Hypokondri – symtom, orsaker och behandling

När kroppsliga signaler uppmärksammas starkt kan tankar och oro kring hälsan förstärka varandra. Ett sådant kretslopp mellan kroppsliga förnimmelser och oro kan vara svårt att stoppa. Personliga riskfaktorer innebär inte att alla som har dem utvecklar hälsoångest.

Ärftlighet och tidigare erfarenheter

Tvillingstudier har visat en ärftlighet för hälsoångest på 34–69 procent.¹ Ärftlighet är samtidigt bara en del av förklaringen, eftersom även inlärningspsykologiska och andra faktorer kan ha betydelse.

En tidigare sjukdom kan utlösa hälsoångest.¹ En historia av fysisk eller sexuell utsatthet är också förknippad med ökad sannolikhet för hälsoångest. Det gäller däremot inte alla som har tillståndet.³ Hälsoångest kan dessutom förekomma samtidigt med en kroppslig sjukdom.

En del undviker sådant som väcker oro. Det kan till exempel vara fysisk aktivitet eller miljöer som påminner om sjukdom och vård.¹ Undvikandet kan göra att du avstår från sådant du annars skulle vilja göra i vardagen.

Variationer och samsjuklighet

Symtomen kan skifta och förändras över tid.³ Även det du oroar dig för kan variera, så att fokus ibland ligger på en sjukdom och senare på en annan.

Hälsoångest kan finnas samtidigt med en kroppslig sjukdom. När båda förekommer behöver vården bedöma om oron är oproportionerlig i förhållande till det medicinska tillståndet.¹ Det betyder inte att en kroppslig sjukdom utesluter hälsoångest.

Flera ångesttillstånd samtidigt är vanligt.¹ Hälsoångest kan också förekomma tillsammans med andra psykiska besvär.

När du ska söka vård

Självmordstankar ska alltid tas på allvar, oavsett vad som orsakar dem. Kontakta en vårdcentral om du har självmordstankar eller mår så dåligt att du har svårt att klara av vardagen.⁴

Om situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.⁴

Det psykiska statuset präglas främst av grubblande tankar om sjukdom.¹ Ibland kan vårdpersonalen också se tecken på ångest.

En kroppslig undersökning görs för att inom rimliga gränser bedöma och utesluta kroppsliga orsaker till dina symtom. Omfattningen och innehållet i undersökningen avgörs från fall till fall.¹ Därför kan utredningen se olika ut för olika personer.

En diagnos av hälsoångest utesluter inte att kroppen undersöks vidare när det behövs.¹ Det är möjligt att ha hälsoångest samtidigt som en kroppslig sjukdom, och vården behöver då bedöma om oron är oproportionerlig i förhållande till det medicinska tillståndet.

Bedömningsinstrument och diagnoskriterier

En strukturerad diagnostisk intervju, till exempel HPDI, kan användas i utredningen.¹ HPDI är en strukturerad intervju för diagnostisk bedömning. MINI kan användas för att kartlägga om det finns flera psykiatriska tillstånd samtidigt.

Självskattningsformuläret SHAI-14 kan användas för screening, uppföljning av symtom och utvärdering av behandling.¹ Ett resultat på 19 poäng eller högre har i den allmänna befolkningen visat tecken på kliniskt betydande hälsoångest och bör då följas upp med en diagnostisk intervju.

Enligt ICD-10 innebär diagnosen en bestående övertygelse om att du har en eller flera allvarliga kroppsliga sjukdomar, trots upprepade medicinska undersökningar och lugnande besked.¹ Kroppsliga symtom är vanliga, men de förklaras inte tillräckligt av någon kroppslig sjukdom.

För diagnosen ska oron vara långvarig och leda till betydande lidande eller nedsatt funktion i vardagen.¹ Övertygelsen ska inte vara en vanföreställning eller en del av en annan psykisk störning.

Psykoedukation handlar om att förstå hälsoångest som ett tillstånd och förstå vad som vidmakthåller det. I behandlingen kan du få hjälp att se hur kroppsliga symtom misstolkas som tecken på allvarlig sjukdom och hur kontrollbeteenden och undvikande kan förstärka ångesten.

Vid exponering kan du få närma dig sådant som väcker ångest, exempelvis sjukdomsrelaterad information eller kroppsförnimmelser. Målet är att minska känsligheten för ångest och öka toleransen för osäkerhet.

Vid responsprevention får du träna på att avstå från säkerhetsbeteenden som tillfälligt lugnar dig men som på längre sikt kan hålla kvar oron. Det kan handla om att googla symtom, kontrollera kroppen upprepade gånger eller söka lugnande besked från närstående.

Kognitiv omstrukturering innebär att du får hjälp att se alternativa och mer realistiska tolkningar av dina tankar. Du kan också få lära dig att känna igen vanliga tankefällor.

Vid KBT får du ofta hemuppgifter mellan mötena.⁵ Uppgifterna kan till exempel vara att skriva ner tankar som uppstår i vissa situationer eller att öva på sådant som du brukar undvika på grund av obehag.

Internetbehandling och läkemedel

Internetförmedlad KBT har visat likvärdiga effekter som sedvanlig KBT vid hälsoångest. Vid internetförmedlad KBT arbetar du självständigt med textmaterial och har skriftlig kontakt med en behandlare.¹

KBT via nätet kan ge tillgång till behandlingen när det passar dig. Det finns behandlingar som erbjuds i din region och behandlingar som du kan få oavsett var i landet du bor. Du kan läsa mer om hur du ansöker om KBT via nätet på 1177.se.

SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, kan vara effektiva vid hälsoångest.¹ Exempel på SSRI är fluoxetin och paroxetin. Biverkningar kan misstolkas som tecken på sjukdom och förstärka oron.

Upptrappning av SSRI bör därför ske försiktigt, eftersom personer med hälsoångest ofta är känsliga för kroppsliga förändringar.¹ Läkemedelsbehandling med SSRI upplevs inte alltid som förstahandsval av personer med hälsoångest.

Kombinationen SSRI och KBT kan ha bättre effekt än respektive behandling var för sig.¹ Vilken behandling som passar dig behöver bedömas tillsammans med vården.

Remiss och uppföljning

Behandling kan ofta ges i primärvården vid lindrig till måttlig symtomnivå. Psykiatrisk specialistvård kan övervägas när effekten är otillräcklig trots adekvata behandlingsförsök, inklusive psykologisk behandling och läkemedel.¹

Remiss till psykiatrisk specialistvård kan också övervägas vid komplicerande flera sjukdomar samtidigt, uttalad nedsättning av förmågan att fungera i vardagen eller svårtolkad diagnostik där en specialistbedömning behövs.

Inför en remiss bör det framgå vilka symtom du har, hur länge de har funnits och hur de påverkar vardagen. Det bör också framgå vilka kroppsliga utredningar som har genomförts och vilka resultat de gav.

Tidigare och pågående psykologisk behandling och läkemedelsbehandling samt resultatet av dessa bör finnas med i remissen. Även behov av sjukskrivning och aktuell bedömning av risken för självmord bör framgå.¹

Behandlingsresultatet bör följas upp efter 10–15 veckor.¹ Vid uppföljningen kan ett självskattningsformulär som SHAI-14 användas för att utvärdera behandlingen.

Efter avslutad psykologisk behandling kan uppföljande booster-sessioner erbjudas vid behov.¹ Fortsatt exponering för sjukdomsrelaterade stimuli kan minska risken för återfall.

En kroppslig känsla behöver alltså inte automatiskt tolkas som ett tecken på allvarlig sjukdom. Skriv till exempel vad du märker, vad du blir rädd att det betyder och vilken annan möjlig tolkning som också finns. Avslappning och andningsövningar kan vara en del av att hantera ångest och stress.

Återgå till vardagen och ta hand om kroppen

Hälsooro kan göra att du undviker fysisk ansträngning eller andra situationer som väcker rädsla. Försök därför stegvis återuppta aktiviteter som du har undvikit på grund av hälsooron, till exempel motion eller socialt umgänge.

• Försök stegvis återuppta aktiviteter som du har undvikit på grund av hälsooron, till exempel motion eller socialt umgänge.⁶
• Att äta och dricka regelbundet kan ge större motståndskraft mot ångest och svåra tankar.⁴
• Tillräcklig sömn, vila och rörelse är grundläggande behov som kan behöva prioriteras när du mår dåligt.⁴

Börja med en aktivitet som känns möjlig och återvänd till sådant som tidigare varit en naturlig del av dagen. Att sova under dygnets mörka timmar, äta och dricka regelbundet samt röra sig på ett sätt som passar dig kan ge starkare motståndskraft mot ångest och jobbiga tankar. När du mår dåligt är det lätt att glömma grundläggande behov som mat, rörelse, vila och sömn.

KBT via nätet kan erbjudas i din region. Det finns också behandlingar som du kan få oavsett var i landet du bor.⁵ Vid internetförmedlad KBT arbetar du självständigt med textmaterial och har skriftlig kontakt med en behandlare.

När annan kompetens behövs

Vid komplicerande samsjuklighet kan remiss till psykiatrisk specialistvård övervägas.¹ Det kan till exempel handla om flera psykiska sjukdomar eller besvär samtidigt.

Vid svårtolkad diagnostik kan remiss till psykiatrisk specialistvård behövas.¹ En specialistbedömning kan då bidra till att utredningen går vidare på rätt vårdnivå.

Kan hälsoångest behandlas?

Vilken behandling kan hjälpa? Psykoterapi eller KBT kan hjälpa dig att arbeta med rädsla och ångest.² KBT är en strukturerad samtalsbehandling där tankar och beteenden som håller kvar oron bearbetas.¹

Finns det läkemedel? Antidepressiva läkemedel kan minska oro och kroppsliga symtom när samtalsbehandling inte har fungerat eller bara haft delvis effekt.³ SSRI, till exempel fluoxetin eller paroxetin, kan vara effektiva vid hälsoångest.¹

Är hälsoångest långvarig?

Kan hälsoångest bli långvarig? Hälsoångest är ofta långvarig om psykologiska faktorer eller samtidiga ångest- och förstämningsproblem inte behandlas.³ Tillståndet kan ändå variera över tid.¹

Kan besvären komma tillbaka? Symtomen kan minska under perioder och sedan återkomma. Det går alltså att ha perioder med mindre hälsoångest och senare få tillbaka besvären.²