En psykoterapeut är en legitimerad yrkesperson som hjälper människor att hantera psykologiska svårigheter, oftast genom samtal och ibland övningar för att identifiera och förändra känslor och sätt att agera. Hos en psykoterapeut kan du få hjälp vid exempelvis ångest, depression, stress, relationsproblem eller svårigheter att hantera vardagen.
En psykoterapeut arbetar med psykoterapi. I psykoterapi hanteras psykologiska svårigheter oftast genom samtal och andra psykologiska metoder. Psykoterapi kan också innehålla övningar för att identifiera och förändra känslor och sätt att agera. I psykoterapi kan även musik, bilder och kroppsliga övningar användas som stöd. I psykoterapi för barn kan lek också användas.1
Psykoterapi kan ges på olika sätt:
Vilket upplägg som används beror på psykoterapins form och på vad behandlingen ska innehålla.
En psykoterapeut kan ha en grundutbildning som psykolog, läkare eller sjukskötare och har därefter studerat till psykoterapeut. Utbildningen till psykoterapeut bygger alltså på en tidigare utbildning inom vården eller psykologyrket. Grundutbildningen kan därför se olika ut innan personen studerar vidare till psykoterapeut.
Socialstyrelsen bestämmer vilka krav på utbildning och praktisk erfarenhet som gäller för legitimation inom hälso- och sjukvården.3 När kraven är uppfyllda och legitimationen har beviljats kallas personen legitimerad.
En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som en legitimerad psykoterapeut.2 Sådana benämningar visar därför inte att personen har legitimation som psykoterapeut.
Det finns flera psykoterapeutiska inriktningar. Exempel är kognitiv, psykodynamisk och lösningsorienterad psykoterapi.1 Inriktningarna kan påverka psykoterapeutens metoder och sätt att tänka.
Många psykoterapeuter kombinerar olika psykoterapeutiska inriktningar i sitt arbete. Då kan olika arbetssätt väljas utifrån personens situation och behov. En integrativ inriktning innebär att tänkande från olika psykoterapeutiska inriktningar kombineras. Olika arbetssätt kan då väljas efter behov.4
I psykoterapi arbetar du och psykoterapeuten tillsammans för att identifiera tankar och beteenden som hindrar dig från att leva på det sätt du vill.5 Ni undersöker också hur du kan förändra sådant som står i vägen för dina val och ditt välbefinnande. Samtalen bygger på ett samarbete mellan dig och psykoterapeuten.
Målen och uppgifterna i individuell psykoterapi bestäms individuellt i början av behandlingen och preciseras under behandlingens gång.1 Hur ofta ni träffas kan variera beroende på problemet som behandlas, din livssituation och psykoterapeutens arbetssätt.5 Psykoterapi kan vara kortvarig eller långvarig.1
I KBT får du ofta hemuppgifter mellan mötena.6 Först gör du och behandlaren en kartläggning av dina tankar och beteenden, och sedan genomför du olika uppgifter för att förändra dem.
Vanliga KBT-uppgifter kan vara att:
Uppgifterna kan hjälpa dig att undersöka dina tankar och beteenden och att öva på nya sätt att agera i praktiken.
Psykoterapi sker vanligtvis på en mottagning, men kan också genomföras som videosamtal.1 En mottagning kan finnas på en vårdcentral, på ett psykoterapicenter eller vara privat. Kontakten kan därför se olika ut beroende på var du får psykoterapi. Om du får psykoterapi inom hälso- och sjukvården omfattas personalen av tystnadsplikt. Vid KBT på nätet kan behandlaren svara på frågor och stötta dig med uppgifter och övningar.2
Psykoterapi kan genomföras individuellt, i familj eller partnerrelation eller i grupp. Vid gruppsykoterapi kan gruppmedlemmarna undersöka och förstå känslor och föreställningar tillsammans med stöd av en psykoterapeut.1 Gruppen kan också ge möjlighet att diskutera erfarenheter med andra deltagare.
Hur kontakten läggs upp beror bland annat på vilken form av psykoterapi du får och vilka mål ni har kommit överens om.
Psykoterapi kan användas vid ångest. Den kan också användas vid depression. Vid stress kan psykoterapi hjälpa dig att förstå och hantera tankar, känslor och beteenden.6
Psykoterapi kan hjälpa vid sömnsvårigheter. KBT via nätet kan till exempel användas vid sömnsvårigheter, depression och stress.6
KBT kan innebära att du får lära dig att hantera ångest, depression eller stress.
Psykoterapi kan hjälpa vid relationsproblem.5 Den kan också användas när du har svårt att hantera konflikter eller andra problem i relationer.
Sorg efter att någon har dött kan vara ett område för psykoterapi.5 Behandlingen kan också hjälpa vid en ny livssituation eller vid svårigheter att anpassa sig till en sjukdom.
Psykoterapi kan hjälpa vid svårigheter att hantera vardagen.5 Den kan ge stöd vid stress och svårigheter att hantera det som händer i livet.
Trauma, till exempel efter en olycka eller ett fysiskt eller sexuellt övergrepp, är ett annat problemområde där psykoterapi kan användas.5
Psykoterapi kan även hjälpa vid problem som rör arbete eller familj.5 Familjeproblem, förändrade roller i arbetet och konflikter med andra kan vara sådant som behandlingen tar upp.
Psykoterapi kan användas vid flera psykiska och beteendemässiga tillstånd, bland annat:5
DBT är särskilt utformad för personer med självskadebeteende och emotionellt instabilt personlighetssyndrom.6 Behandlingen kan innehålla både individuell psykoterapi och psykoterapi i grupp.
ACT kan passa personer som har problem med långvarig smärta, beroende eller ångest. I ACT får du lära dig att acceptera och hantera oönskade tankar eller känslor, i stället för att försöka göra dig av med dem. CFT kan vara bra för dig som mår dåligt på grund av höga prestationskrav, låg självkänsla eller stress. I CFT pratar du och behandlaren om känslor, tankar och beteenden och undersöker hur du har hanterat känslor av till exempel misslyckande och skam.6
Psykoterapi kan också användas vid andra tillstånd, till exempel bipolär sjukdom och uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Den kan även vara en del av behandlingen vid kroppsliga sjukdomar eller långvarig smärta.
Ett mål med psykoterapi kan vara att lindra symtom och lidande. Behandlingen kan också hjälpa dig att fungera bättre i vardagen.1
Ett annat mål kan vara att öka din förmåga att lösa problem på egen hand.1 Psykoterapi kan hjälpa dig att hitta nya och mer konstruktiva sätt att klara dig i livet.
Psykoterapi kan även ha som mål att upprätthålla fungerande relationer. Ett ytterligare mål kan vara att förbättra livskvaliteten.
Vilka mål som är viktiga beror på dina problem och dina behov. Målen kan handla om symtom, vardag, relationer eller hur du hanterar en sjukdom.
Det kan vara aktuellt att kontakta vården om ditt psykiska mående påverkar vardagen och du har haft det så i några veckor eller längre. På vårdcentralen kan du få stöd och behandling för bland annat oro, sömnsvårigheter, stress, ångest, panikattacker och nedstämdhet.7
Samtalsbehandling kan vara ett stöd om du känner dig överväldigad av livet och märker att det påverkar ditt humör eller din förmåga att fungera i vardagen. Det kan också vara ett alternativ om du upplever att du inte kan kontrollera dina känslor. Förändrade sömn- eller matvanor kan vara ytterligare ett tecken på att du behöver söka stöd.5
Psykoterapi kan vara kortvarig eller långvarig. Du kan söka psykoterapi genom sjukvården eller på en privat mottagning. Inom sjukvården kan behandlingen ske på en vårdcentral eller på en annan mottagning, och ibland genom videosamtal.
Börja med att kontakta en vårdcentral om du mår psykiskt dåligt och besvären påverkar din vardag. Där kan du få hjälp med stöd och behandling, och personalen kan hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs.
Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Om du är ung behöver du inte själv veta vilken mottagning du ska kontakta; du får hjälp med det vid den första kontakten.7 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
På vissa mottagningar kan du skicka en egen vårdbegäran, vilket innebär att du själv kontaktar mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. Vilka regler som gäller varierar mellan regioner och mottagningar.
När du söker en behandlare är det viktigt att du känner förtroende för personen du träffar. Du har rätt att fråga vilken utbildning och erfarenhet personen har. En legitimerad psykoterapeut har en yrkeslegitimation, medan en auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut inte är samma sak som en legitimerad psykoterapeut.
Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner.7
Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv.7
Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att skada någon annan.7
Både psykolog och psykoterapeut är yrken som kräver legitimation inom svensk hälso- och sjukvård. Psykolog finns bland de yrken inom vården som kräver legitimation för att få arbeta. Psykoterapeut finns också bland de yrken inom vården som kräver legitimation för att få arbeta.3
Legitimationen är kopplad till utbildning och praktisk erfarenhet som behöver uppfyllas för att få arbeta i vissa yrken inom hälso- och sjukvården och använda vissa yrkestitlar.3 Psykoterapeut är därför en skyddad yrkestitel, på samma sätt som psykolog.
Psykoterapeuter kan ha olika grundutbildningar. Psykolog är ett exempel på en sådan grundutbildning, och därefter har personen studerat till psykoterapeut.1 Det betyder att titlarna beskriver olika yrkesutbildningar, även om en person kan ha båda utbildningarna.
En läkare kan vara psykoterapeutens grundutbildning.1 Efter grundutbildningen har personen studerat till psykoterapeut. En psykoterapeut kan alltså ha läkare som grundutbildning, men läkare och psykoterapeut är fortfarande olika yrkestitlar.
Legitimationen har också betydelse för vilka arbetsuppgifter som får utföras. Vissa arbetsuppgifter får bara utföras av personer med rätt legitimation, till exempel att skriva recept och remisser eller att utföra vissa undersökningar och ingrepp.3 Vilka arbetsuppgifter som ingår beror därför på vilket legitimerat yrke personen har.
Titeln legitimerad psykoterapeut ska skiljas från titlarna auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut.2 En person med någon av dessa andra titlar har inte automatiskt samma legitimation som en legitimerad psykoterapeut. Det är straffbart att använda en skyddad yrkestitel utan att ha rätt till det. Psykolog och psykoterapeut är exempel på yrken där legitimation krävs för att få arbeta och använda yrkestiteln.3
När du väljer behandlare kan du fråga vilken utbildning personen har och vilken erfarenhet personen har.2 Du har rätt att få svar på de frågorna, oavsett om behandlingen ges inom hälso- och sjukvården eller privat.6 Det kan hjälpa dig att förstå vilken utbildning och behandlingsroll den du träffar har.
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral. Där görs en första bedömning av dina besvär. Om du behöver mer specialiserad vård kan du få en remiss vidare till en annan mottagning.8
En remiss är ett meddelande med information om att du behöver en särskild bedömning, undersökning eller behandling.9 Den kan innehålla information om hur du mår, vilka symtom du har och vilka tidigare sjukdomar eller besvär du har haft. Det är oftast en läkare som skriver remissen.
Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Därför behöver du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till. Reglerna för remiss bestäms av varje region.8 Det kan alltså påverka vilken väg du behöver ta för att komma till en mottagning där du kan få psykoterapi.
Till vissa specialiserade mottagningar kan du själv skicka en egen vårdbegäran. Det kan i vissa regioner göras genom att logga in på 1177.se.8 En del mottagningar har i stället blanketter som du fyller i.
En egen vårdbegäran innebär att du skriver till mottagningen och berättar hur du mår och varför du söker vård. Mottagningen läser sedan din vårdbegäran och gör en bedömning. Du får en kallelse om mottagningen bedömer att du behöver komma dit.8
Kontakta den mottagning du vill komma till för att ta reda på om du ska skicka en egen vårdbegäran.
Varje region bestämmer sina egna regler för remisser. Kraven kan också vara olika beroende på om du söker specialiserad öppenvård i din egen region eller i en annan region. Kontrollera därför reglerna i den region där du är folkbokförd och hos mottagningen du vill komma till.
För specialistmottagningar i din egen region innebär vårdgarantin att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett besök efter en remiss.8 Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd.9 Om du själv väljer att söka vård i en annan region gäller vårdgarantin inte längre på samma sätt.
Du kan söka psykoterapi genom sjukvården eller på en privat mottagning.2 Börja gärna på en vårdcentral om du vill få hjälp inom regionens vård. Där kan du få en första bedömning och vid behov hjälp vidare till en annan mottagning.
Om hjälpen inte finns på vårdcentralen kan du hänvisas till psykiatrisk öppenvård eller en samtalsmottagning.2 Ibland behövs en remiss från vårdcentralen, och ibland kan du kontakta mottagningen själv genom en egen vårdbegäran. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar mellan regionerna.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.2 Du kan också läsa på 1177.se vad som gäller i din region, eftersom regionerna kan ha olika regler för vård och remisser.
Du kan själv välja vilken vårdcentral eller vårdmottagning du vill gå till för öppenvård.9 Du kan även välja en mottagning för specialiserad öppenvård, men ibland behövs remiss enligt reglerna i den region där du är folkbokförd och där du vill söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.9 Där kan du till exempel boka, omboka eller avboka tider. Du kan också jämföra vårdcentraler och se vilka omdömen de har fått på sidan Hitta vård.
Det är viktigt att det känns bra att prata med behandlaren. Du kan be att få träffa någon annan om det inte känns bra.2 Du har också rätt att fråga behandlaren om utbildning och erfarenhet, oavsett om du får psykoterapi inom sjukvården eller på en privat mottagning.
Om du vill anlita en privat psykolog eller psykoterapeut kan du kontrollera om personen är legitimerad genom att kontakta Socialstyrelsen.2 En legitimerad psykoterapeut har en yrkeslegitimation som är godkänd av Socialstyrelsen. En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som en legitimerad psykoterapeut.
När du söker psykoterapeut inom sjukvården bekostas behandlingen av regionen där du är folkbokförd och du betalar patientavgift. Besök hos psykoterapeut inom sjukvården räknas in i högkostnadsskyddet.2
På en privat mottagning betalar du själv och avgifterna kan variera.2 Kontrollera därför kostnaden med mottagningen innan du bokar.
Psykoterapisamtal kan genomföras med videosamtal. Det finns både digitala vårdgivare som erbjuder behandlingen till patientavgift och privata digitala vårdgivare, så kostnaden kan variera mellan olika digitala vårdgivare.2
Vad pratar du om under psykoterapi? Psykoterapi innebär ofta samtal om svåra frågor. Vid behov kan man också använda olika övningar för att identifiera och förändra sina egna känslor och sätt att agera.1 Vilka övningar som används beror på behandlingen och det du arbetar med tillsammans med psykoterapeuten.
Hur går KBT till? Först gör behandlaren tillsammans med dig en kartläggning av dina beteenden och tankar. Sen genomför du olika uppgifter för att förändra dessa.6 Du får ofta arbeta med hemuppgifter mellan mötena, till exempel att skriva ner tankar eller öva på sådant som du brukar undvika på grund av obehag.
Kan psykoterapi vara kort eller lång? Psykoterapin kan vara kortvarig eller långvarig. I korta psykoterapier fokuserar man på att hantera begränsade problem.1 En längre behandling kan pågå under betydligt längre tid, beroende på vad du behöver hjälp med och vilka mål som finns.
Hur många träffar brukar KBT omfatta? Det finns KBT-behandlingar som pågår under kort tid och andra som pågår under en längre tid. Vanligtvis träffar man terapeuten mellan fem och tjugo gånger i en KBT-behandling.6 Behandlingstiden beror på vilka problem du har och vilka mål som finns för behandlingen.
Kan du träffa psykoterapeuten genom videosamtal? Psykoterapi sker vanligtvis på en mottagning, men kan också äga rum som videosamtal. Det finns flera digitala vårdgivare som erbjuder behandling med videosamtal, och kostnaden kan därför variera mellan olika vårdgivare.
Hur fungerar gruppsykoterapi? I en psykoterapigrupp ingår vanligtvis mellan 5 och 8 medlemmar, utöver terapeuten.1 Gruppen samlas vanligtvis en gång i veckan i 90 minuter åt gången. Med stöd av en terapeut kan gruppen tillsammans undersöka och förstå olika känslor, förväntningar och föreställningar.
Vad betyder legitimationen? Psykologer och psykoterapeuter har en yrkeslegitimation som är godkänd av Socialstyrelsen.2 En legitimation krävs för att få arbeta inom vissa yrken i hälso- och sjukvården och använda vissa yrkestitlar.
Kan du fråga om psykoterapeutens utbildning? Du har alltid rätt att fråga den du träffar vad hen har för utbildning och erfarenhet.2 Det gäller oavsett om du får behandling inom hälso- och sjukvården eller om du går till någon privat. En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som legitimerad psykoterapeut.
Skyddas det du berättar? All personal som arbetar inom hälso- och sjukvården omfattas av tystnadsplikt.2 Det betyder att det du berättar i vården skyddas av regler om sekretess.
Förs journal vid psykoterapi? All legitimerad personal är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller bland annat psykologer och psykoterapeuter. Legitimerade psykoterapeuter ska föra journal och journalen är sekretesskyddad.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.