Självskadebeteende – symtom, orsaker och behandling

Vad är självskadebeteende?

Vad självskadebeteende innebär

Självskadebeteende innebär att du medvetet gör dig själv illa fysiskt.¹ Det kan till exempel handla om att du skär dig så att det gör ont eller blir sår på kroppen. Självskadebeteende är något du gör, inte något du är.²

Att skada sig själv kan vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Det kan också vara ett sätt att försöka komma bort från känslor som är jobbiga eller svåra att stå ut med. Ibland kan det kännas som att fysisk smärta är lättare att stå ut med än svåra känslor.¹

Självskadebeteende syns inte alltid på utsidan. Många döljer sina sår och ärr, och därför kan det vara svårt för andra att märka att någon skadar sig själv.³

Hur det kan kännas

Självskadebeteende kan kännas hjälpsamt i stunden.¹ För en del kan det ge en känsla av att bli lugnare. Den fysiska smärtan kan upplevas som lättare att stå ut med än den psykiska smärtan eller andra svåra känslor.

En del upplever en lättnad precis när de skadar sig. Det kan kännas som att den fysiska smärtan blockerar den psykiska smärtan. Efteråt kan jobbiga känslor som skam uppstå. Du kan också få mer självkritiska tankar.¹

Självskadebeteende kan hänga ihop med att du känner dig tom eller har svårt att känna något alls. Det kan också upplevas som ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Sådana upplevelser kan se olika ut från person till person.

Former och möjliga följder

Att skära sig är ett exempel på självskadebeteende.² Självskada kan också innebära att hindra sig själv från att äta.³

Självskadebeteendet kan på längre sikt leda till mer negativa tankar och känslor.¹ Det kan förändra ditt sätt att se på dig själv och påverka din självkänsla. Det kan också hindra dig från att hitta andra sätt att hantera svåra situationer och de känslor och tankar som väcks då.

Med tiden kan du känna ett allt större behov av att skada dig själv.¹ Då kan det kännas som att du måste skada dig i vissa situationer för att bli lugn. Ett självskadebeteende kan därför vara svårt att sluta med, även om du vet att du inte mår bra av det på sikt.

Självskadebeteende behöver inte betyda att du vill dö. Konsekvensen kan ändå bli att du riskerar ditt liv, vilket gör att beteendet behöver tas på allvar.

Vad källorna inte visar

De texter som ligger till grund för den här informationen anger inte hur vanligt självskadebeteende är. De anger inte heller någon generell uppgift om vilken grupp som oftast får självskadebeteende.

Vad kan självskadebeteende bero på?

Känslor, tankar och minnen

Det finns sällan bara en förklaring till att någon skadar sig själv. Ibland vet du varför du mår dåligt, och ibland vet du inte. Vilka känslor som ligger bakom kan också vara olika för olika personer.¹ Ibland kan du vara nedstämd, stressad eller arg när självskadebeteendet uppstår. Impulsen kan komma när du har bråkat med någon eller förlorat någon som är viktig för dig. Det kan också finnas en känsla av att vara avstängd eller tom och vilja känna något. Du kan dessutom tänka negativt och kritiskt om dig själv.²

Självskadebeteende kan vara ett sätt att undvika svåra och obehagliga känslor. Det kan också vara ett sätt att slippa tänka på svåra minnen eller upplevelser. Vanliga känslor i samband med självskadebeteende är ångest, oro, tomhet, förtvivlan, skam, ilska, hat och sorg. Självkritiska tankar är också vanliga hos personer som skadar sig själva.¹

Vad beteendet kan fylla för funktion

Självskadebeteende kan ibland upplevas som ett sätt att stå ut när psykisk smärta känns svår. Den fysiska smärtan kan då upplevas blockera den psykiska smärtan. Beteendet kan också vara ett sätt att lugna eller straffa sig själv.¹

När ska du söka vård för självskadebeteende?

Sök hjälp så snart som möjligt

Sök hjälp så snart som möjligt om du har börjat skada dig själv. Du kan också behöva söka vård. Det kan vara hjälpsamt att prata med andra och få stöd vid självskadebeteende. Prata med någon som du har förtroende för.¹

Det kan vara svårt att berätta om självskadebeteende, särskilt om du har hållit det hemligt länge. Försök ändå att prata med någon du litar på. Att dela svåra saker med någon kan göra att det känns lättare. Du kan också skriva till personen hur du känner om det känns lättare.

Om du söker hjälp kan du få en första bedömning av situationen och av vilken hjälp som behövs. Du bestämmer vad du vill berätta och inte. Det är bra att vara ärlig och säga vad du tänker och känner, eftersom det gör att fler kan förstå hur du mår.

Akut hjälp vid allvarlig skada eller självmordsplaner

Om personen har skadat sig allvarligt ska ni genast söka vård på en akutmottagning eller ringa 112. Detsamma gäller om du är orolig för att den som skadar sig har planer på att ta sitt liv.⁴

Ring 112 om du har skadat dig själv allvarligt, eller har så starka självmordstankar att du vill avsluta ditt liv nu.²

Kontakta stöd eller rådgivning

Vad kan du göra själv vid självskadebeteende?

Berätta och sök stöd

Att berätta för någon hur du mår kan göra det lättare att få hjälp att må bättre.¹ Att dela svåra saker med någon kan göra att det känns lättare.² Det kan också hjälpa dig att förstå dig själv bättre och få andra perspektiv än om du går ensam med dina funderingar.

Du kan skriva om vad du känner och visa det du har skrivit för någon annan om du vill.¹ Om det känns lättare än att prata kan du skriva till personen hur du känner. Du kan också ta hjälp av en kompis för att kontakta en vuxen.

Det finns personer du kan prata med och ändå vara anonym om du vill det. Du kan kontakta flera organisationer som erbjuder råd och stöd på mejl, chatt eller telefon. SHEDO är en ideell förening som arbetar med att stötta personer med självskadebeteende.¹ Bris erbjuder också stöd till unga via telefon, sms, chatt och mejl, och du behöver inte säga vem du är.

Regelbundna vanor och att undvika alkohol

Regelbundna vanor kan vara ett sätt att ta hand om dig själv när du mår dåligt. Försök att få tillräckligt med sömn och vila. Ät hälsosam mat på regelbundna tider. Rör på dig regelbundet och försök att vara fysiskt aktiv en halvtimme om dagen.

Utredning och behandling vid självskadebeteende

Vad som händer vid ett första besök

Vid ett första besök får du frågor om hur du mår och hur du har det. Du kan också få berätta hur länge du har skadat dig och vad du själv tror att det beror på. Försök att beskriva dina tankar och känslor så noggrant du kan, eftersom det kan göra det lättare att få bra hjälp.¹

En del behöver mindre stöd, medan andra behöver mer hjälp för att sluta skada sig själv. Vilken hjälp du får beror bland annat på om du även har andra besvär. Då är det viktigt att även de besvären utreds och behandlas.¹

Det kan till exempel handla om:

• depression
• symtom på ångest
• ångestsyndrom
• ätstörning
• adhd
• autism

Stöd för att förändra beteendet

Du kan få stöd för att hitta andra sätt att hantera svåra känslor i stunden. Det är något du kommer att behöva träna på, och du får hjälp av din behandlare.¹

Du kan få hjälp att förstå mer om dig själv och vilka situationer som sätter igång känslan av att vilja skada dig.

Vem kan hjälpa dig vid självskadebeteende?

Om du är vuxen

Du som är vuxen kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.¹

Du som studerar kan kontakta studenthälsan om problemen påverkar studierna. Om du arbetar kan du ibland få hjälp via företagshälsovården.¹ Studenthälsan kan därför vara ett alternativ när självskadebeteendet påverkar din vardag som student, medan företagshälsovården ibland kan vara ett alternativ för dig som arbetar.

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. För att komma till vissa BUP-mottagningar behöver du en remiss.¹

Elevhälsan kan vara en väg till stöd i skolan. Du kan också få specialiserat stöd av BUP.³ Om det känns svårt att ta den första kontakten kan du be en vuxen du litar på om hjälp.

Stödlinjer och att hitta vård

Vanliga frågor om självskadebeteende

Vad är självskadebeteende?

Självskadebeteende innebär att du medvetet gör dig själv illa fysiskt.¹ Det är ett beteende och inte något som definierar personen.² Självskadebeteende kan ta sig olika uttryck och syns inte alltid på utsidan. Att skada sig själv behöver inte betyda att du vill dö, men beteendet ska ändå tas på allvar.

Varför skadar man sig själv?

Det finns sällan bara en förklaring till självskadebeteende. Det kan vara ett sätt att undvika svåra känslor, tankar eller minnen. Det kan också vara ett sätt att känna något när du känner dig tom eller har svårt att känna något alls.¹ För vissa kan självskadebeteende dessutom vara ett sätt att lugna eller straffa sig själv, eller att visa andra att något är fel och att de behöver hjälp.

Vanliga känslor i samband med självskadebeteende är ångest, oro, tomhet, förtvivlan, skam, ilska, hat och sorg. En svår livssituation och sådant som stressar eller bekymrar dig kan bidra till att du mår dåligt. Det kan till exempel handla om konflikter, ensamhet, mobbning eller höga prestationskrav.

Går det att sluta självskada?

Det går att sluta med självskadebeteende, även om det kan vara svårt. Det kan behövas flera försök innan du lyckas sluta.