Dyslexi – symtom, orsaker och behandling

Ärftlighet

Dyslexi förekommer ofta inom familjer.¹ Om en biologisk familjemedlem har dyslexi kan risken vara högre för andra familjemedlemmar.²

Flera gener som påverkar hjärnans utveckling och språkliga färdigheter kan bidra till dyslexi. Dyslexi orsakas alltså inte av en enda gen, utan flera gener kan påverka hur hjärnan känner igen språkljud och kopplar dem till skriven text.²

En familjehistoria innebär inte att alla i familjen får dyslexi. Dyslexi kan också förekomma när ingen annan i familjen har det.²

Riskfaktorer och andra svårigheter

För tidig födsel eller låg födelsevikt är faktorer som kan vara förknippade med ökad risk för dyslexi.² En sådan faktor betyder inte att du eller ditt barn säkert får dyslexi.

Dyslexi kan förekomma tillsammans med andra svårigheter eller tillstånd. Det kan göra att behoven ser olika ut från person till person.

• Dyslexi kan förekomma tillsammans med adhd.²
• Dyslexi kan förekomma tillsammans med skrivsvårigheter.²
• Dyslexi kan förekomma tillsammans med dyskalkyli.¹

Språkstörning, adhd och dyskalkyli beskrivs som vanliga samförekommande tillstånd vid dyslexi. Språkliga svårigheter kan också vara en sårbarhetsfaktor för dyslexi.³ Det betyder att språkliga svårigheter tidigt i utvecklingen kan bidra till läs- och skrivsvårigheterna.

När flera svårigheter förekommer samtidigt behöver stöd och insatser ta hänsyn till hela situationen. Vilka faktorer som bidrar till svårigheterna kan därför behöva undersökas individuellt.

Det kan till exempel göra att du skriver ”tärning” i stället för ”träning”, eller läser ”mat” men uttalar det ”tam”. Svårigheter med dyslexi handlar inte bara om att blanda ihop eller kasta om bokstäver, utan kan också påverka hur språkljud kopplas till bokstäver och ord.

Andra sätt som dyslexi kan märkas

• Du kan ha svårt att lära dig ramsor eller ord i en viss följd, till exempel årets månader eller bokstäverna i alfabetet.¹
• Du kan ha lättare att lyssna på information än att läsa den.¹
• Du kan ha svårt att komma ihåg vad du läste i början av en långsam läsning.¹
• Du kan ha svårt att koncentrera dig och fokusera.¹

Du kan också bli lätt störd av ljud eller börja tänka på annat. Det kan vara svårt att komma ihåg många saker samtidigt, vilket kallas arbetsminne. Det kan även vara svårt att sätta igång med en uppgift.

Variationer hos barn, ungdomar och vuxna

Tecken på dyslexi kan se olika ut i olika åldrar, eftersom läsningen och språket utvecklas och används på nya sätt när du blir äldre.

• Barn kan ha svårt att lära sig eller känna igen bokstäver.²
• Barn kan läsa på en nivå som ligger under vad som förväntas för åldern.⁶
• Ungdomar och vuxna kan läsa långsamt eller behöva läsa om en text flera gånger för att förstå den.²
• Ungdomar och vuxna kan ha svårt att stava eller skriva tydligt.
• Ungdomar och vuxna kan förlita sig mer på minnet, sammanhanget eller att lyssna än på att läsa skriftlig information.

Dyslexi kan påverka olika personer på olika sätt. Alla har inte svårt med alla delar, utan bara med vissa.

När det är dags att söka hjälp

Om du tror att ett barn har dyslexi kan du kontakta barnets lärare och elevhälsan på barnets skola. Om du är vuxen och behöver stöd eller hjälp kan du kontakta en vårdcentral.¹ Du som arbetar kan kontakta företagshälsovården om det finns en sådan.

Förmågor som bedöms

Utredningen bedömer bland annat förmågan att läsa, skriva och stava. Läsförståelse brukar också bedömas, alltså hur väl du kan förstå det du har läst. Förmågan att uppfatta och uttala olika språkljud kan ingå i bedömningen.¹ Hur lätt du har att komma på och säga olika ord kan också testas.

Arbetsminnet kan bedömas i utredningen.¹ Arbetsminnet handlar om hur många saker du kan hålla i huvudet samtidigt utan att glömma dem. Tester kan därför undersöka flera delar av läsning och språk.²

• Avkodning av obekanta ord kan testas.
• Läsflyt kan testas.
• Läsförståelse kan testas.
• Stavning kan testas.
• Ordförråd kan testas.

Testningen kan ge en bild av hur du känner igen ord, kopplar språkljud till bokstäver och förstår det du läser. Även muntliga språkförmågor kan ingå i testningen. Vilka tester som används beror på utredningen och på de svårigheter som behöver undersökas.

Vad som behöver uteslutas eller uppmärksammas

Vårdgivaren behöver kontrollera andra möjliga orsaker till läs- och inlärningssvårigheter.² Det kan till exempel handla om andra svårigheter eller tillstånd som påverkar inlärningen. En bedömning av andra möjliga orsaker gör att utredningen kan ge en mer nyanserad bild av vad som bidrar till svårigheterna.

Syn- och hörselundersökningar kan ingå när andra möjliga orsaker bedöms.² Elevhälsan erbjuder barn undersökningar av syn och hörsel, och en medicinsk utredning kan undersöka om det finns någon annan förklaring till barnets svårigheter. Ibland kan svårigheterna bero på dyskalkyli eller en språkstörning. Även adhd eller autismspektrumtillstånd kan behöva uppmärksammas när de påverkar inlärningen.

Dyslexi kan inte upptäckas med blodprov eller laboratorietest.² I stället bygger bedömningen på samtal, noggrann utvärdering och tester av läsning, skrivning och språk.

Ett barn behöver inte en formell diagnos för att ha rätt till stöd i skolan.¹ Skolan kan göra en utredning för att förstå barnets behov och anpassa undervisningen och miljön. Rätten till stöd beror alltså inte på att barnet först har fått en dyslexidiagnos.

Utredningens resultat

När utredningen är klar ska resultatet visa vilka förmågor som har undersökts och vilka svårigheter som har framkommit. En dyslexiutredning bör kunna leda till rekommendationer om lämpliga åtgärder.³ Rekommendationerna kan bygga på den detaljerade bilden av personens förmågor och svårigheter.

Skolans utredning kan användas för att förstå vad barnet har svårt med och vad barnet har lätt för.⁷ Den görs i första hand för att skolan ska veta hur barnet ska få hjälp. En pedagogisk utredning görs vanligtvis av en specialpedagog eller speciallärare.

Vilken typ av utredning som görs och vilken yrkesgrupp som utreder beror på vilka svårigheter barnet har. Ibland gör skolan flera olika utredningar för att förstå vilket stöd barnet kan behöva. Om orsaken verkar handla om något som skolan inte kan eller ska utreda kan skolan skriva en remiss till sjukvården.

Exempel på skolstöd är:²

• extra tid på prov
• muntliga prov
• ändrade uppgifter
• undervisning i mindre grupp
• undervisning enskilt

Extra tydliga instruktioner, mer hjälp att komma igång med arbetet och digitalt stöd kan också ingå i extra anpassningar. Enskild undervisning eller undervisning i särskilda grupper kan vara särskilt stöd. Skolans stöd kan alltså bestå av både undervisning som tränar läsning och stavning och anpassningar som gör det lättare att visa sina kunskaper.

Tekniska hjälpmedel

Tekniska hjälpmedel kan kompensera för läs- och skrivsvårigheterna och är en viktig del av stödet.³ En dator med rättstavningsprogram kan underlätta skrivandet. En läslinjal kan göra det lättare att följa texten.¹

Talsyntes kan ge ljudstöd genom att läsa upp text med en datorröst.¹ Ljudstöd kan också ges genom inlästa böcker. För vuxna kan text-till-tal-program, smarta pennor och stavnings- och grammatikkontroller stödja läsning och skrivning.²

Hjälpmedel och assisterande teknik kan användas tillsammans med lästräning. När eleven blir äldre kan lästräningen behöva kompletteras med hjälpmedel och andra anpassningar, så att läs- och skrivsvårigheterna inte hindrar kunskapsutvecklingen. För vuxna som studerar kan stödet även bestå av anteckningar eller inspelningar från föreläsningar och inspelade läroböcker.

Psykologiskt och långsiktigt stöd

Dyslexi kan påverka självkänslan, särskilt när läsning och skrivning ofta blir svårt. Psykologisk rådgivning kan vara till hjälp vid låg självkänsla hos personer med inlärningssvårigheter.⁵ Samtal eller annan behandling hos en person som arbetar med psykisk hälsa kan också hjälpa vid frustration eller oro som hänger ihop med lässvårigheter.

Stödinsatser behöver följas upp. Det som fungerar bäst kan förändras när personen utvecklas, och därför kan planen behöva uppdateras över tid.² En regelbunden avstämning med lärare eller andra som ger stöd kan hjälpa till att hålla stödet anpassat efter nya behov.

Det finns bra hjälp att få genom en kombination av träning, pedagogiska anpassningar och tekniska hjälpmedel. Vilka delar som behövs kan vara olika för barn och vuxna och kan förändras över tid.

Strategier för vuxna

Som vuxen med dyslexi kan du till viss del träna på sådant som du tycker är svårt med hjälp av assisterande teknik.¹ Det finns också hjälpmedel som du kan använda för att underlätta vardagslivet.

• Appar som läser upp text kan vara en bra hjälp.¹
• Appar som skriver ned det du säger kan vara en bra hjälp.¹
• En checklista med instruktioner kan underlätta arbetet.¹
• Större uppgifter kan delas upp i mindre delar.¹
• Inspelade läroböcker kan ge stöd när du studerar.

Om du studerar kan du få anteckningar eller inspelningar från föreläsningar. Du kan också få tillgång till inspelade läroböcker.¹ Kontakta studenthälsan för att få veta mer.

På en del arbetsplatser kan du få hjälp med assisterande teknik och tekniska anpassningar. För att underlätta arbetet kan du prata med din arbetsgivare om en checklista med instruktioner eller om att dela upp större uppgifter i mindre delar.

Det finns många sätt att använda ljud som stöd för läsningen. Du kan till exempel lyssna på inlästa böcker eller använda talsyntes. Då är det en datorröst som läser upp texten.¹

Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.¹

Kan dyslexi försvinna?

Barn växer inte ifrån dyslexi när de blir äldre. Dyslexi är ett livslångt tillstånd.²

Med rätt stöd kan barn och vuxna förbättra sina läs- och språkfärdigheter.² Vad som fungerar bäst kan förändras när du utvecklas, och därför kan stödinsatser behöva följas upp.⁸ Specialiserad hjälp kan förbättra läsning och läsförståelse, och stödinsatser kan behöva ändras när personen utvecklas.⁵