Missnöjd med vården? Så väljer du väg för att klaga

När du efter en vårdkontakt vill förstå vad som hänt eller få hjälp att föra fram ett klagomål behöver du välja nästa steg. Här får du en överblick över vilken väg som passar om du vill ha en förklaring, behöver stöd eller vill föra en allvarlig eller särskild händelse vidare. Ett klagomål leder inte automatiskt till en utredning.

När gäller den här guiden?

Guiden gäller när du vill lämna synpunkter eller klagomål på vården. Du kan börja hos mottagningen där du fick vård, kontakta patientnämnden eller bedöma om händelsen hör till IVO:s område. Ditt mål avgör vilken väg som passar bäst. Du kan alltså välja väg efter om du vill ha en förklaring, hjälp att föra fram klagomålet eller en möjlighet att föra en allvarlig eller särskild händelse vidare.

Innan du börjar

Bestäm vad du vill ha ut av kontakten. Om du vill förstå vad som inträffade är verksamheten där du fick vård den direkta vägen till en förklaring. Om du behöver hjälp att föra fram klagomålet kan patientnämnden vara ett alternativ redan från början.

Du kan lämna synpunkter eller klagomål till mottagningen muntligt eller skriftligt. Du kan också lämna synpunkter eller klagomål för en närstående om personen inte kan göra det själv. Då kan du behöva en fullmakt där det står att du till exempel får berätta vad din närstående har varit med om.

Så väljer du väg

Följ stegen efter det svar eller stöd du vill få. Börja med mottagningen om du vill förstå vad som hänt, välj patientnämnden om du behöver hjälp i kontakten och bedöm IVO först när händelsen passar det särskilda området.

1. Börja hos mottagningen om du vill ha en förklaring. Kontakta mottagningen eller verksamheten där du fick vård om du vill få en förklaring till vad som har inträffat. Du kan framföra synpunkten muntligt eller skriftligt. Verksamheten ska svara på klagomålet och förklara vad som hänt. 1177 anger att du vanligtvis ska få svar inom fyra veckor och information om det tar längre tid.

Lagen säger: Vårdgivaren ska snarast besvara klagomål från patienter och närstående och ge en förklaring till vad som har inträffat.

Den här vägen passar när ditt viktigaste mål är att få vårdgivarens egen förklaring. Svaret kan handla om vad som har inträffat, men det går inte att lova vilket innehåll svaret får eller hur snabbt verksamheten återkommer utöver informationen ovan.

1. Kontakta patientnämnden först om du behöver stöd. Du kan kontakta patientnämnden först om du behöver stöd i kontakten. Du behöver inte ha kontaktat mottagningen innan. Det kostar inget att kontakta patientnämnden.

Patientnämnden kan hjälpa dig att föra fram klagomålet till vårdgivaren och få det besvarat. Patientnämnden gör ingen egen medicinsk bedömning. Patientnämnden avgör inte heller om vårdgivaren har gjort rätt eller fel.

Välj den här vägen när du främst behöver hjälp att komma i kontakt med vården eller få klagomålet besvarat. Du kan fortfarande behöva vända dig till verksamheten för själva förklaringen, eftersom patientnämnden inte tar över vårdgivarens ansvar att svara.

1. Bedöm IVO när händelsen är allvarlig eller särskild. IVO kan utreda vissa allvarliga eller särskilda händelser. Den här vägen är inte en automatisk utredningsväg för alla synpunkter.

** IVO:s obligatoriska utredningsskyldighet gäller vissa allvarliga eller särskilda händelser, bland annat bestående skada eller väsentligt ökat vårdbehov, dödsfall, tvångsvård och allvarliga angrepp på patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.

Innan IVO utreder ska vårdgivaren ha fått möjlighet att svara. Om det inte har skett får IVO överlämna klagomålet till vårdgivaren eller patientnämnden. Framför därför normalt klagomålet till verksamheten eller patientnämnden innan du anmäler till IVO.

Vid ett formellt IVO-klagomål är det i första hand patienten som anmäler, men en närstående får göra anmälan i patientens ställe om patienten har avlidit, är medvetslös eller på annat sätt har nedsatt beslutsförmåga och därför inte kan ta ställning till anmälan.

Undantag och begränsningar

IVO utreder som regel inte händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden. En formell IVO-anmälan har lågt sekretesskydd. Uppgifterna kan lämnas ut till media och allmänhet. Den som anmäler får ett skriftligt besked inom cirka en månad om klagomålet ska utredas eller inte. Ett sådant besked betyder inte att klagomålet automatiskt utreds.

Vad betyder det för dig nu?

Vad klagomålen beskriver

Under 2025 avslutade IVO 5 760 klagomålsärenden, och 4 715 av dem ledde inte till någon utredning, vilket IVO beskrev som 82 procent. Siffrorna gäller avslutade IVO-ärenden och inte alla klagomål som lämnas till vårdgivare eller patientnämnder. De visar därför inte hur alla synpunkter på vården hanteras.

Vården. se:s förklaring

Skillnaden mellan vägarna handlar främst om vilket mål du har. Vårdgivaren är vägen till en förklaring av vad som har inträffat. Patientnämnden är en kostnadsfri stödväg för att föra fram klagomålet och få det besvarat. Nämnden gör ingen egen medicinsk bedömning.

IVO är en väg för vissa allvarliga eller särskilda händelser. Det är inte samma sak som att alla klagomål ska utredas där. Börja därför normalt hos vårdgivaren eller patientnämnden och bedöm IVO när händelsen passar det utredningsområde som beskrivs ovan.

Vad vi inte kan säga

Riksrevisionen bedömde att IVO:s hantering av enskildas klagomål inte var effektiv och handläggningstiderna var mycket långa och ökade. Regeringen har gett IVO i uppdrag att ta fram en plan för myndighetens handläggningstider och ärendebalanser, bland annat för enskildas klagomål.

Det går därför inte att lova att ett ärende som går vidare till IVO hanteras snabbt. Ett skriftligt besked inom cirka en månad gäller om klagomålet ska utredas eller inte, men det är inte ett besked om hur lång en eventuell fortsatt handläggning blir.

Vad du kan göra nu

Börja hos verksamheten där du fick vård om du vill ha en förklaring till vad som hänt. Kontakta patientnämnden om du behöver hjälp att föra fram klagomålet och få det besvarat utan att först kontakta mottagningen. Bedöm ett formellt IVO-klagomål när händelsen gäller en bestående skada, ett väsentligt ökat vårdbehov, dödsfall, tvångsvård eller ett allvarligt angrepp på självbestämmande, integritet eller rättslig ställning.

Källor

• Om du inte är nöjd med vården — Stödjer uppgifter om att lämna synpunkter muntligt eller skriftligt, svarstid, patientnämnden som första kontakt och fullmakt för närstående.

• Lämna formell anmälan med klagomål på hälso- och sjukvården eller tandvården — Stödjer uppgifter om IVO:s utredningsområde, krav på att vårdgivaren ska ha fått möjlighet att svara, tidsgräns, sekretess, besked och handläggningstid.

• Om patientnämnden — Stödjer uppgiften att patientnämnden inte gör egen medicinsk bedömning och inte avgör om vårdgivaren gjort rätt eller fel.

• Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården — Stödjer patientnämndernas lagstadgade huvuduppgift att hjälpa patienter att föra fram klagomål och få dem besvarade.

• Patientsäkerhetslag (2010:659) — Stödjer vårdgivarens skyldighet att besvara klagomål och förklara vad som inträffat samt de rättsliga ramarna för IVO:s klagomålsutredningar.

• Lämna synpunkter och klagomål på vården — Region Stockholm beskriver patientnämnden som en länk mellan patient och vårdgivare. Regionen erbjuder inlämning via 1177 och blankett. Region Stockholm anger vanligtvis fyra till fem veckor för svar.

• Vad har IVO sett 2025? – Enskildas klagomål på vården — Stödjer uppgifterna om avslutade IVO-klagomål under 2025 och andelen som inte ledde till utredning.

• IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården — Stödjer uppgiften om Riksrevisionens bedömning av IVO:s effektivitet och handläggningstider.

• Riksrevisionens rapport om IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården — Stödjer uppgiften om regeringens uppdrag till IVO att ta fram en plan för handläggningstider och ärendebalanser.