Att bli bränd av en manet är en hudreaktion efter att tentakler eller bränntrådar har kommit i kontakt med huden och nässelceller skjutit in gift. I svenska vatten handlar det oftast om klåda, rodnad, svullnad, hudirritation och lätt till måttlig smärta, och de flesta kontakter ger bara mindre, lokala besvär.
Att bli bränd av manet innebär att huden kommer i kontakt med manetens bränntrådar, där nässelceller kan skjuta in gift i huden. I manetens bränntrådar finns nässelceller med gift. Råkar du nudda trådarna brister nässelcellerna. Små trådar med hullingar i änden skjuts ut och gift sprutas in i huden.1
Maneter är en typ av ryggradslösa, mjuka nässeldjur som i huvudsak består av bundet vatten med ett geléliknande skal. Överdelen av manetens kropp utgörs av klockan och under klockan sitter flera munarmar och tentakler. Från klockan hänger och pendlar ett stort antal bränntrådar. Maneter ger upphov till toxiska skador genom kontakt mot människans hud med sina tentakler och bränntrådar.2
På tentaklerna och bränntrådarna finns nässelceller med små blåsor. I dessa nässelceller finns hullingförsedda trådar som vid hudkontakt penetrerar huden likt en harpun och frigör ett toxin. Toxinet som frigörs ger upphov till en inflammatorisk reaktion av varierande grad.2 Reaktionen i huden kan likna en ytlig brännskada.1
Du får ett eller flera av följande symtom vid kontakt med maneter:
Vid kontakt med maneter i svenska vatten är hudsymtomen främst klåda, hudirritation, rodnad, svullnad och lätt till måttlig smärta. I enstaka fall kan mer generella symtom tillstöta, främst generell ihållande klåda, svår smärta, illamående, kräkningar och dåsighet.2
De maneter som förekommer i Sverige orsakar oftast bara lokala symtom i form av brännskadeliknande hudirritation. I våra farvatten är det främst röd brännmanet som ger upphov till skador på människor, men även blå brännmanet och kompassmanet har nässelceller som kan ge upphov till hudirritation.2
Öronmanet och lungmanet ger endast lättare hudirritation.2,3 Det finns ett litet antal olika maneter naturligt i svenska havsvatten.2 I tropiska länder finns betydligt mer giftiga maneter som kan orsaka generella symtom förutom uttalade lokalsymtom.
Maneter förekommer både i svenska och utländska hav.1 Maneterna förekommer framför allt under sommaren och hösten i svenska havsvatten.2 Öronmanet, röd brännmanet och blå brännmanet förekommer längs västkusten, i Kattegatt och Skagerack. Även kompassmanet, klängmanet och lungmanet kan ses här. Av dessa förekommer endast öronmaneten i Östersjön.
Man beräknar att minst 80 000 människor varje år drabbas av olika åkommor orsakade av giftiga havsdjur. De flesta av dessa kontakter ger endast upphov till smärre lokala besvär och utgörs av hudirritation efter kontakt med nässelceller då ett inflammatoriskt toxin frisatts.2
Att bli bränd av manet beror på att tentakler eller bränntrådar kommer i kontakt med huden.2 På tentaklerna och bränntrådarna finns nässelceller med små blåsor som kallas nematocyster.
Nematocysterna innehåller hullingförsedda trådar som vid hudkontakt tränger in i huden och frigör ett toxin.2 Toxinet kan ge en inflammatorisk reaktion i huden, och graden av reaktion varierar.
Hur kraftig skadan blir påverkas bland annat av hur djupt trådarna tränger in.2 Djupare sting kan komma i kontakt med flera nervplexus i huden, alltså nätverk av nerver i huden.
Det kan också spela roll hur mycket av manetens trådar som kommer åt huden. En längre eller mer omfattande kontakt kan därför ge en annan reaktion än en kort kontakt med en mindre del av en tråd.
I svenska vatten är det främst röd brännmanet som orsakar skador på människor.2
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom: De flesta kontakter med maneter i svenska vatten ger lokala besvär i huden. Det kan handla om hudirritation, rodnad, svullnad, klåda och lätt till måttlig smärta. Klådan kan ibland vara ihållande i många timmar. I enstaka fall kan mer allmänna symtom komma efter kontakt med maneter i svenska vatten. Sådana symtom kan vara generell ihållande klåda, svår smärta, illamående, kräkningar eller dåsighet.2
Ögonbesvär efter kontakt med en manet behöver bedömas eftersom ögonen kan ha kommit i direkt kontakt med bränntrådar. En kraftig reaktion i huden kan visa sig som utbredd rodnad, svullnad och kraftig ömhet. Feber tillsammans med att du känner dig medtagen är också ett symtom som ska bedömas av vården.
I svenska vatten är det främst röd brännmanet som orsakar skador på människor. Även blå brännmanet, klängmanet och kompassmanet har nässelceller som kan orsaka hudirritation och ihållande klåda. Klängmanet kan dessutom efter närkontakt ha samband med huvudvärk, illamående, trötthet och allmänpåverkan. Öronmanet och lungmanet ger endast lättare hudirritation.2
Om du har ögonbesvär efter kontakt med en manet ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning genast.1
Om du har en kraftig hudreaktion med utbredd rodnad, svullnad och kraftig ömhet ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning genast.
Börja med att skölja bort bränntrådarna från huden. Använd havsvatten i första hand, eftersom kranvatten kan göra att mer gift frisätts. Om trådarna inte lossnar när du sköljer kan du ta bort dem på annat sätt, men undvik att få trådarna på händerna. Rakning med raklödder och hyvel kan också fungera för att få bort bränntrådar.1,3 Du kan badda den drabbade huden med kylbalsam eller gel för kylande lindring. Undvik att använda vinäger på huden, eftersom det kan göra att nässelceller brister och förvärra skadan.2
Vid maneter i svenska vatten ska du skölja det drabbade området med rikliga mängder havsvatten och inte kranvatten.2 Havsvatten rekommenderas i första hand eftersom kranvatten kan göra att mer gift frisätts från bränntrådarna.1
Undvik att få manettrådar på händerna när du tar bort dem. Bred tejp, exempelvis silvertejp, är också beskrivet som ett sätt att dra bort trådar, men kreditkort eller rakhyvel och raklödder är andra alternativ.
Kylbalsam eller gel kan användas på angripen hud för att ge kylande lindring. Kortisonkräm eller kylbalsam kan användas för att dämpa den inflammatoriska reaktionen och klådan.
Om du har frågor efter att ha blivit bränd av en manet kan du använda 1177 för att få vägledning om nästa steg. 1177 erbjuder sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Du kan ringa när du vill ha råd om dina besvär eller behöver hjälp att hitta rätt kontakt i vården.
1177 ger råd om hälsa och information om vilka mottagningar du kan kontakta.1 På 1177.se kan du läsa mer om vård och använda webbplatsens tjänster. Du kan också välja region för att se information som gäller där du befinner dig.
Om du inte är säker på vilken mottagning som passar kan sjukvårdsrådgivningen hjälpa dig att bedöma situationen och vägleda dig vidare.
1177 har en tjänst för att hitta vård.1 Använd länken Hitta vård på 1177.se för att söka efter mottagningar och se var du kan vända dig. Tjänsten kan vara användbar när du vill hitta vård i din region eller på en viss plats.
1177 kan hjälpa dig att bedöma symtom och hitta rätt plats att söka vård på.1 Du kan därför börja med att kontakta 1177 om du behöver hjälp att välja vårdkontakt. På varden.se finns länkar vidare till relevant information och vårdgivare.
Det är nässelceller i manetens bränntrådar som kan skjuta ut små hullingförsedda trådar och spruta in gift i huden.1,3 Giftet som frisätts orsakar en inflammatorisk reaktion av varierande grad.2 Reaktionen kan därför bli olika stark beroende på vilken manet du har kommit i kontakt med.
Bränntrådarna hänger från manetens klocka tillsammans med tentakler och andra trådar.2 När huden nuddar trådarna kan nässelcellerna brista och skjuta ut de små trådarna.1
Öronmaneten är vanligast i Sverige.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Klängmaneten växer i kolonier runt sjögräs där den fastnar och söker näring. Den trivs i ålgräsängar och kan brännas intensivt.
Öronmaneten är vanligast i svenska hav och bränns inte.1 Den förekommer tillsammans med flera andra maneter längs västkusten, i Kattegatt och Skagerrak. I Östersjön är öronmaneten den enda av de nämnda maneterna som förekommer naturligt.
Lungmaneten förekommer också i svenska vatten och ger endast lättare hudirritation. De svenska maneterna orsakar alltså oftast lokala besvär, men olika arter kan ge olika kraftig reaktion.
I tropiska länder finns mer giftiga maneter som kan orsaka allmänna symtom utöver tydliga lokala symtom i huden.2 Risken beror därför inte bara på att du har kommit i kontakt med en manet, utan också på vilken art det rör sig om.
Portugisisk örlogsman förekommer i tropiska och varmtempererade hav. Kontakt med trådarna kan ge svår smärta och kraftig inflammation i huden.
Den australiska kubmaneten förekommer framför allt längs norra och nordöstra Australiens kust. Dess tentakler innehåller många nässelkapslar, och kontakt kan orsaka allvarliga brännskador och mycket svår smärta.
Portugisisk örlogsman och australisk kubmanet kan orsaka mycket kraftig inflammation och långa, piskrappsliknande rodnader över de hudområden som varit i kontakt med trådarna.2
Irukandjimaneten är en liten, genomskinlig manet som förekommer mest i Australien, särskilt i norra Queensland. Den kan komma närmare stränderna efter stormar.
Kontakt med Irukandjimanet kan också ge känselbortfall i huden, svår ångest och omtöckning. Reaktionen börjar oftast mellan 5 och 40 minuter efter kontakten.
Vilken manet som orsakar besvären är inte alltid känt. Därför kan det vara svårt att koppla hudreaktionen eller andra symtom till en viss art enbart utifrån hur det känns.
Om du får feber och känner dig medtagen ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning genast.1
Sök vård genast vid kontakt med maneter utomlands. Ring +46 771-11 77 00 för sjukvårdsrådgivning när du är utomlands.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan ringa 1177 om du är osäker på hur dina symtom ska bedömas. Sjukvårdsrådgivningen kan hjälpa dig att bedöma symtom och att få information om var du kan söka vård. Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1
En lindrigare sveda kan ibland dämpas genom att skölja med vatten. Om det gör ont kan receptfria smärtstillande läkemedel vara ett alternativ. Läs på förpackningen hur läkemedlet ska användas.
Hydrokortison dämpar den inflammatoriska reaktionen och klådan. Skölj huden ordentligt och torka försiktigt innan du smörjer på krämen. Hydrokortisonkrämen ska alltså användas först efter att huden har sköljts ordentligt och torkats försiktigt.1
Åldersgränserna för lidokain och hydrokortison skiljer sig åt. Kontrollera därför vilket läkemedel du använder innan du smörjer ett barn.
Det säkraste sättet att minska risken är att undvika kontakt med maneter. Var särskilt uppmärksam på sådant som gör maneter svåra att se, till exempel dåligt ljus och mörker.
Det kan också finnas information i reseguider eller hos uthyrare av snorklings- och dykutrustning. Om du vill läsa om när du ska kontakta vården finns råd i avsnittet om när du ska söka vård.
Om du använder hydrokortisonkräm ska huden först sköljas ordentligt och sedan torkas försiktigt. Om symtomen kvarstår kan du prova att sänka ner den angripna kroppsdelen i hett vatten.2 Vattnet bör vara 40–45 grader.2,3 Ett hett bad kan pågå i 30–60 minuter efter sköljning med saltvatten.2 Använd inte hydrokortison på barn under två år om inte en läkare har rekommenderat det.
Vid kvarvarande smärta kan receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen användas. Receptfri salva som innehåller lidokain kan bedöva smärtan något, men läkemedlet ska inte användas på barn under 18 månader om inte en läkare har rekommenderat det.1
Vinäger rekommenderas inte vid sting av röd brännmanet.2 Vinäger kan lösa upp nässelceller och därmed förvärra skadan.
När trådarna har tagits bort kan du fortsätta med symtomlindrande behandling enligt råden ovan. Om du får symtom som kräver vårdkontakt, se avsnittet om när du ska söka vård.
Öronmaneten är genomskinlig med en lätt blåaktig eller skär ton och har fyra ringar i mitten. En fullvuxen öronmanet kan bli upp till 40 centimeter i diameter.1
Öronmaneten bränns inte.1 Röd brännmanet är däremot den manet som främst orsakar skador på människor i svenska vatten, medan blå brännmanet och kompassmanet också kan ge hudirritation.2
Du kan raka bort kvarvarande bränntrådar med raklödder och hyvel. Du kan använda bred tejp, exempelvis silvertejp, för att dra bort bränntrådar.1
Om du har bränntrådar kvar kan du också skrapa bort dem med ett styvt föremål, till exempel ett betalkort. Gnugga inte huden med en handduk, eftersom fler nässelceller då kan brista och avge gift.1
Vid kontakt med maneter i svenska vatten ska du först skölja det drabbade området med havsvatten och inte kranvatten.2 Havsvatten rekommenderas i första hand eftersom kranvatten kan göra att mer gift frisätts.1
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Påsar under ögonen orsakas av vätskefylld, överflödig hud och kan orsakas av genetik, sömnbrist eller stark hudvård. Läs mer här.

Svinkoppor är en hudinfektion som orsakas av bakterier. Svinkoppor ger blåsor som varar sig, och vätskan från dem kan smitta.

Huden under håret drabbas ofta av besvär, delvis eftersom det är en miljö där bakterier och svamp trivs. Läs mer här!





