Kris

En kris kan uppstå som en reaktion på en förlust eller en stor förändring som har skett i ditt liv. Både positiva och negativa förändringar kan utlösa en kris. Så länge förändringen innebär en stor omställning och ställer krav på dig så är det anledning nog för att en kris ska utlösas. En kris kan få dig att känna att du har tappat kontrollen och makten över din tillvaro  och vem du är.

För att lättare förstå vad som händer under en kris så brukar man beskriva den utifrån fyra olika faser:

• Chockfasen Chockfasen kan pågå i ungefär en vecka. Under denna fas kan du ha svårt att ta in det som har hänt. Det är vanligt att uppleva overklighetskänslor, minnesluckor och ologiskt tänkande. Det är vanligt att man förnekar det som hänt.

• Reaktionsfasen I reaktionsfasen har du börjat inse och förstå vad som har hänt. Man försöker ofta leta efter meningen i varför det som har hänt hände. Starka känslor såsom ångest, sorg och skuld kan uppstå i den här fasen

• Bearbetningsfasen I bearbetningsfasen börjar du acceptera det som har hänt och du försöker att lära dig leva med det. Du börjar sakta tänka på andra saker än krisen och din verklighet känns mer som den brukar. Det kan också gå upp och ner i bearbetningsfasen, vissa dagar kan du känna dig positiv och andra dagar kan du känna dig nedstämd.

• Nyorienteringsfasen

I nyorienteringsfasen går händelsen från att vara chockartad till att bli ett minne och något du varit med om. Du lär dig att acceptera att händelsen har inträffat och du lär dig att leva med minnet av det. .

Under en kris kan man pendla fram och tillbaka mellan dessa faser, så faserna följer inte alltid en tydlig tidslinje.

Om man hamnar i en kris så är det väldigt vanligt att man upplever känslor som:

• Oro

• Ångest

• Sorg

• Ilska

• Irritation

• Skuld och skam

• Sömnproblem

Det är också vanligt att man lägger ner tid på att göra saker som får en att glömma det jobbiga. Det kan till exempel vara att man börjar dricka mer alkohol än vanligt eller spela om pengar. Känner du att du behöver hjälp kan du bland annat kontakta din husläkare/vårdcentral, alkohollinjen eller stödlinjen.

Det finns många olika anledningar till att hamna i kris. Det är högst individuellt vad som utlöser den och alla reagerar olika starkt på en kris. Några vanliga krisorsaker kan vara:

• att någon i din närhet dör

• att du eller någon i din närhet plötsligt blir sjuk

• att du är med om en olycka

• att du blir utsatt för brott

• att du blir lämnad av din partner eller någon annan i din närhet

• att du blir av med jobbet.

Vissa vill prata och bearbeta det som hänt medan andra hellre undviker det. Att prata om sina upplevelser och känslor med någon du litar på kan underlätta och göra det lättare för dig att hantera krisen. Nedan listar vi andra saker du kan göra för att hantera krisen.

Gör saker du vanligtvis mår bra av Att hamna i en kris kan göra att det känns svårt att göra saker man vanligtvis mår bra av. Det är bra att försöka att fortsätta göra dessa saker även om det känns jobbigt. Det kan exempelvis handla om att gå på promenader, träffa vänner eller ringa någon man litar på.

Vila och återhämta dig Det är viktigt att vila och tänka på annat. Gör saker som ger dig återhämtning. Det kan bland annat innebära att du tillåter dig att bara vara eller att du gör en aktivitet som ger dig återhämtning, såsom mindfulness eller att vara ute i naturen.

Håll i vanor och rutiner Om du genomgår en kris är det extra viktigt att du håller i dina rutiner i vardagen. Det är viktigt att du sover, äter och rör på dig vid regelbundna tider. Det kan även vara bra att börja med avslappningsövningar och mindfulness för att komma ner i varv.

I vissa fall kan en kris leda till bland annat:

• PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)

• GAD (generaliserat ångestsyndrom)

• Depression

• Missbruk.

Misstänker du att du lider av någon av ovanstående, bör du kontakta en vårdcentral för att få hjälp.

Många klarar av att hantera en kris med hjälp av stöd från närstående. Om du inte känner dig bekväm med att prata med närstående så kan du kontakta någon av de stödlinjer vi listar högre upp.

Om du känner att du inte kan hantera krisen på egen hand kan du även kontakta:

• Vårdcentral 

• Psykolog

• Psykoterapeut

• Kurator