Könsdysfori – symtom, orsaker och behandling

Om könsdysfori

Vad könsdysfori betyder

Könsdysfori innebär psykiskt lidande eller försämrad funktionsförmåga när kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten.¹ Det är alltså lidandet eller den försämrade förmågan att fungera i vardagen som beskrivs med begreppet könsdysfori.

Könsinkongruens innebär att könsidentiteten inte stämmer med det kön personen tilldelades vid födseln. Könsdysfori kan uppstå när en person mår dåligt av denna könsinkongruens. Alla transpersoner upplever inte könsdysfori, och alla transpersoner behöver inte könsbekräftande behandling.²

Att vara transperson eller att ha en viss könsidentitet är inte i sig en sjukdom.¹ Könsdysfori är däremot namnet på den psykiatriska diagnos som beskriver det lidande som kan vara kopplat till att kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten. En diagnos avgör inte vilken könsidentitet du har; det är bara du själv som kan veta det.

Könsidentitet och andra könsbegrepp

Könsidentitet handlar om vilket kön personen själv känner sig som.³ Det handlar inte om hur kroppen ser ut. Könsidentiteten kan vara man, kvinna eller ickebinär, men orden kan betyda olika saker för olika personer.

Könsuttryck kan bland annat visas genom kläder, frisyrer, smink och kroppsspråk.² Könsuttryck handlar om hur en person uttrycker sitt kön och är inte kopplat till personens kropp.

Könsidentitet och sexuell läggning handlar om olika saker.² Könsidentitet handlar om ditt eget kön, medan sexuell läggning handlar om könet hos den eller dem du blir kär i eller sexuellt attraherad av. Både cispersoner och transpersoner kan ha olika sexuella läggningar.

Hur vanligt det är

I svenska befolkningsundersökningar uppskattas andelen personer som identifierar sig som trans till cirka 0,5–1,3 procent.⁴ Befolkningsundersökningar visar alltså hur många som identifierar sig som trans, medan vårdstatistik visar hur många som har fått en könsdysforidiagnos registrerad.

År 2024 hade 0,1 procent av befolkningen en könsdysforidiagnos registrerad hos Socialstyrelsen.⁴ Det motsvarade 105 personer per 100 000 invånare, eller 11 258 personer.

Orsaker till könsdysfori

Vad man vet om orsaker

Den direkta orsaken till könsdysfori är inte känd.⁴ Det betyder att det inte finns en enskild förklaring som kan användas för alla personer. Forskningen har undersökt flera möjliga biologiska och psykologiska faktorer, men kunskapen räcker inte för att slå fast en enda orsak.

Det har inte kunnat påvisas att föräldrars personlighet eller psykiska sjukdom eller dynamiken mellan föräldrar och barn orsakar könsdysfori.⁴ Du behöver därför inte se könsdysfori som något som föräldrar har orsakat genom sitt sätt att vara eller genom relationen till sitt barn. Att orsaken inte är känd betyder inte att upplevelsen saknar betydelse eller att den är någons fel.

Biologiska hypoteser och ärftlighet

En hypotes är att hjärnans könsdifferentiering påverkas under fostertiden av genetisk sårbarhet eller faktorer i livmodern.⁴ Det är en hypotes, inte en fastställd förklaring. Studier av hjärnans funktion och anatomi är inte helt entydiga.

Vissa, men inte alla, studier visar tecken på ärftlighet inom familjer och hos tvillingar.⁴ Resultaten betyder inte att könsdysfori följer ett enkelt ärftligt mönster. De visar att ärftlighet kan vara en av flera faktorer som forskningen undersöker.

Symtom vid könsdysfori

Hur könsdysfori kan kännas

Könsdysfori kan upplevas på olika sätt och påverka både hur du ser på dig själv och hur du upplever möten med andra. Det kan kännas jobbigt att andra bemöter dig som ett kön som inte stämmer med din könsidentitet.³ Det kan till exempel vara jobbigt att bli bemött som man när du känner att du är kvinna.

Det kan också kännas jobbigt när du blir kallad med fel pronomen, till exempel han när du vill bli kallad hon. För vissa blir kroppen en källa till obehag när den inte stämmer överens med könsidentiteten. Du kan därför ha svårt att se din kropp i spegeln. Du kan också ha svårt att vara naken med andra.³

Besvären kan handla om en stark och ihållande känsla av att vara född i fel kön eller att kroppen inte känns rätt för dig.² Alla upplever inte könsdysfori på samma sätt, och dina besvär kan se annorlunda ut än någon annans.

Variationer över tid och mellan personer

En del har besvär hela tiden, medan andra har besvär i vissa situationer.³ Besvären kan märkas tydligare när andra använder fel pronomen, när du blir bemött utifrån ett kön som inte stämmer eller när du ser din kropp.

Könsdysfori kan börja upplevas i barndomen, i puberteten eller senare i livet.

Diagnos vid könsdysfori

Vad utredningen ska ta reda på

En diagnostisk utredning görs innan behandling påbörjas.¹ Utredningen ska bedöma om besvären beror på könsdysfori eller om det finns någon annan förklaring. Den ska också bedöma om du behöver behandling och vilken behandling som i så fall passar.³

Utredningen är alltså inte till för att avgöra vilken könsidentitet du har. Den ska ge en samlad bild av ditt mående och ditt vårdbehov. Vården bedömer tillsammans med dig om du har könsdysfori utifrån de kriterier som finns för diagnosen.¹

Vad som tas upp vid besöken

Under besöken får du berätta om dig själv, ditt liv och dina vanor. Du får också berätta om hur du upplever din könsidentitet. En viktig del är frågor om hur könsidentiteten och könsinkongruensen har utvecklats och hur det har sett ut över tid.⁴

Utredningen innehåller även en bedömning av annan psykisk ohälsa.⁴

Behandling vid könsdysfori

Stöd och individuellt anpassad behandling

Behandling vid könsdysfori kan bestå av stöd, samtal, hormonbehandling, röstträning, hjälpmedel eller operation. Vilka delar som passar beror på dina behov och på vad du själv vill förändra.

Alla personer som har könsdysfori har olika behov. Det som är rätt för någon annan kanske inte är rätt för dig. En del behöver inte medicinsk behandling för att må bättre. För vissa kan samtal och annat stöd från vården räcka.³ Du och vårdpersonalen diskuterar vad som passar för dig.

Stödjande samtal kan handla om känslor kring könsdysforin och om din sociala situation.⁷ Det kan också finnas behov av stöd när kroppen förändras eller när förändringarna påverkar relationer, familj eller arbete. Du och dina närstående ska få information så att ni kan fatta beslut tillsammans med vårdpersonalen.

Innan en behandling påbörjas får du information om vad den kan leda till och vilka möjliga biverkningar den kan ha.³ Det är viktigt att prata om vilka förväntningar du har på behandlingen samt om fördelar och nackdelar med olika alternativ.

Hormoner

Hormonbehandling kan göra att kroppen stämmer bättre överens med könsidentiteten. Ibland kan personer under 18 år få hormonbehandling, medan hormonbehandling oftast ges till personer över 18 år.³

Egenvård vid könsdysfori

Stöd i vardagen

Det finns en del du kan prova som kan hjälpa dig att må bättre. Prata med en person som du litar på och som kan ge dig stöd. Försök att få kontakt med andra personer som har liknande erfarenheter som du.³ Det finns många platser på internet där du kan träffa andra och diskutera könsidentitet och könsuttryck.²

Du kan kontakta RFSL eller RFSL Ungdom för att höra vilka aktiviteter eller organisationer som finns där du bor. Transammans är förbundet för transpersoner och närstående. De har en digital samtalsmottagning för dig som är transperson, har transerfarenhet eller som funderar över din könsidentitet och som är högst 26 år gammal. Det är helt gratis och du kan vara anonym om du vill.²

Börja använda det pronomen om dig själv som är rätt för dig. Det kan till exempel vara hen, hon, han, den eller något annat.³ Du bestämmer själv vilket eller vilka pronomen du vill använda om dig själv.² Be personer runt omkring dig att börja använda det pronomen som stämmer för dig.

Vem kan hjälpa dig vid könsdysfori?

Första kontakt och rådgivning

Du kan ta första kontakten med vården på flera olika ställen. Din första kontakt med vården kan till exempel vara en vårdcentral, en ungdomsmottagning eller en psykiatrisk mottagning.³

• Du som går i grundskolan eller gymnasiet kan kontakta elevhälsan.³
• Du som är under 25 år kan söka vård på en ungdomsmottagning.³

Vid den första kontakten får du berätta för vårdpersonalen om hur du ser på dig själv och din könsidentitet. Ni pratar också om hur du mår. Vårdpersonalen bedömer sedan om du behöver behandling för annat än könsdysforin, till exempel om du har ångest eller en depression.

Du kan ringa 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.³ Många mottagningar kan du också kontakta genom att logga in på 1177.se.

Vilka yrkesroller som kan hjälpa

Vård vid könsdysfori kan kräva samarbete mellan flera områden.¹

Vanliga frågor om könsdysfori

Vad är skillnaden mellan könsinkongruens och könsdysfori?

Könsinkongruens innebär att könsidentiteten inte stämmer med det kön personen tilldelades vid födseln.² Det beskriver alltså en skillnad mellan den egna könsidentiteten och det kön som registrerades när personen föddes.³ Könsdysfori är det lidande som kan uppstå när könsinkongruensen påverkar personen psykiskt eller försämrar förmågan att fungera i vardagen. Det är alltså lidandet eller den försämrade förmågan att fungera som skiljer könsdysfori från könsinkongruens i sig. En diagnos är till för att beskriva tillståndet och vilket behov av vård personen har. Den är inte till för att avgöra personens könsidentitet.¹

Har alla transpersoner könsdysfori?

Nej, alla transpersoner upplever inte könsdysfori.² Att vara transperson eller att ha en viss könsidentitet är inte i sig en sjukdom. En viss könsidentitet innebär inte automatiskt att du behöver vård eller behandling. Det är bara du själv som kan uttala dig om din könsidentitet. Vårdbehovet beror i stället på om du mår dåligt av att könsidentiteten inte stämmer överens med kroppen och det tilldelade könet.¹