en vanlig, godartad hudtumör som utgår från hudens ytliga cellager. Den kallas också mjällvårta eller verruca seborroica. Benämningen mjällvårta kan vara missvisande, eftersom den kan föra tankarna till vårtor som orsakas av HPV.1 Namnet har inte heller något samband med ökad talgproduktion eller mjäll.2 Det finns flera undertyper av seborroisk keratos, men de vanligaste formerna är de som oftast beskrivs.1 Förändringen utgår från hudens ytliga cellager, där hudens skyddande celler finns.2 Den kan därför se olika ut beroende på hur upphöjd, färgad eller skrovlig den är.1 Namnet mjällvårta syftar inte på ökad talgproduktion eller mjäll.2
Förändringen är vanligtvis helt ofarlig och behöver inte behandlas om den inte orsakar obehag eller oro.2 Seborroisk keratos kan ändå ibland likna en annan hudförändring, eftersom utseendet kan variera mycket.
Seborroisk keratos är vanlig bland vuxna. De flesta personer över 50 år har någon form av seborroisk keratos.2 Förekomsten ökar efter 50 års ålder, men förändringarna kan börja uppträda redan under 15–20-årsåldern.1,2
Med stigande ålder kan fler förändringar dyka upp. De kan finnas på olika delar av kroppen, bland annat på bröstet, ryggen, ansiktet, halsen och hårbotten.2
En seborroisk keratos ser ofta ut som en upphöjd, lite skrovlig fläck eller vårta. Den kan ha en vaxartad, fjällande eller fet och glansig yta och kan se ut att ligga ovanpå huden.2 Kanterna är ofta tydliga, vilket kan ge ett påklistrat utseende.
Förändringen kan vara några millimeter stor eller växa till flera centimeter i diameter.2 Den kan vara platt eller mer upphöjd, och ytan kan vara mer eller mindre skrovlig.
Seborroiska keratoser kan förekomma som en enda förändring, men flera samtidigt är vanligare.1 Det är också vanligt med flera likartade seborroiska keratoser i samma område. Förändringarna förekommer inte på handflator, fotsulor eller slemhinnor.2
Den exakta orsaken till seborroisk keratos är okänd.3 Det är alltså inte helt klart varför förändringen uppstår. Etiologin är omdiskuterad, och någon säker slutsats om hur seborroisk keratos uppstår saknas.1
På cellnivå beskrivs förändringen som en ansamling av omogna keratinocyter mellan basalcellslagret och epidermis yta.3 Keratinocyter är hudens celler som bygger upp det yttersta hudlagret. Denna beskrivning förklarar hur förändringen ser ut på mikroskopisk nivå, men fastställer inte varför ansamlingen uppstår.
Seborroisk keratos är vanligare i en åldrande befolkning, och förekomsten ökar efter 50 års ålder. Fler förändringar kan alltså uppträda med stigande ålder. Seborroisk keratos kan även förekomma hos yngre personer.1 Det betyder inte att alla förändringar har samma orsak eller att åldern ensam förklarar varför du får seborroisk keratos.
Det finns en genetisk ärftlighet för seborroisk keratos. Om en förälder har haft seborroisk keratos är risken större för barnen att få samma förändring.
Seborroisk keratos kan se olika ut från person till person. Utseendet påverkas bland annat av hur upphöjd, färgad och skrovlig förändringen är. Förändringen kan vara ensam eller förekomma tillsammans med flera liknande förändringar. Förändringarna kan vara mer eller mindre pigmenterade. Platta seborroiska keratoser kan inte kliniskt säkert särskiljas från lentigo solaris.1 Utseendet kan ibland vara kosmetiskt störande.3
Diagnosen seborroisk keratos kan i de flesta fall ställas genom att läkaren bedömer hudförändringen. Hudförändringar kan variera mycket i utseende, så bedömningen görs utifrån hur förändringen ser ut och vilka andra förändringar som behöver uteslutas.2
Vid hudsjukdom bör hela huden undersökas.1 En helkroppsinspektion kan därför ingå i bedömningen, särskilt när det finns flera förändringar eller när någon av dem inte ser typisk ut.
Läkaren kan bedöma förändringen med blotta ögat eller med ett dermatoskop.2 Ett dermatoskop gör att hudförändringen kan granskas mer noggrant än vid en vanlig undersökning. Läkaren kan också bedöma om förändringen rör sig tillsammans med dermatoskopet när instrumentet förs fram och tillbaka över huden. En seborroisk keratos brukar då hålla sig på plats och förskjutas tillsammans med dermatoskopet. Dermala melanocytära nevi tenderar däremot att röra sig fram och tillbaka på ett annat sätt.1
Vid en undersökning med dermatoskop kan vissa fynd tala för seborroisk keratos:
Seborroisk keratos behöver vanligtvis inte behandlas. Om förändringen inte orsakar problem kan många leva med den utan behandling. Behandling kan ändå övervägas om förändringen ger funktionella besvär, till exempel om den sitter runt ögonlocket och irriterar vid blinkning.1
En förändring kan tas bort om den är kosmetiskt störande. Den kan också tas bort om den kliar eller sitter på ett obekvämt ställe, till exempel där den skaver mot kläder.2 Om en förändring skaver, kliar eller blöder bör en läkare undersöka den innan den tas bort.
Vilken metod som används beror bland annat på förändringens utseende och varför den ska tas bort. De metoder som kan användas är:
Om du inte säkert vet att det är en seborroisk keratos du har på huden ska du inte försöka ta bort den själv. Låt en läkare kontrollera förändringen innan du försöker få den borttagen. Gå till en läkare och kolla förändringen, eftersom läkaren kan avgöra vilken typ av hudförändring det rör sig om, antingen med blotta ögat eller genom att använda ett dermatoskop.2
I de allra flesta fall är det lätt för en läkare att ställa diagnosen, men hudförändringar kan variera mycket i utseende. I vissa fall är det inte lika enkelt att skilja mellan seborroisk keratos och hudcancer, även med hjälp av undersökning med dermatoskop. Därför kan en seborroisk keratos ibland behöva opereras bort för att diagnosen ska kunna fastställas genom mikroskopisk undersökning.2
Om förändringen skaver, kliar eller blöder är det bra att låta en läkare titta på den. Seborroiska keratoser kan ibland sitta illa till och skava mot en BH-rem eller andra kläder.2 Sök medicinsk bedömning om förändringen ger besvär, eftersom läkaren då kan bedöma om den är en seborroisk keratos och om den behöver tas bort.
Om du vill få en seborroisk keratos borttagen av kosmetiska skäl ska en läkare först avgöra om hudförändringen är godartad eller behöver behandlas.2
Om en seborroisk keratos behöver behandlas kan lokal behandling ges på vårdcentral eller hudklinik.1 Sådan behandling ges i undantagsfall, eftersom seborroisk keratos vanligtvis inte behöver behandlas. När behandling ändå är aktuell kan vårdpersonalen bedöma vilken åtgärd som passar förändringen.
Exempel på lokal behandling är:
Skrapning och frysbehandling är inte en garanti för att förändringen försvinner, och den kan komma tillbaka efter behandlingen.
Nej, seborroisk keratos är inte kopplad till hudcancer eller andra allvarliga sjukdomar. Förändringen är godartad och brukar inte behöva behandlas om den inte orsakar besvär eller oro. Ibland kan den ändå likna malignt melanom eller andra former av hudcancer, vilket kan göra den oroande att se.2
Att förändringen blir större eller mörkare över tid behöver inte betyda att den är cancer.2 Seborroisk keratos kan förändras i utseende under tiden, utan att förändringen därför är cancer. En läkare kan bedöma hudförändringen genom att titta på den och vid behov använda undersökning med dermatoskop.
Nej, ökad talgproduktion har ingen koppling till seborroisk keratos. Namnet mjällvårta kan därför ge en missvisande bild av orsaken till förändringen. Den feta eller glansiga ytan beror enligt källan på ett vårtaktigt utseende med keratinansamlingar mellan hudens veck.2
Det feta eller glansiga utseendet är alltså en egenskap hos själva hudförändringen. Seborroisk keratos kan också ha en vaxartad, fjällande eller skrovlig yta. Sådana ytegenskaper kan göra att förändringen ser ut som om den ligger ovanpå huden.
Ja, många människor lever med seborroiska keratoser utan besvär. Behandling behövs vanligtvis inte när förändringen inte ger symtom.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det finns ingen direkt koppling mellan seborroisk keratos och solskador.2 Seborroisk keratos ska därför inte likställas med hudförändringar som uppkommer på grund av solens UV-strålning.
Samtidigt är forskningen inte helt entydig. Viss forskning pekar på att UV-strålning kan bidra till att seborroisk keratos uppstår.2 Det innebär att en möjlig koppling har undersökts, men det finns inte en säker slutsats om UV-strålning som orsak.
Sammanfattningsvis är orsaken till seborroisk keratos inte fastställd. Ålder och ärftlighet verkar ha betydelse, medan sambandet med sol och UV-strålning fortfarande är omdiskuterat.
En upphöjd förändring kan ha en skrovlig yta, medan andra kan vara flacka. Ytan kan också beskrivas som fetaktig eller glansig. Det påklistrade utseendet betyder att förändringen kan se ut att ligga ovanpå huden, snarare än att vara en del av själva hudlagret.
Det är vanligt att flera likartade förändringar finns inom samma område. Förändringarna kan också dyka upp på olika delar av kroppen. Därför kan placeringen variera, även om vissa områden är vanligare än andra.
Många patienter har inga symtom från seborroisk keratos.3 Ibland märks förändringen främst genom sitt utseende, särskilt om den sitter synligt.
En förändring som sitter där kläder eller andra föremål trycker mot huden kan därför bli störande. Runt ögonlocket kan placeringen påverka funktionen, till exempel genom att förändringen irriterar vid blinkning.
Sök vård om en fläck snabbt förändras i storlek, färg eller form. Sök också vård om en ny fläck inte liknar de andra fläckarna på huden. Det är särskilt viktigt att söka vård om det finns hudcancer i familjen. Det är särskilt viktigt att söka vård om huden har många solskador.2
En hudförändring kan ibland likna andra förändringar på huden. En läkare kan undersöka förändringen kliniskt och vid behov använda ett dermatoskop. I vissa fall kan det vara svårt att skilja seborroisk keratos från hudcancer även med undersökning med dermatoskop.
Låt en läkare undersöka förändringen om den skaver. Låt en läkare undersöka förändringen om den kliar. Låt en läkare undersöka förändringen om den blöder.2
Det gäller även om du inte är säker på att förändringen är seborroisk keratos. Försök inte ta bort en hudförändring själv om du inte säkert vet vad det är, eftersom en läkare först behöver avgöra vilken typ av hudförändring det rör sig om.
Dessa fynd är dock inte specifika för seborroisk keratos.1 De kan också förekomma vid dermala melanocytära nevi och, mer ovanligt, vid melanom.
Platta seborroiska keratoser kan inte säkert skiljas från lentigo solaris genom en klinisk undersökning.1 Därför kan läkaren behöva använda ytterligare bedömning när en platt förändring inte har ett tydligt typiskt utseende.
Seborroisk keratos kan ibland likna malignt melanom.1 I vissa fall är det svårt att skilja seborroisk keratos från hudcancer även med undersökning med dermatoskop.2
Om diagnosen inte kan fastställas säkert kan en biopsi behövas för att utesluta andra diagnoser. En förändring kan också behöva opereras bort för mikroskopisk undersökning så att diagnosen kan fastställas.2
När läkaren misstänker malignt melanom bör hela förändringen opereras bort enligt gällande vårdprogram. Det borttagna materialet kan då undersökas i mikroskop.
Flera andra hudförändringar kan likna seborroisk keratos och ingå i bedömningen:
Även andra förändringar kan förekomma bland möjliga differentialdiagnoser, men läkaren avgör vilka som är aktuella utifrån hur förändringen ser ut. Om det är svårt att skilja förändringen från hudcancer kan en vävnadsundersökning behövas.
Skrapning kan göras efter frysning med flytande kväve eller efter lokalbedövning runt förändringen. Vid frysbehandling kan förändringen torka ut och lossna efter några dagar eller veckor.2 Skrapning kan därför användas efter kryobehandling, men också som enda metod.1 Om läkaren skrapar bort förändringen efter lokalbedövning kan materialet skickas för mikroskopisk undersökning.3 Lokal behandling av seborroisk keratos ges i undantagsfall och metoderna väljs utan inbördes ordning. Det kan vara aktuellt med enbart skrapning, enbart kryobehandling eller skrapning följd av kryobehandling. En operativ åtgärd med snäv klinisk marginal är ytterligare ett alternativ.1 Laser används ibland för att avlägsna förändringar utan att lämna ärr. Vid skrapning kan materialet skickas för mikroskopisk undersökning.
Om det finns misstanke om hudcancer kan en diagnostisk excision göras med 2 millimeters marginal.3 Då tas förändringen bort för att diagnosen ska kunna fastställas genom mikroskopisk undersökning.
Vid diagnostisk osäkerhet bör remiss till hudläkare skickas.1 I vissa fall kan det vara svårt att skilja seborroisk keratos från hudcancer även med undersökning med dermatoskop. En förändring kan därför behöva opereras bort för mikroskopisk undersökning.
Vid utbredd seborroisk keratos har acitretin i fallrapporter prövats som behandling utanför godkänd indikation. Acitretinbehandling ska initieras av hudläkare. Acitretin har i fallrapporter visat god effekt vid utbredd seborroisk keratos, men behandlingen ligger utanför godkänd indikation. Denna behandling hör därför till hudläkarens specialistbedömning.1
Kryobehandling och skrapning garanterar inte att förändringen försvinner permanent. Återfall kan förekomma efter skrapning och kryobehandling, så det är viktigt att känna till detta före behandlingen.1
Rutinmässig uppföljning behövs inte efter behandling av seborroisk keratos. Spontan tillbakabildning kan förekomma, men förändringen brukar finnas kvar.1
I den verksamhet som beskrivs hänvisas patienter som vill få sina förändringar åtgärdade som huvudregel till privata vårdgivare.1 Vid funktionella besvär kan behandling övervägas. Det kan till exempel gälla en förändring vid ögonlocket som irriterar när du blinkar.
Vid diagnostisk osäkerhet kan en remiss till hudläkare skickas.1 Hudläkaren kan bedöma förändringen och ta ställning till om den behöver tas bort för mikroskopisk undersökning. I vissa fall kan seborroisk keratos likna hudcancer, och det kan vara svårt att skilja förändringarna åt även med undersökning med dermatoskop.
En klinisk översiktsbild, en närbild och en bild från en undersökning med dermatoskop kan vara värdefulla när en förändring bedöms efter remiss. Ofta kan diagnosen ställas genom att inkommande bilder bedöms, vilket i den beskrivna verksamheten kan spara dig ett besök.1