Många maneter har ett gift som paralyserar bytesdjur och som även påverkar människor. Läs mer om hur det är att bli bränd här.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Bränd av manet?
Brännmaneter finns framförallt på västkusten i Sverige och vissa arter har trådar med hullingar som kan spruta in gift i huden. Smärtan kan vara ganska stark men det är ytterst sällsynt att någon får en allvarlig reaktion av kontakt med brännmaneter i Sverige. Du ska dock vara extra observant om det är ett barn som har bränts.
Om du blir bränd av en manet utomlands ska du söka vård direkt eftersom det finns maneter som är betydligt giftigare än de arter vi har i Sverige. Dödsfall förekommer, inte minst vid kontakt med portugisisk örlogsman, som är den giftigaste maneten i världen. Kontakt med bränntrådarna kan göra att man svimmar av smärta och därför drunknar.
Att bli bränd av en manet brukar ge en svidande eller brännande smärta som kan övergå i klåda. Hur ont det gör och hur stort område som drabbas beror på hur omfattande kontakt du haft med manetens bränntrådar och på hur känslig du är för manetens gift.
Den mest intensiva smärtan brukar avta snabbt när du blivit bränd av en manet. Det är sällan du har ont i mer än två dygn.
Manetens bränntrådar bränner inte bara medan de sitter fast på maneten. De kan lossna från manetens kropp och komma i kontakt med dig även när du undviker närkontakt med själva maneten. Du kan alltså bli bränd av en manet även när det inte verkar finnas några i närheten eller om den är död.
Det finns två manter i Sverige med brännande trådar; röd och blå brännmanet. Det är större risk att bli bränd av den röda eftersom den blir större och har trådar som kan bli flera meter långa. Om det är mer än 20 grader i vattnet trivs inte våra svenska brännmaneter och de är då inte lika vanliga.
Kompassmanet är inte lika vanlig hos oss och har heller inte ett lika starkt gift som brännmaneter. Klängmanet är en liten manet med ett starkare gift. Klängmaneten finns normalt inte i svenska vatten men observationer har gjorts.
Öronmaneten, som är den vanligaste maneten i Sverige, kan också brännas men dess gift är så svagt att du sällan känner det.
Ibland ser du inga maneter i vattnet men kan ändå bli bränd. Följande symtom är vanliga om du blivit bränd av en manet:
Du känner en brännande eller svidande smärta.
Området där det gör ont svullnar.
Efter ett tag börjar det klia, inte bara där du träffats av bränntrådarna.
Brännskada i form av blåsor.
Illamående.
Maneter saknar ett centralt nervsystem och kan inte “gå till attack” för att de blivit skrämda. Du blir bränd för att du kommit i kontakt med dem när du simmat eller badat i havet.
För att lindra besvären efter att du blivit bränd av en manet ska du ta bort synliga bränntrådar från huden. Det kan göras genom att du skrapar på huden med ett kreditkort eller något liknande. Du kan också skölja bort dem med havsvatten. Använd inte sötvatten eftersom det kan leda till att mer gift avges. Receptfria läkemedel kan hjälpa mot smärtan och klådan.
I länder där det finns giftigare maneter än i Sverige rekommenderas ättika vid egenvård. Om ättika appliceras på huden kan det hindra att mer gift utsöndras från bränntrådarna. Det hjälper dock inte att kissa på hud som bränts av en manet, vilket man får höra ibland.
Om kontakt med en brännmanet ger en allvarlig allergisk reaktion (anafylaktisk chock) kan du behöva antihistaminer, första hjälpen och en adrenalininjektion på en akutmottagning. De manter som förekommer i svenska vatten är inte dödliga men svenskar har avlidit vid kontakt med giftigare maneter i utlandet.
Du bör söka hjälp om ögat varit i kontakt med en brännmanet eller om du känner dig allmänt medtagen.
Nätläkare kan ge råd om egenvård utifrån de symtom du har.
Ring 112 och be att få bli kopplad till giftinformationscentralen om du eller någon annan får en stark reaktion efter att ha varit i kontakt med en brännmanet.
Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med Bränd av manet på några av våra populära platser.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!