Bristningar efter en förlossning är sår i underlivet som kan göra att det känns ömt och svullet. Ytliga bristningar, så kallade grad 1, är vanliga och läker oftast snabbt, medan bristningar i muskler och vävnader kan behöva flera månader för att läka ordentligt.
Vad är bristningar vid förlossning?
Vad bristningar är och hur de kan kännas
De flesta får sår i underlivet efter en förlossning. Såren kallas för bristningar.1 Det finns olika storlekar på bristningar, och besvären kan därför kännas olika för olika personer.
Efter förlossningen kan underlivet kännas ömt och svullet. En bristning kan göra ont när du sitter. Det kan svida och göra ont när du kissar. Svullnad och ömhet kan göra det svårt att bajsa. Det kan också vara svårt att hålla tillbaka pruttar den första tiden efter förlossningen.1 Det brukar bli bättre efter någon vecka.
Du kan ha stygn i underlivet som skaver. Du kan också känna en tyngdkänsla i underlivet. Efter några månader bör du känna att de akuta besvären har gått över.1
Olika grader och vanliga former
Bristningar delas in i olika grader beroende på hur omfattande de är:
Grad 1 innebär en ytlig bristning i slidan eller blygdläpparna. Sådana bristningar är vanliga och läker oftast snabbt utan större besvär.
Vid grad 2 är även muskelfästen eller muskler i slidan eller mellangården skadade. Det är ganska vanligt med bristning av grad 2 när du föder barn för första gången.
Ett klipp liknar en bristning av grad 2. Då har huden och de yttersta musklerna i slidans öppning delats.
Grad 3 och 4 innebär att muskeln i ändtarmen har skadats. Sådana bristningar kallas också sfinkterskador. Musklerna i slidans väggar kallas levatormuskler. När barnet föds genom slidan tänjs musklerna ut och kan gå sönder. En sådan bristning i musklerna brukar läka under det första året efter förlossningen.
Hur vanligt det är och hur läkningen brukar utvecklas
Analsfinkterskador diagnostiseras hos ungefär 3,5 procent av kvinnor som föder vaginalt i Sverige. Analsfinkterskador har rapporterats hos ungefär 6 procent av förstföderskor och 1,5 procent av omföderskor.2
Bristningen börjar läka direkt efter förlossningen. Det brukar kännas bättre för varje dag. Ytliga bristningar brukar läka på ett par veckor. Bristningar i muskler och vävnader kan behöva flera månader för att läka ordentligt. Kroppen kan fortsätta läka och återhämta sig i upp till ett år efter förlossningen.1
När barnet föds genom slidan tänjs levatormusklerna ut och kan gå sönder.1 Hur stor bristningen blir påverkas bland annat av barnets storlek och hur barnet föds fram.
Det kan öka risken för en större bristning om ett eller flera av följande påståenden stämmer:
Ett stort barn kan alltså öka risken för en större bristning. En avvikande bjudning, till exempel att barnet föds med ansiktet, pannan eller stjärten först, kan också vara en riskfaktor för analsfinkterskador. Analsfinkterskador är skador på muskeln i ändtarmen.
När ska du söka vård för bristningar vid förlossning?
Kontakta barnmorskemottagning vid kvarstående eller försämrade besvär
De flesta som får en bristning behöver inte söka extra vård. På efterkontrollen hos barnmorskan på barnmorskemottagningen erbjuds du bland annat undersökning av underlivet. Sök vård om dina besvär inte går över.1
Kontakta en barnmorskemottagning i första hand om ett eller flera av symtomen nedan stämmer på dig:
Du blir inte bättre i underlivet, utan i stället sämre.1
Såren i underlivet blir mer röda, svullna och börjar göra ont.1
Det kommer var eller vätska ur såren och de luktar illa.1
Det gör ont när du ska bajsa och det är svårt att tömma tarmen. Du har försökt lindra förstoppning och eventuella hemorrojder men det hjälper inte.
Vad kan du göra själv vid bristningar vid förlossning?
Vila, rörelse och hygien
Be gärna närstående om hjälp med praktiska saker så att du får möjlighet att ta det lugnt och vila. Underlivet läker bättre om du rör på dig. Korta promenader kan vara en lagom aktivitet i början. Öka aktiviteten när det känns bra. Undvik intensiv fysisk aktivitet som att hoppa, springa eller lyfta tungt. Det är bra för underlivet att träna bäckenbotten. Börja med bäckenbottenträningen så snart det inte gör ont i underlivet efter förlossningen. Den första tiden efter förlossningen kan det vara svårt att knipa.1
Använd inte tvål eller kräm mellan blygdläpparna. Efter duschen ska du inte gnugga med handduken, utan klappa försiktigt med handduken. Det kan hjälpa läkningen att lufta stygnen genom att ta av underkläderna och ligga på en handduk i sängen i ungefär tio minuter en eller två gånger om dagen.
Gnugga inte med handduken efter duschen, utan klappa försiktigt med handduken.
Utredning och behandling vid bristningar vid förlossning
Efterkontrollen
Efter förlossningen erbjuds du en efterkontroll på barnmorskemottagningen. Vid besöket kan du prata med barnmorskan om hur underlivet har läkt och hur det känns.1 Ni kan också prata om knipövningar och om du har problem med att kissa eller bajsa.
Du erbjuds en gynekologisk undersökning. Barnmorskan undersöker bristningen och din knipförmåga.1 På så sätt kan barnmorskan bedöma hur bristningen har läkt och hur musklerna fungerar.
Om det behövs kan barnmorskan remittera dig till en läkare eller en fysioterapeut.1 En remiss innebär att barnmorskan skickar vidare information så att du kan få en annan undersökning eller behandling. Du kan också be barnmorskan att visa och berätta vilken bristning du har fått. Det går att få en tecknad bild av underlivet utskriven, där bristningen kan ritas in.
Om du fortfarande har besvär ett par månader efter förlossningen kan du få en remiss för flera undersökningar.1 Vilka undersökningar du får beror på vilka besvär du har och vad vården behöver undersöka. SBU:s utvärdering visar att ett ultraljud som görs efter den vanliga kliniska undersökningen kan hitta ungefär 9 procentenheter fler analsfinkterskador. Det innebär minst en fördubbling av antalet upptäckta analsfinkterskador.
Vem kan hjälpa dig vid bristningar vid förlossning?
Vart du kan vända dig
Om du behöver hjälp efter en bristning kan en barnmorskemottagning vara en första kontakt. På efterkontrollen hos barnmorskan på barnmorskemottagningen erbjuds du bland annat undersökning av underlivet.1
En förlossningsavdelning, en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning kan också hjälpa dig. Du kan ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Specialiserad hjälp
För utredning, fysioterapi och operation av andra förlossningsskador finns vård i varje region. Kontakta din kvinnoklinik.1
Vid efterkontrollen kan barnmorskan remittera dig till en läkare eller en fysioterapeut om det behövs.1 En remiss betyder att barnmorskan skickar dig vidare till en annan mottagning eller yrkesgrupp för fortsatt hjälp.
Vilken mottagning du ska kontakta kan därför bero på vilken hjälp du behöver. Du kan börja med barnmorskemottagningen eller ringa 1177 för rådgivning om vart du ska vända dig.
Vanliga frågor om bristningar vid förlossning
Vanliga frågor
#### Kan jag få veta vilken bristning jag har fått?
Ja. Du kan be barnmorskan visa och berätta vad du har fått för bristning. Du kan också be att få en tecknad bild av underlivet utskriven, där barnmorskan kan rita in var bristningen finns. Vid efterkontrollen undersöker barnmorskan din bristning och din knipförmåga.1
#### Kostar efterkontrollen något?
Efter förlossningen erbjuds du efterkontroll på barnmorskemottagningen. Efterkontrollen kostar ingenting för dig. Då kan du prata med barnmorskan om hur underlivet har läkt och hur det känns. Det är vanligt att prata om knipövningar och om du har problem med till exempel att kissa eller bajsa. Barnmorskan erbjuder en gynekologisk undersökning och kan också remittera dig till en läkare eller en fysioterapeut om det behövs.1
#### Kan jag föda vaginalt igen efter en bristning?
Oftast går det bra att föda igen. De flesta som har fått en bristning kan föda nästa barn utan problem.1 Om du funderar på en ny graviditet kan du prata med en barnmorska om hur det känns och om sådant du undrar över.
#### Kan planerat kejsarsnitt vara ett alternativ vid en ny graviditet?
Planerat kejsarsnitt kan vara ett alternativ om du har kvar besvär från ändtarmen eller slidan efter din bristning.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 7 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En snabb krystfas kan öka risken för en större bristning. Även en krystfas som tar över en timme kan öka risken för en större bristning. Det går inte att förutsäga exakt om du kommer att få en bristning, eftersom flera omständigheter kan påverka vad som händer under förlossningen.
Omständigheter som kan öka risken
Det kan öka risken för större bristning om förlossningen avslutas med sugklocka eller tång.1 Instrumentell förlossning, alltså förlossning med sugklocka eller tång, är också en riskfaktor för analsfinkterskador.
Att föda barn för första gången kan öka risken för en större bristning.1 Förstföderskap är en riskfaktor för analsfinkterskador.
Könsstympning kan öka risken för en större bristning.1 Könsstympning är också en riskfaktor för analsfinkterskador.
Flera riskfaktorer kan förekomma samtidigt. SBU beskriver stort barn, avvikande bjudning, instrumentell förlossning, att vara förstföderska och att vara könsstympad som riskfaktorer för analsfinkterskador.2
Förebyggande omständigheter under förlossningen
När barnet ska krystas fram kan barnmorskan hjälpa dig så att barnet inte föds fram för snabbt.1 Du kan behöva hålla igen när kroppen vill krysta. I så fall kan du försöka andas i stället för att trycka på.
Utbildningsprogram som syftar till att barnet föds fram långsamt, att mellangården skyddas genom olika handgrepp och att klipp i mellangården utförs när det är nödvändigt, har i studier minskat risken för analsfinkterskador. Studierna kan dock inte visa vilket av dessa delar som har betydelse.
Varma, våta kompresser mot mellangården under utdrivningsskedet har i studier visat en viss skyddande effekt mot analsfinkterskador.2 Effekten kan också bero på att kompresserna ger ett mekaniskt skydd av mellangården.
Åtgärder under förlossningen kan minska risken, men de kan inte helt förhindra att en bristning uppstår.
Du har stygn i underlivet som fortfarande besvärar dig mer än några veckor efter förlossningen.1
Bristningen påverkar ditt liv, hur du mår och hur du orkar ta hand om barnet.1
Du misstänker att stygnen har släppt innan bristningen har läkt.1
Det kan vara svårt att avgöra om besvären är en del av läkningen eller om de behöver bedömas. Det är därför klokt att kontakta en barnmorskemottagning när besvären blir sämre, när ett sår förändras eller när stygnen fortsätter att besvära dig efter några veckor. Du behöver också söka vård om bristningen påverkar ditt liv, hur du mår eller hur du orkar ta hand om barnet.
En del kan behöva söka vård flera gånger. Sök vård trots att det har gått lång tid sedan förlossningen om du har besvär som du tror beror på en bristning. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Har du fortfarande besvär ett par månader efter förlossningen kan du få en remiss för att göra flera undersökningar.1
Sök vård även vid besvär som finns kvar efter läkningen
En del har problem långt efter förlossningen, även efter att såren har läkt.
Besvär som läcker kiss, bajs eller pruttar kan finnas kvar efter läkningen och är skäl att söka vård. Svårigheter att bajsa efter att såren har läkt är också ett skäl att söka vård. Det finns ofta hjälp att få, även om det har gått lång tid sedan du har fött barn.
Smärta eller obehag vid samlag hör också till de besvär som du kan söka vård för. Om det gör ont vid sex kan du söka hjälp hos en barnmorska eller läkare. Du kan även söka vård om slidan känns stor och öppen, om tamponger eller menskopp passar sämre än innan eller glider ur, eller om luft kommer in i slidan och sedan kommer ut när du rör på dig.
Du kan ta receptfria läkemedel mot smärta. Det går bra även om du ammar. Det går bra att vara uppe och röra på sig, men ligg ner och vila när det behövs. Om det gör ont att sitta kan du prova att ligga ner när du ammar eller matar barnet.1
Undvik att använda en så kallad sittring. Den kan göra så att du blir mer svullen.1
Försök att undvika förstoppning genom att dricka ordentligt och använda receptfria läkemedel för att kunna bajsa. Om det svider när du kissar kan du kissa i duschen och duscha med ljummet vatten mot underlivet samtidigt som du kissar.1 När du har varit på toaletten kan du hälla ljummet vatten över underlivet för att skölja rent. Om det gör ont att bajsa kan du hålla en ren binda mot bristningen och trycka försiktigt för att minska trycket.3
Sex under läkningen
Bristningen behöver tid att läka, och det kan ta veckor eller månader. Det är olika hur lång tid det tar innan du vill ha sex. Vänta med vaginalt samlag tills underlivet känns helt läkt.1
Glidmedel kan hjälpa om du vill ha vaginalt samlag utan obehag. Om du har fått en bristning i muskeln i ändtarmen bör du vänta med analsex tills bristningen har läkt och ändtarmen fungerar som den ska. Om det gör ont vid sex kan du söka hjälp hos en barnmorska eller läkare.1
Bristningar sys ihop direkt efter förlossningen. En mindre bristning sys av en barnmorska eller läkare på förlossningsavdelningen efter att du har fått bedövning.1
Vid en större bristning får du komma till en operationsavdelning, där en läkare syr bristningen.1 Suturering betyder att bristningen sys ihop så att vävnaderna kan repareras.
Tråden som används är självupplösande.1 Den försvinner eller faller bort av sig själv, så den behöver inte tas bort av vården.
En del kan behöva opereras igen om bristningen inte läker som den ska.1 Det kan bli aktuellt när en tidigare reparation inte har gett tillräcklig läkning eller när besvär finns kvar efter bristningen.
Undersökning och behandling av större skador
Större skador kan behöva undersökas mer noggrant än med en vanlig klinisk undersökning. SBU beskriver att ultraljud direkt efter förlossningen kan upptäcka fler skador på ändtarmens slutmuskler än en vanlig klinisk undersökning ensam.2 Det gäller även skador som annars kan vara svåra att upptäcka.
Ultraljud kan alltså vara ett komplement till den vanliga undersökningen efter förlossningen. SBU:s utvärdering visar att ett ultraljud som läggs till efter en vanlig klinisk undersökning hittar fler analsfinkterskador. Analsfinkter är muskeln i ändtarmen som hjälper till att hålla tillbaka avföring och gaser.
Viss vård för större skador är samlad till nationell högspecialiserad vård. Enheter vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och vid kvinnokliniken på Danderyds sjukhus utreder och opererar ändtarmsmuskelskador och fistlar efter förlossning.1
För att komma till den nationella högspecialiserade vården behövs en remiss från en kvinnoklinik eller en kirurgisk klinik. Det är alltså kvinnokliniken eller den kirurgiska kliniken som skickar remissen till dessa enheter. Vården där är inriktad på både utredning och operation av ändtarmsmuskelskador och fistlar efter förlossning.1 Du behöver alltså inte själv ordna kontakten med dessa enheter utan remissen går via en sådan klinik.
För utredning, fysioterapi och operation av andra förlossningsskador finns vård i varje region.1 Kontakta din kvinnoklinik om du behöver sådan vård.
Undersökning och behandling kan därför ske på olika nivåer i vården. Efterkontrollen på barnmorskemottagningen kan visa om du behöver ytterligare hjälp. Vid behov kan barnmorskan remittera dig vidare, och större eller mer särskilda skador kan utredas och opereras inom specialiserad vård.
Det är därför viktigt att berätta om kvarvarande besvär när du träffar vården under en ny graviditet.
#### När bör jag prata med barnmorska om en ny graviditet efter bristningen?
Prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen när du blir gravid igen.1 Då kan du ta upp frågor om den tidigare bristningen och hur du vill planera vården under graviditeten.
Diskussioner om Bristningar
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
När du efter en vårdkontakt vill förstå vad som hände eller få hjälp att föra fram ett klagomål kan du välja väg efter ditt mål: en förklaring, stöd eller att föra en allvarlig händelse vidare.
Just nu sprids magsjuka i Sverige i högre grad än vanligt genom färsk kyckling. Du kan minska risken för smitta genom att välja frysta produkter eller vara extra noggrann med temperaturen vid tillagning.
Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyakusis) kommer ofta smygande: du hör men missar ord, särskilt i buller. Här får du en snabb självcheck, praktiska kommunikationstips och en tydlig väg från hörseltest till rätt hjälp.
När en äldre person behöver vård från flera håll samtidigt kan det vara svårt att få en helhetsbild av situationen. Den här artikeln förklarar varför samordningen ofta brister och vad du som närstående kan göra för att få svar.
Här får du veta hur du känner igen symtomen och hur du kontaktar vården på ett säkert sätt. Ett pågående utbrott av mässling i Sverige gör det viktigt att se över ditt skydd, särskilt om du är född efter 1960.
Väntetid till specialist kan skilja mycket beroende på väg in. Här får du en neutral guide till vårdgarantin (0–3–90–90), fritt vårdval och praktiska steg som ofta kan korta väntan.
