En kris är en reaktion på en så överväldigande förändring att dina vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker till, och den kan kännas som kaos, oro eller overklighet. En kris går förr eller senare över, även om omständigheterna inte gör det.
Vad är att hamna i kris?
Vad innebär det att hamna i kris?
En kris är en reaktion på en förändring som är så överväldigande att dina vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker till. Alla människor har det jobbigt någon gång, och det är en del av livet.1 De flesta hamnar i någon typ av kris en eller flera gånger i livet.
En kris kan gå över även om omständigheterna som utlöste den finns kvar. Förr eller senare går krisen över, men det går inte att säga exakt hur länge du kommer att vara i kris. Du kan behöva stöd för att komma igenom den.1
Vanliga känslor och kroppsliga reaktioner
En kris kan påverka dig på flera olika sätt. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera, och dina reaktioner kan förändras från dag till dag.
En kris kan också påverka dina vanor och din förmåga att fungera i vardagen. Du kan få svårt att sova eller sova mer än du brukar. Du kan äta mer eller mindre än du brukar. Du kan också få svårt att koncentrera dig på vardagssysslor, på jobbet eller i skolan.1
Olika reaktioner och hur krisen förändras
Olika personer kan reagera olika starkt i en kris, även om händelsen eller situationen är likartad. Tidigare erfarenheter påverkar hur du hanterar en kris.1
En del vill prata mycket om krisen med andra. Andra tystnar och undviker människor.1 Ibland vill du kanske vara i fred, medan du vid ett annat tillfälle vill ha sällskap.
Det går inte att säga hur länge just du kommer att vara i kris. Hur länge krisen varar är olika för olika personer och beror bland annat på vad krisen handlar om.1 En kris kan minska och gå över av sig själv efter ett tag, men vissa behöver stöd för att ta sig igenom den.
Hur vanligt är det och vilka kan få en kris?
De flesta hamnar i någon typ av kris en eller flera gånger i livet. En kris kan drabba människor i olika åldrar och livssituationer.
Om du har barn kan barnet märka att något är annorlunda när du är i kris, även om du försöker dölja det.1 Barn kan reagera på olika sätt när någon i deras närhet mår dåligt. De kan bli lugna och snälla, trötta och passiva eller arga och bråkiga. En del barn beter sig på ett sätt hemma och på ett annat sätt i skolan.
En kris kan komma efter något som händer snabbt och utan att du är beredd. Det kan handla om en händelse som drabbar dig själv, någon du tycker om eller din livssituation. Det finns flera olika sorters händelser som kan leda till kris, och ibland handlar det om mer än en påfrestning samtidigt.
Du kan hamna i kris av att något oväntat händer, till exempel:
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer
Du kan behöva mer stöd än det du får från närstående, andra i din omgivning eller en stödlinje. Kontakta en vårdcentral om du behöver mer hjälp och något av följande stämmer:
Minnena och känslorna från händelsen påverkar dig mycket trots att det har gått lång tid.1
Du har besvär som gör det svårt att fungera i vardagen.1
Det kan vara svårt att veta när besvär har pågått länge nog för att söka hjälp. Du behöver inte själv avgöra vilken hjälp som passar. En vårdcentral kan vara en första kontakt när minnen och känslor fortsätter att påverka dig mycket, eller när vardagen inte fungerar som vanligt. Det finns hjälp om du behöver mer stöd än vad du kan få från närstående, andra i omgivningen eller en stödlinje. En del klarar själva att komma igenom krisen. Andra behöver mer stöd. Det är ofta viktigt att få berätta om det som har hänt och om de känslor du har.1
Kontakta genast psykiatrisk akutmottagning eller ring 112
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.1
Vad kan du göra själv vid att hamna i kris?
Håll fast vid vardag och rutiner
När du är i kris kan det vara svårt att göra någonting alls. Försök ändå att ta hand om dig själv och låta delar av vardagen fungera. Vardagliga rutiner och en regelbunden dygnsrytm främjar hälsan överlag.
Sänk kraven på dig själv och försök att undvika stress.1
Försök att stiga upp på morgnarna och vara utomhus en stund varje dag.2 Fortsätt också att plugga eller jobba, men ha inte för stora krav på dig själv. Att få vardagen att fungera i delar kan vara ett sätt att ta hand om dig själv när allt känns svårt.
Det kan hjälpa att hitta en balans mellan vila och aktivitet. Du kan både vila, använda avslappning och röra på dig mer ansträngande om det fungerar för dig. Motion, sömn och att uppleva välbehag är viktiga delar av vardagen.
Utredning och behandling vid att hamna i kris
Vad som kan bedömas vid ett besök
Stress- och krisreaktioner bedöms och handläggs vanligtvis i primärvården.5 Där kan vården också påbörja behandling och vid behov remittera till specialistpsykiatrin. Vilken vårdnivå som passar beror bland annat på orsaken bakom besvären och hur allvarliga de är.
Vid bedömningen kan vårdpersonalen fråga om den utlösande traumatiska händelsen. De kan också fråga när besvären började och hur länge de har varat.5 Frågorna hjälper till att beskriva vad som har hänt och hur besvären har utvecklats.
Du kan få frågor om vilka symtom du har. Vårdpersonalen kan även fråga om aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar, till exempel om besvären gör det svårt att klara vardagliga uppgifter eller andra aktiviteter.5
En bedömning kan också omfatta frågor om tidigare och nuvarande psykisk och fysisk ohälsa, social bakgrund, aktuella påfrestningar och läkemedel. Sådana frågor ingår i sjukdomshistorien vid stressrelaterade besvär. Vårdpersonalen kan också fråga om alkohol och droger som en del av bedömningen. Vid långvariga besvär, en oklar sjukdomsbild eller diffusa symtom kan vården överväga blodprover.5
Vem kan hjälpa dig vid att hamna i kris?
Vård och samtalsstöd
Det finns flera ställen där du kan få stöd när det känns svårt att ta dig igenom en kris. Vilket stöd som passar kan bero på om du är barn, ung eller vuxen och på vilken hjälp du behöver.
En vårdcentral kan hjälpa dig när du behöver mer stöd än vad närstående, andra i omgivningen eller en stödlinje kan ge.1 Där kan du få hjälp vidare till samtalsstöd eller annan hjälp som passar din situation.
För barn och unga finns flera vägar till professionellt samtalsstöd:
Du kan kontakta en ungdomsmottagning.
Du kan kontakta elevhälsan.
Du kan kontakta en vårdcentral.
Ungdomsmottagningen, elevhälsan eller vårdcentralen kan hjälpa dig att få samtalsstöd med någon professionell.2 Du kan också be en närstående att vara med när du tar den första kontakten.
En stödverksamhet som Bris kan vara ett alternativ om du vill prata med någon utanför vården. Bris och andra stödverksamheter kan ge stöd via chatt, mejl eller telefon. Det går ofta att vara anonym när du kontaktar en sådan verksamhet.2
Om du är närstående kan du hjälpa personen att få kontakt med någon som kan ge stöd.
Vanliga frågor om att hamna i kris
Vad kan en kris förändra i livet?
En kris kan förändra hur du ser på livet. Många upplever att de får en annan syn på livet efter en kris.1 Det kan göra att du börjar tänka annorlunda om vad som är viktigt för dig och hur du vill leva framöver.
Något som du tyckte var viktigt innan krisen kan plötsligt kännas helt oviktigt. Andra saker kan kännas viktigare än förut.1 Kanske uppskattar du vardagen och livet mer efter krisen.
Hur vet man att krisen börjar gå över?
Det finns inget bestämt sätt som återhämtningen ser ut på. Olika personer kan märka förändringen vid olika tidpunkter och på olika sätt. Ett tecken kan vara att du börjar känna dig lite tryggare.2
Andra tecken kan vara att vardagen fungerar bättre eller att du åter börjar känna dig glad, engagerad eller intresserad av saker. Du börjar se framåt och känner hopp om att det kommer hända bra saker i ditt liv.2 Det kan vara små förändringar som märks över tid.
Kan man behöva stöd även som närstående?
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 20 oktober 2026
Att själv eller någon närstående utsätts för våld eller övergrepp kan utlösa en kris.2
En kris kan också uppstå när något plötsligt allvarligt händer en närstående, eller när du ser någon annan drabbas av en allvarlig händelse. Det kan exempelvis handla om plötslig död, allvarlig skada eller allvarlig sjukdom. Även en situation där det fanns risk för en sådan händelse kan orsaka en traumatisk kris.
Förändringar som går att förutse
Alla förändringar behöver inte komma oväntat för att bli svåra. Du kan hamna i kris av att förlora en viss roll eller funktion, trots att du visste i förväg att förändringen skulle ske. Det kan till exempel påverka hur du ser på din plats i vardagen eller på vad du brukar göra.
Några förändringar som kan utlösa en kris är:
Att bli äldre kan innebära att du förlorar en roll eller funktion och hamnar i kris.1
Att dina barn flyttar hemifrån kan utlösa en kris.1
En skilsmässa kan utlösa en kris även om det var du som ville skiljas.1
Även en förändring som du har sett fram emot kan vara svår att anpassa sig till. Att bli förälder, flytta eller byta jobb kan därför utlösa en kris även när förändringen är positiv.1
Långvariga eller särskilt svåra påfrestningar
Personliga motgångar kan också orsaka kris. Det kan vara sådant som har pågått under lång tid och som du inte har kunnat påverka. När flera påfrestningar finns samtidigt kan den samlade situationen bli särskilt svår.
Exempel på långvariga eller svåra påfrestningar är:
Krig eller att tvingas fly från sitt land kan bidra till kris.2
Att någon närstående dör eller blir svårt sjuk kan bidra till kris.2
Det kan också vara svårt när du själv blir svårt sjuk eller har problem med hälsan under en lång tid. En kris kan alltså bero på en enskild händelse, en förändring som du har kunnat förutse eller påfrestningar som fortsätter under lång tid.
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt.1
Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.1
Det kan vara svårt att tänka klart när du mår mycket dåligt. Om du har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du ändå ta kontakt med den psykiatriska akutmottagningen eller ringa 112.1
För barn och unga: sök stöd vid svåra besvär
För barn och unga kan det vara viktigt att få hjälp när krisen gör det svårt att få vardagen att fungera. Sök stöd från någon som är van att hjälpa personer i kris om besvären blir svåra.
Mår du väldigt dåligt eller tänker du på det jobbiga hela tiden? Då behöver du få hjälp från någon som är van att hjälpa personer i kris.3
Kan du inte sova, äta eller få vardagen att funka? Då behöver du få hjälp.3
Du kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. De kan till exempel se till att du får samtalsstöd med någon professionell.2
Du kan be en vuxen du litar på om hjälp att ta den första kontakten. Många unga behöver hjälp att ta sig igenom en kris, till exempel av vården eller någon annan som jobbar med att stötta andra. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera i en kris. Reaktionerna kan också ändra sig från dag till dag.2 Det är också möjligt att börja med ungdomsmottagning, elevhälsa eller vårdcentral för att få samtalsstöd av en professionell person.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig eller behöver råd om vård.1
1177 kan hjälpa dig att hitta rätt vårdkontakt. Om du mår mycket dåligt eller har tankar eller planer på att ta ditt liv gäller i stället den akuta hjälpen ovan: kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.1
Prata och ta emot stöd
För många är det viktigt att få berätta för någon om det som har hänt och om känslorna du har.1 Det kan kännas svårt och jobbigt att prata, men efteråt kan du känna dig lättad. Försök att prata med någon du litar på, även om det känns svårt.
Det kan vara en person du känner eller en stödlinje.1 Om det inte går att prata med närstående kan du söka kamratstöd, där du pratar med andra som har liknande problem. Sådant stöd kan finnas i grupp, enskilt, på plats, på distans eller på nätet.
Det blir lättare för andra att stötta dig om du berättar hur det känns och vad du behöver.2 När du berättar kan dina känslor och tankar också ofta klarna. Du behöver inte vara ensam i den svåra situationen.
Försök ibland att pausa från jobbiga tankar och känslor genom att göra något du tycker om eller träffa personer du mår bra av.2 Du kan till exempel läsa en bok eller se en film som handlar om något liknande som du är med om. Det kan också vara att titta på en serie du gillar eller prata med en kompis.
Minska sådant som kan förvärra måendet
Undvik alkohol och droger eftersom de kan göra att du får mer ångest, även om det kan kännas som att det hjälper en stund.2 Att trösta sig genom att använda narkotika eller dricka alkohol är inte en bra lösning. Du kan också undvika spel om pengar när du inte mår bra.1
Avslappning eller mindfulness kan ge lugn.1 När du har svårt att stå ut med känslorna kan du prova att göra något lugnande och avslappnande när du mår bättre efteråt. Att göra något som kraftigt ändrar hur det känns i kroppen kan också lätta ångest.
När en närstående är i kris
Fråga personen hur du kan stötta och om hen vill ha sällskap eller vara i fred.4 Fråga också om det finns saker hen vill att du ska göra och saker hen inte vill att du ska göra.
Lyssna om personen behöver prata; du behöver inte ha några svar.4 Det viktigaste brukar vara att bara lyssna, även om personen säger samma saker flera gånger. Du kan också prata om vardagliga saker eller vara tyst tillsammans med personen om hen hellre verkar vilja det.
Hör av dig då och då och fråga hur ofta personen vill att du hör av dig och på vilket sätt.4 Vänta inte på att personen i kris ska ta kontakt. Om hen inte orkar just då kan du försöka igen längre fram.
Ta inte hela ansvaret själv om personen behöver mer stöd än du kan ge.4 Du kan säga det lugnt till personen utan att det betyder att du slutar bry dig. Det kan behövas stöd från andra personer eller från någon som är van att hjälpa människor att ta sig igenom en kris.
Du behöver också tänka på dig själv för att må bra och orka med. Om du aldrig får en paus från det jobbiga eller har svårt att hinna med sådant du behöver göra, behöver du få mer tid för dig själv. Du behöver få göra roliga saker också.
Psykiskt status och en kroppslig undersökning ingår som rutin.5 Den kroppsliga undersökningen omfattar blodtryck, puls och att lyssna på hjärtat och lungorna med stetoskop.
Stöd och samtalsbehandling
Vid lättare stress- eller krisreaktioner kan hjälp med livsstilsförändringar behövas.5 Det kan till exempel handla om att minska yttre belastning och skapa regelbundna måltids- och sömnvanor. Balans mellan vila och aktivitet kan också ingå i stödet.
En kortare psykoterapeutisk insats hos kurator eller psykolog kan övervägas vid sömnstörning och kognitiv nedsättning.5 Insatsen kan omfatta upp till tio samtal.
Kognitiv beteendeterapi, som ofta förkortas KBT, och psykosocialt stöd kan vara aktuella behandlingar.5 KBT och psykosocialt stöd kan också kombineras.
Vilket stöd som är aktuellt beror på hur besvären påverkar dig och vilka behov som kommer fram vid bedömningen. Psykoterapi innebär samtalsbehandling med en utbildad behandlare.
Läkemedel och uppföljning
I det akuta skedet behövs vanligen ingen läkemedelsbehandling vid akut stressreaktion.5 Den första ångesten bör inte behandlas bort utan tydlig anledning, eftersom den kan bidra till att personen agerar.
Antidepressiv läkemedelsbehandling brukar inte heller sättas in enbart på grund av depressiva symtom i det akuta skedet.5 Sådana symtom kan vara en del av det naturliga förloppet, och psykofarmaka kan genom biverkningar i början försämra tillståndet.
Uppföljning rekommenderas relativt tätt, helst inom två till fyra veckor.5 Vid uppföljningen följer vården sjukdomsutvecklingen.
Om besvären inte utvecklas som väntat kan vården behöva bedöma om det finns andra psykiska eller kroppsliga sjukdomar. Tidig bedömning av andra möjliga sjukdomar är viktig för att behandlingen ska kunna anpassas.
Du kan läsa mer om när du ska söka vård i avsnittet om när du ska söka vård.
Det kan till exempel vara en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. Du behöver inte ta hela ansvaret själv när personen behöver mer stöd än du kan ge.
På varden.se kan du läsa mer om olika stödaktörer och hitta länkar till mottagningar och stödverksamheter. Välj den kontaktväg som känns mest möjlig just nu.
Ja, det kan vara krävande att stå nära någon som är i kris. Du som närstående kan själv behöva hjälp för att orka vara ett bra stöd.1 Det är därför viktigt att också vara uppmärksam på hur du själv mår och vilken hjälp du behöver.
Genom närståendeföreningar eller genom en vårdcentral kan du som närstående få hjälp och stöd.1 Du behöver inte ta hela ansvaret själv för att stötta personen i kris. Närstående kan få stöd både för egen del och för att lättare orka finnas där för den andra personen.
Du vill välja en annan vårdcentral, söka ett enskilt besök eller byta listad vårdcentral. Guiden hjälper dig skilja mellan besök och listning, följa regionens väg och kontrollera remiss, journal och vårdgaranti innan du går vidare.
Har du eller en närstående extra kostnader på grund av en funktionsnedsättning? Så sorterar du kostnaderna, samlar underlag och förbereder en ansökan om merkostnadsersättning.
När sjukdom påverkar arbete eller ekonomi hjälper den här guiden dig att sortera mellan ersättning vid sjukfrånvaro, långvarig nedsättning, extra kostnader och kommunalt stöd – och hitta rätt ansökningsväg.
Väntetid till specialist kan skilja mycket beroende på väg in. Här får du en neutral guide till vårdgarantin (0–3–90–90), fritt vårdval och praktiska steg som ofta kan korta väntan.
Från 1 juli 2026 ska du som får kommunal hälso- och sjukvård kunna få medicinsk bedömning vid behov även kvällar, nätter och helger. Här får du konkreta råd, rättigheter och frågelistor för hemsjukvård och särskilt boende.
Att prata med någon kan göra stor skillnad när livet känns utmanande. Vargkulan Sverige erbjuder samtalsterapi med fokus på trygghet, närvaro och personlig utveckling. Alltid med människan i centrum.
Diskussioner om Kris
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
