En psykolog är en yrkesperson inom psykisk hälsa som kan hjälpa människor att hantera livs- och relationsproblem samt psykiska tillstånd. Stöd kan ges genom samtalsbehandling och psykologiska bedömningar, och psykologen kan tillsammans med dig arbeta mot ett mål för behandlingen.
En psykolog är en yrkesperson inom psykisk hälsa. Psykologer kan hjälpa människor att hantera livs- och relationsproblem samt psykiska tillstånd.1 De kan också hjälpa dig att förstå och arbeta med tankar, känslor och beteenden.
Psykologer kan arbeta med psykisk hälsa genom samtalsbehandling och psykologiska bedömningar. Psykologiska bedömningar kan ge mer kunskap om hur en person tänker, känner och beter sig.1 Samtalsbehandling kan ske individuellt eller tillsammans med andra.
Psykolog är ett legitimationsyrke inom hälso- och sjukvården. Det betyder att psykolog är en skyddad yrkestitel och att legitimation krävs för att få arbeta som psykolog inom hälso- och sjukvården. Det är straffbart att använda en skyddad yrkestitel utan att ha rätt till det.2
Socialstyrelsen beslutar om legitimationer inom hälso- och sjukvården.2 Socialstyrelsen bestämmer också vilka krav som måste vara uppfyllda för att få legitimation.
Kraven för legitimation omfattar utbildning och praktisk erfarenhet.2 Den som ansöker om legitimation behöver visa giltiga dokument för det yrke som ansökan gäller.
En legitimerad psykolog som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt.3 Det betyder att psykologen inte får avslöja information om dig till någon annan. Legitimerad personal inom hälso- och sjukvården för också journal, och journalen är sekretesskyddad.
Psykologer kan arbeta i skolor, sjukhus och kliniker.1
Arbetsplatsen kan därför se olika ut, men psykologens arbete handlar om psykisk hälsa. Det kan till exempel innebära samtal eller psykologiska bedömningar, beroende på verksamheten och psykologens utbildning.
Om du vill kontrollera om en viss psykolog har legitimation kan du kontakta Socialstyrelsen.4 Du har också rätt att fråga den du träffar vilken utbildning och erfarenhet personen har.
Ett första steg i kontakten med en psykolog kan vara att få berätta om hur du mår och om det som händer i ditt liv. Psykologen ställer frågor och lyssnar på dina erfarenheter för att bättre förstå psykiska besvär.5 Ibland används också screeningverktyg som en del av bedömningen.
Psykologiska tester och bedömningar kan ge mer information om hur du tänker, känner och beter dig. De kan bland annat användas för att bedöma:
Resultaten kan användas för att få en tydligare bild av dina behov och vilken hjälp som kan passa dina mål.
Psykologisk behandling bygger på olika behandlingsmetoder som grundar sig på psykologi som vetenskap. I behandlingen pratar du med en professionell behandlare, antingen ensam eller tillsammans med andra.
Psykoterapi är en behandlingsmetod som oftast innebär att du pratar med en psykolog eller psykoterapeut. Genom psykoterapi kan du få hjälp att förstå dig själv bättre. Du kan också få hjälp att hantera svåra känslor och situationer. Behandlingen kan hjälpa dig att förändra tankar och beteenden så att livet blir mer hanterbart.
Psykologisk behandling används vid flera psykiska besvär och tillstånd.3 Det finns metoder som är inriktade på depression, ångest och fobier, och behandlingen kan hjälpa dig att förstå och förändra tankar, känslor och beteenden.
Vid ångest kan behandlingen bland annat handla om sådant som gör att vardagen fungerar sämre. Du kan få hjälp att förändra mönster som gör att du undviker situationer som väcker obehag eller rädsla för att tappa kontrollen.
Psykologisk behandling kan också handla om besvär som påverkar sömn, koncentration eller vardagens krav. Målet kan vara att förstå vad som påverkar hur du mår och att göra livet mer hanterbart.
Det kan vara relevant att söka hjälp när du mår så dåligt att det påverkar din vardag och du har haft det så i några veckor eller längre.6 Då kan du kontakta en vårdcentral för att få stöd och behandling.
Du kan också söka samtalsstöd även om du inte vet varför du mår dåligt. Ibland vet du varför du mår dåligt, ibland inte. Genom psykoterapi kan du få hjälp att förstå dig själv och dina känslor samt hantera svåra känslor och situationer. En behandling kan pågå under en kortare eller längre tid. I terapin pratar du med en professionell behandlare, antingen ensam eller ihop med andra.3
Du behöver inte ha tänkt färdigt inför det första besöket. Det räcker att du kan berätta varför du söker och vad du vill att en terapi ska leda till.3 Behandlaren kan ställa frågor och hjälpa dig att komma fram till om psykoterapi är rätt för dig.
Psykologisk behandling kan vara ett stöd när psykiska besvär gör vardagen svårare. Det kan till exempel handla om att du:
En psykiater är läkare och arbetar med att bedöma, diagnostisera och behandla psykiska, känslomässiga och beteendemässiga tillstånd. En psykiater kan skriva ut läkemedel och andra medicinska behandlingar.7 Psykiatern är alltså en läkare med inriktning på psykiatri, medan psykologen inte är läkare.
En psykolog kan vanligtvis inte skriva ut läkemedel. Psykologer arbetar bland annat med samtalsbehandling, psykologiska bedömningar och tester. Tester och bedömningar kan ge kunskap om hur en person tänker, känner och beter sig.1 Psykologens arbete kan därför handla om både behandling och att undersöka psykisk hälsa, men läkemedel förskrivs av läkare.
Det kan finnas flera yrkesroller kring samma person. En psykolog och en psykiater kan till exempel ha olika roller i behandlingen, där psykiatern ansvarar för medicinska behandlingar och psykologen för samtalsbehandling eller psykologiska bedömningar.
Psykoterapi är en behandlingsmetod som oftast innebär att du pratar med en psykolog eller psykoterapeut. Samtalen kan ske individuellt eller tillsammans med andra, och behandlingen kan pågå under en kortare eller längre tid.3
Även andra yrkespersoner kan erbjuda stödsamtal eller annan samtalsbehandling i vården. Det gäller bland annat läkare, kuratorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor.
Du kan kontakta en vårdcentral om du behöver prata med någon.4 Där kan du få hjälp att beskriva vad du behöver och få veta vilken väg som passar för dig.
Det är vanligt att du först träffar en läkare för bedömning. Ibland kan du behöva vänta innan det finns en tid hos en behandlare.4
Om hjälpen du behöver inte finns på vårdcentralen kan du hänvisas vidare till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller en samtalsmottagning.4 Vårdcentralen kan också hjälpa dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs.
Ibland behövs en remiss från vårdcentralen till en särskild mottagning.4 En remiss innebär att vårdcentralen kontaktar eller hänvisar dig vidare till mottagningen.
Ibland kan du själv kontakta mottagningen genom en egen vårdbegäran.
Du kan söka psykolog genom sjukvården i din region eller på en privat mottagning. Inom sjukvården kan du kontakta en vårdcentral, och du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning och hjälpa dig att hitta var du kan söka vård.4
Vilken väg som passar beror bland annat på vilken mottagning du vill kontakta och om du vill söka genom regionen eller privat. Om den hjälp du behöver inte finns på vårdcentralen kan du hänvisas till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller en samtalsmottagning. Ibland behövs en remiss från vårdcentralen, och ibland kan du själv kontakta mottagningen genom en egen vårdbegäran.
Många mottagningar kan kontaktas genom att du loggar in.3 Du kan då skicka ett meddelande eller göra andra vårdärenden. Psykologkontakt kan ske på en mottagning eller genom videosamtal. Det finns både digitala vårdgivare som erbjuder behandling till patientavgift och privata digitala vårdgivare, så kostnaden kan variera.4
När du bokar kan du fråga vilken kontaktform mottagningen erbjuder och hur bokningen går till. Du kan också läsa om mottagningens tjänster på dess webbsida.
Du behöver inte ha tänkt färdigt inför det första besöket. Du kan berätta varför du söker och vad du vill att terapin ska leda till.3 Det kan handla om vad du hoppas få hjälp med eller vad du vill förändra.
Behandlaren ställer frågor för att ni tillsammans ska komma fram till om psykoterapi är rätt för dig. Om psykoterapi passar kan ni också komma fram till vilken metod som ska provas.3 Behandlaren kan hjälpa dig att formulera ett mål med behandlingen och ska kunna förklara varför metoden kan fungera för dina mål.
Legitimerad personal som arbetar med psykoterapi och psykologisk behandling inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt.3 Det gäller bland annat legitimerade psykologer och psykoterapeuter.
Tystnadsplikten innebär att personen du pratar med inte får avslöja information om dig för någon annan.3 Om du undrar hur tystnadsplikt och sekretess fungerar kan du fråga mottagningen eller personen du ska träffa.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Psykologisk behandling kan genomföras individuellt, med par eller i familj.1 I par- och familjeterapi behandlas paret eller familjen som en grupp.
Behandlingen planeras i dialog mellan dig och behandlaren. Tillsammans kan ni formulera ett mål för behandlingen. Behandlaren ska kunna förklara varför den valda metoden kan fungera för de mål som du har.3
Vilken metod som används beror på behandlingen och dina mål. KBT är en behandling där du aktivt arbetar med att förändra tankar, känslor och beteenden som gör att livet inte fungerar som du vill. KBT innebär ofta att du arbetar med hemuppgifter mellan mötena.3
Om behandlaren inte kan erbjuda den metod som du vill prova ska du kunna få hjälp med hänvisning till en annan behandlare.3
Psykologisk behandling kan ibland erbjudas på nätet.3 Då kan du först prata med en psykolog eller psykoterapeut och sedan få ta del av en psykoterapeutisk behandling på nätet. Behandlaren kan svara på frågor och stötta dig med uppgifter och övningar som du gör.
Det blir också allt vanligare att ha videosamtal med en psykolog eller psykoterapeut.4 Samtal kan alltså ske på en mottagning eller genom digital kontakt, beroende på vilken behandling som erbjuds.
Psykologisk behandling kan ibland ges via nätet vid sömnsvårigheter och besvär som har med stress att göra. Det finns också behandlingar som kan hjälpa vid problem med relationer, eftersom relationer kan påverka hur du mår psykiskt.
Efter en allvarlig händelse eller en kris kan psykoterapi och psykologisk behandling ge stöd. Det finns särskilda former av behandling när du behöver bearbeta det som har hänt.
I psykodynamisk terapi kan sorg eller trauman vara sådant som du arbetar igenom i terapin. Behandlingen kan också hjälpa dig att förstå dig själv och dina relationer.
Psykologisk behandling kan användas vid flera problem som påverkar vanor, känslor och relationer. Det kan gälla beroende, ätande eller svårigheter att hantera starka känslor.
Vid relationsproblem kan parterapi eller familjeterapi användas, där paret eller familjen behandlas som grupp. Sådan behandling kan också fungera vid problem med alkoholberoende eller våld inom familjen.
Du kan ha svårt i sociala relationer om du till exempel undviker nära relationer, har svårt att säga nej eller har svårt att hävda dina behov. Psykologisk behandling kan hjälpa dig att förstå och förändra tankar eller beteenden hos dig själv.
Att undvika situationer kan fungera på kort sikt, men kan i längden göra att du förlorar glädje och livskvalitet. Psykoterapi kan hjälpa dig att bryta sådana mönster som hindrar dig från att må bättre.3
Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv.6
Om någon du känner har tankar eller planer på att ta sitt liv ska du försöka hjälpa personen att kontakta vården.6
Psykologer och psykoterapeuter har yrkeslegitimation som är godkänd av Socialstyrelsen.4 Legitimationen hör ihop med krav på utbildning och praktisk erfarenhet. Vissa arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården får bara utföras av personer som har rätt legitimation.2
Titlarna auktoriserad, certifierad, diplomerad och ackrediterad terapeut betyder inte samma sak som legitimerad.4 Du har rätt att fråga den du träffar vilken utbildning och erfarenhet personen har.
Kuratorer, sjuksköterskor, psykologer, läkare, barnmorskor och psykoterapeuter är exempel på professionella som kan ge stöd till unga.8 Vilken hjälp som erbjuds beror på yrkespersonens utbildning och roll.
Professionellas utbildning gör att de kan lyssna och ge råd på ett annat sätt än en kompis eller förälder. De är vana att prata om sådant som kan kännas jobbigt, pinsamt eller svårt att berätta om. För unga kan stöd finnas till exempel hos elevhälsan eller på en ungdomsmottagning.8
Vilka regler som gäller beror på regionen där du bor.6 Du kan välja region på 1177.se för att se vad som gäller där du bor. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Det finns även andra sätt att få samtalsstöd än genom vårdcentralen eller en särskild mottagning:
Du kan också söka psykoterapi via en försäkring om samtal med psykolog eller psykoterapeut ingår i försäkringen.4 Kontrollera med försäkringsbolaget vad som ingår.
Om du vill kontrollera om en specifik person är legitimerad kan du ringa eller mejla Socialstyrelsen. När du söker psykolog inom regionens sjukvård bekostas behandlingen av regionen där du är folkbokförd, och du betalar inte mer än patientavgiften.4 Vid en privat mottagning betalar du själv, och avgifterna kan variera.
När du söker psykolog eller psykoterapeut inom sjukvården bekostas behandlingen av regionen där du är folkbokförd. Du betalar inte mer än patientavgiften, och besöken räknas in i högkostnadsskyddet.4
På en privat mottagning betalar du själv för behandlingen. Avgifterna för privat psykoterapi kan variera, så fråga mottagningen vad behandlingen kostar.4
Psykoterapi kan pågå under en kortare eller längre tid.3 Hur länge behandlingen pågår kan därför se olika ut för olika personer.
På många vårdcentraler erbjuds ofta fem eller tio samtal under lika många veckor.4 Det kan också finnas behandlingar som pågår under längre tid.
Det är viktigt att det känns bra att prata med den behandlare du träffar. Om det inte känns bra med personen kan du be att få träffa någon annan.4
Det kan fungera olika bra att prata med olika personer, och ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.3 Om den första kontakten inte fungerar kan du därför behöva söka någon annanstans för att hitta rätt hjälp.