Självskadebeteende

Självskadebeteende innebär att en person avsiktligt skadar sig själv fysiskt, till exempel genom att skära sig. Självskadandet brukar handla om att man försöker hantera tuffa känslor som ångest, stress, sorg, förtvivlan, självhat eller tomhet. Det debuterar oftast i tonåren, sedan fortsätter självskadebeteendet upp till ung vuxen ålder innan det avtar. Många behöver dock hjälp för att kunna sluta med självskadebeteendet helt och hållet.

Är självskadebeteende allvarligt?

Att skada sig själv kan orsaka ett ännu sämre mående på lång sikt. Det kan förändra sättet du ser på dig själv, skada din självkänsla och påverka dina relationer med andra människor. Att bryta självskadandet kan kännas svårt, och många känner stor skam över det de gör. Vissa vetenskapliga studier visar att självskadebeteenden kan ge ökad risk för självmordsförsök i framtiden. Om du utvecklat ett självskadebeteende är det därför viktigt att söka vård så fort som möjligt.

Om du skadar din egen kropp medvetet och regelbundet så har du ett självskadebeteende. När du skadar dig själv kan du känna lättnad eller må bättre för stunden, men på sikt kan du istället må sämre. Hur man gör för att skada sig själv kan i sin tur variera kraftigt, och alla som har ett självskadebeteende har egna förklaringar till varför de skadar sig själva. Självskadebeteendet kan till exempel vara ett sätt att försöka:

• stå ut med jobbiga känslor eller minnen – fysisk smärta kan för många kännas mer hanterbar än psykisk smärta

• känna något överhuvudtaget – om man exempelvis har tomhetskänslor

• straffa sig själv

• visa för andra att man behöver hjälp.

Vilket är det vanligaste självskadebeteendet?

Den vanligaste typen av självskadebeteende är att rispa eller skära sig själv. Vid denna typ av självskadebeteende kan ärr synas på armar och ben. Forskning visar även att drogmissbruk, slag och att bränna sig själv är vanligt.

Orsaken till att vissa personer utvecklar ett självskadebeteende varierar från person till person. Det som många däremot har gemensamt är att det känns svårt att hantera jobbiga eller starka känslor. Det kan handla om negativa minnen från barndomen, en negativ självbild, upplevelser av anknytningsproblem, ensamhet, en kroppslig sjukdom eller att man tillhör en sexuell minoritet och mår dåligt över detta. Vissa som har ett självskadebeteende kan även ha svårigheter med impulskontroll, eller uppleva att de saknar stöd av andra.

Andra vanliga besvär i samband med självskadebeteende

Det är inte ovanligt att man har andra psykiska besvär eller sjukdomar i samband med ett självskadebeteende. Det kan till exempel vara:

• ångest

• depression

• olika fobier

• ADHD

• en ätstörning

• autism.

Det är möjligt att sluta med ett självskadebeteende, även om det kan kännas svårt. Det finns flera saker du själv kan göra för att underlätta behandlingen och din väg till att bli frisk.

• Prata med närstående: Det är bra och viktigt att sätta ord på dina tankar och känslor. Genom att öppna upp dig för någon annan kan du få nya perspektiv på ditt beteende och samtidigt känna att du inte är ensam i din situation.

• Kontakta en stödlinje: Det kan hjälpa att prata med någon utomstående om ditt självskadebeteende. Det finns flera stödlinjer där du kan chatta eller prata i telefon med en stöttande medmänniska.

• Håll regelbundna vanor: Ät på regelbundna tider, få ordentligt med sömn, rör på dig regelbundet och försök göra saker som får dig att må bra – så ofta som möjligt.

• Undvik alkohol och droger: Att vara nykter är viktigt för att bli frisk från ett självskadebeteende.

• Hitta andra metoder: För att bli av med ett självskadebeteende är det viktigt att hitta andra sätt för att lugna eller trösta dig själv.

• Var snäll mot dig själv: Försök att tänka gott om dig själv, och att du faktiskt gör så gott du kan. Behandla dig själv på det sätt du hade behandlat en vän som mår dåligt.

Psykoterapi är den behandlingsmetod som används för självskadebeteenden. Då används så kallad kognitiv beteendeterapi, dialektisk beteendeterapi eller mentaliseringsbaserad terapi. Syftet är att minska självskadebeteenden och hjälpa dig att hantera dina känslor.

Hur ska vården bemöta självskadebeteende?

Det bemötande du får när du söker vård för självskadebeteende är avgörande för ditt tillfrisknande. Därför rekommenderar det så kallade Nationella Självskadeprojektet att personer med självskadebeteenden ska bemötas med respekt, värdighet, medkänsla och få en bedömning av både sin psykiska och kroppsliga hälsa. Tillsammans med en behandlare ska personen utarbeta en riskhanteringsplan och hitta en lämplig behandlingsform.

Hur får man bort ärr från självskadebeteende?

Om du skurit dig själv så kommer ärren efter självskadebeteendet att blekna med tiden. Om du har färska ärr är det bra att skydda dem från solen i ett par år, och att tejpa dem med kirurgtejp från apoteket för att påskynda läkningen. Det finns idag även hudkliniker som erbjuder olika behandlingsmetoder för att ta bort ärr efter ett självskadebeteende.

Oavsett hur länge du haft ditt självskadebeteende är det viktigt att ta situationen på allvar. Du ska söka vård så fort som möjligt om du börjat skada dig själv.

• Vårdcentral

• Psykolog

• Psykoterapeut

• Ungdomsmottagning

• Psykiatriker

• Psykiatrisk akutmottagning

Kan självskadebeteende behandlas av nätläkare?

Behandling av självskadebeteende kräver utredning och behandling som inte är lämplig genom digital vård.