Tandvårdsrädsla är att känna sig nervös, orolig eller rädd inför tandvården, och det är vanligt. Den kan handla om oro för smärta eller att något ska gå fel, men det finns hjälp att få om rädslan blir stark.
Vad är tandläkarskräck?
En vanlig rädsla inför tandvård
Tandvårdsrädsla innebär att du är nervös, orolig eller rädd för att gå till tandvården. Det är vanligt att känna så inför tandvård.1 Rädslan kan finnas redan när du tänker på ett besök och kan också märkas när du faktiskt är på tandvårdsmottagningen.
Det kan handla om en oro för att det ska göra ont. Du kan också vara rädd för att något ska gå fel under undersökningen eller behandlingen. En del känner sig utsatta när de ligger i tandläkarstolen eller när någon arbetar nära ansiktet och munnen. Det kan också kännas som att situationen inte går att kontrollera.1
Rädslan och oron kan vara olika stark.1 För vissa är tandvården obehaglig, men känslan går att hantera under gynnsamma omständigheter. För andra blir oron så stark att den påverkar möjligheten att delta i undersökningar och behandlingar. Tandvårdsrädsla kan alltså beskriva flera olika nivåer av rädsla, från ett tydligt obehag till mycket stark rädsla.
Från obehag till fobi
Vissa tycker att tandvårdsbesöket är svårt och jobbigt men går ändå dit. Det betyder att rädslan finns där, samtidigt som personen kan genomföra besöket. Andra kan ha så stark rädsla och oro att det blir svårt att delta i undersökningar och behandlingar.1
Tandvårdsfobi innebär att tandvården helt undviks. Tandvårdsfobi kan också innebära att du får tandbehandling trots att du är väldigt rädd inför och under behandlingen.1 Det är alltså inte bara själva frånvaron från tandvården som kan höra ihop med fobi; även en genomförd behandling kan ske med mycket stark rädsla.
Tandvårdsfobi är en vanlig form av fobi.1 I den svåraste formen kan tandvårdsrädsla innebära starka panikreaktioner. Rädslan kan också få tydliga följder för vardagen när den leder till att tandvård undviks under lång tid.
Hur vanligt är tandvårdsrädsla?
Tandvårdsrädsla är vanligt i befolkningen. Cirka 20 procent av befolkningen har någon form av tandvårdsrädsla. Cirka 5 procent av den vuxna befolkningen har svår tandvårdsrädsla.2
Uppgifterna kan skilja sig åt beroende på hur rädslan mäts och vilka grupper som räknas med. Folktandvården Stockholm anger att 40 procent upplever obehag inför tandvården. Där anges också att 20 procent känner ångest och att 4–5 procent har fobi.3
Siffrorna beskriver olika nivåer av besvär. Att uppleva obehag är inte samma sak som att ha fobi, eftersom fobi innebär den starkaste nivån av rädsla och kan leda till att tandvård helt undviks eller genomförs trots mycket stark rädsla.
När rädslan märks i vardagen
Tandvårdsrädsla kan märkas långt före själva besöket. Det kan vara vanligt att boka av och boka om tandvårdsbesök flera gånger. Oro inför tandvårdsbesöket kan också göra att du inte kan sova.1
Rädslan kan variera från obehag till starka panikreaktioner.2 För vissa stannar den vid en känsla av oro, medan andra får så starka reaktioner att tandvården blir mycket svår att genomföra. Det kan påverka både planerade undersökningar och behandlingar.
Att undvika tandvårdsbesök kan leda till besvär med tänderna.1 När tandvård undviks under lång tid kan tandstatusen bli sämre än hos personer som inte är tandvårdsrädda.2 Besvär med tänderna kan också påverka hur du mår i övrigt, din känsla av trygghet i dig själv och din vilja att umgås med andra människor.1
Tandvårdsrädsla kan ha flera olika orsaker. För många börjar rädslan med något som har hänt i tandvården tidigare.2 De flesta tandvårdsrädda uppger att rädslan har sitt ursprung i egna negativa upplevelser av tandvård. Sådana upplevelser kan ha varit obehagliga eller traumatiska och kan ha satt sig som en stark koppling mellan tandvård och rädsla.
Smärta är ofta en del av de negativa erfarenheter som förknippas med tandvårdsrädsla.2 En behandling som gjorde ont, eller en oro för att smärtan skulle komma tillbaka, kan därför bidra till att rädslan finns kvar. Negativa erfarenheter kan också handla om hur ett tidigare tandvårdsbesök upplevdes, snarare än om själva behandlingen.
En del har varit med om tandvårdserfarenheter som upplevdes som traumatiska. Det kan till exempel handla om att ha varit rädd för tandvård som barn, att ha fått en behandling utan att samtycka eller att ha varit med om en behandling som orsakade smärta eller komplikationer.4 Sådana erfarenheter diskuteras som möjliga orsaker till tandvårdsrädsla, men de förklarar inte rädslan hos alla.
Rädsla som lärs in
Rädsla kan läras genom egna upplevelser, men också genom andra människor. Det kallas social inlärning och innebär bland annat att attityder kan föras vidare i hemmet eller i samhället.
När ska du söka vård för tandläkarskräck?
När det är dags att söka hjälp
Du kan söka hjälp även om det känns svårt att ta första steget. Det finns hjälp att få om du har tandvårdsrädsla. Sök hjälp och stöd om du är mycket rädd eller har fobi för att få tandvård.1
Det kan vara särskilt viktigt att ta kontakt när rädslan gör att du inte kommer iväg till tandvården eller när du har avbokat eller bokat om besök flera gånger. Du kan också söka stöd om oro inför ett besök gör att du inte kan sova. Det kan finnas olika vägar till hjälp, och du behöver inte själv veta vilken mottagning som passar bäst.
En del mottagningar ger möjlighet att ha ett digitalt vårdmöte.1 Det kan vara ett alternativ om det känns svårt att börja med ett besök på plats. Fråga mottagningen vilka möjligheter som finns när du tar kontakt.
Den vanliga vägen till stöd
Du kan börja med den kontakt som känns mest möjlig för dig. Följande vägar kan leda till en mottagning som erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla:
Kontakta en tandvårdsmottagning där patienter med tandvårdsrädsla behandlas.1
Kontakta en tandläkare eller tandhygienist som du har varit hos tidigare och som du litar på. Be om en remiss till en mottagning som erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla.
Vad kan du göra själv vid tandläkarskräck?
Berätta om rädslan
Berätta redan när du bokar tid eller får en kallelse till tandvårdsmottagningen att du är rädd. Då får tandvårdspersonalen veta om din tandvårdsrädsla innan besöket. Det kan göra att du känner dig mer förberedd inför besöket.1
Det är viktigt att berätta för tandläkaren, tandsköterskan eller tandhygienisten att du är rädd för att få rätt hjälp. Berätta också om du har någon sjukdom eller funktionsnedsättning som skulle kunna påverka hur du kan få tandvård. Då kan tandvården anpassas om det behövs. Om du behöver anpassningar är det därför bra att ta upp det innan undersökningen eller behandlingen börjar. Då vet personalen vad som kan påverka hur du deltar i tandvården.1
Folktandvården Stockholm rekommenderar att du meddelar att du är tandvårdsrädd och ber om extra tid. Du kan kontakta tandvården genom att ringa eller boka tid online och sedan komma på din tid.3
Skapa mer kontroll
Be den som ska undersöka eller behandla dig att berätta vad som kommer att hända. Det brukar hjälpa om du är rädd. Du kan också få bättre kontroll över undersökningen eller behandlingen om du ställer frågor om vad som ska ske.1
Utredning och behandling vid tandläkarskräck
Vad som kan hända vid bedömningen
Bedömningen av tandvårdsrädsla börjar ofta med en klinisk intervju.2 Tandläkare och psykolog kan tillsammans bedöma hur rädslan visar sig och vilket stöd som kan behövas.
Självrapporterade psykometriska tester kan komplettera intervjun. Testerna används för att skatta graden av tandvårdsrädsla på en skala från ingen rädsla till svår rädsla eller fobi.2 Det finns skalor med allt från en enda fråga till omkring 20 frågor eller fler.
För att få särskilt tandvårdsstöd behövs en utredning som visar om du behöver behandlingen.1 Utredningen gäller alltså både tandvårdsrädslan och behovet av den behandling som stödet ska omfatta.
Behandling steg för steg
Det finns olika behandlingar vid tandvårdsrädsla. Vilken behandling du får bestäms tillsammans med tandläkaren.1
Behandlingen kan utföras på en vanlig tandvårdsmottagning eller på en specialistmottagning.
Vem kan hjälpa dig vid tandläkarskräck?
Vårdgivare som kan hjälpa
Tandvårdspersonal som kan vara aktuell är tandläkare, tandsköterska och tandhygienist.1 Berätta gärna redan vid den första kontakten att du har tandvårdsrädsla, så att mottagningen kan planera kontakten utifrån det du behöver. Du kan börja med den tandvårdsmottagning som känns lättast att kontakta, eller fråga om de tar emot patienter med tandvårdsrädsla.
Behandling kan ges på en vanlig tandvårdsmottagning eller specialistmottagning.1 Om du inte vet vilken mottagning som passar kan du fråga tandvårdsmottagningen om de erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla eller om de kan hjälpa dig vidare. På 1177 finns också information om mottagningar och vägar till tandvård.
Hitta rätt mottagning
På 1177 kan du hitta vårdcentraler och tandvårdsmottagningar.1 Öppna länken Hitta vård på 1177 och sök efter en mottagning där du bor. Du kan använda informationen på mottagningens sida för att hitta kontaktuppgifter och välja hur du vill ta den första kontakten.
På webbplatsen för Folktandvården Stockholm finns kliniksökning, bokning och digitala vårdmöten.
Vanliga frågor om tandläkarskräck
Är tandvårdsrädsla vanligt?
Ja, tandvårdsrädsla är vanligt.1 Cirka 20 procent av befolkningen har någon form av tandvårdsrädsla.2 Rädslan kan vara olika stark, från obehag inför ett besök till stark rädsla eller tandvårdsfobi.1 En del tycker att tandvårdsbesöket är svårt och jobbigt men går ändå dit.
Vad kan jag göra inför ett tandvårdsbesök?
Berätta att du är rädd redan när du bokar tid eller får en kallelse till tandvårdsmottagningen. Berätta också för tandläkaren, tandsköterskan eller tandhygienisten att du är rädd, så att du kan få rätt hjälp.1 Du kan meddela tandvården att du är tandvårdsrädd och be om extra tid.3
Be den som ska undersöka eller behandla dig att berätta vad som kommer att hända. Det brukar hjälpa den som är rädd. Du kan också få bättre kontroll över undersökningen eller behandlingen om du ställer frågor om vad som ska ske.
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Om människor nära dig ofta beskriver tandvård som skrämmande eller smärtsam kan deras attityder därför bidra till tandvårdsrädsla.
En del uppger att de var rädda redan före sitt första tandvårdsbesök.2 Då finns det inte alltid någon tydlig händelse som förklarar rädslan. I en svensk undersökning uppgav 24 procent rädsla före det första tandvårdsbesöket. Det betyder att egna negativa erfarenheter inte kan förklara tandvårdsrädsla i alla fall.
Rädslan kan alltså börja på olika sätt. Hos en person kan den hänga ihop med en tidigare smärtsam behandling, medan den hos en annan kan ha utvecklats genom att ta in andras rädsla eller negativa attityder. För ytterligare en person kan rädslan ha funnits redan innan någon egen erfarenhet av tandvård.
Andra möjliga bidragande faktorer
Psykisk ohälsa och andra fobier diskuteras som möjliga faktorer vid tandvårdsrädsla.2 Även psykiatriska diagnoser nämns i samband med orsakerna. Det betyder inte att psykisk ohälsa eller en annan fobi automatiskt leder till tandvårdsrädsla, utan att sådana faktorer kan finnas med i bilden hos vissa personer.
Flera sjukdomar samtidigt, alltså samsjuklighet, är vanligt hos personer med tandvårdsrädsla.2 Tandvårdsrädsla kan därför förekomma tillsammans med andra besvär, utan att det går att säga att en enda faktor är orsaken.
Vid svår tandvårdsrädsla eller fobi diskuteras också individuella egenskaper, ärftlighet, utbildning, social förmåga och andra erfarenheter som möjliga bidragande faktorer.2 Tandvårdsrädsla beskrivs därför som något som kan utvecklas genom flera faktorer tillsammans. Vilka faktorer som spelar roll kan skilja sig från person till person.
Det går inte alltid att hitta en tydlig orsak till tandvårdsrädsla. Att du inte kan peka ut en särskild händelse betyder inte att rädslan är mindre verklig. Det kan finnas flera bidragande faktorer, och ibland är det oklart hur de hänger ihop.
Kontakta en vårdcentral. Be om en remiss till en mottagning som erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla.1
Du kan alltså ta vägen genom tandvården eller vårdcentralen. En tandläkare eller tandhygienist som du redan känner kan hjälpa dig vidare genom en remiss. På samma sätt kan vårdcentralen hjälpa dig med en remiss till en mottagning som erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla.
Om du inte vet var du ska börja kan du ringa 1177. Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också använda 1177 för att hitta vårdcentraler eller tandvårdsmottagningar. Berätta gärna redan vid den första kontakten att du har tandvårdsrädsla, så att mottagningen vet varför du söker hjälp.
Fråga gärna om varje del som du vill förstå bättre innan undersökningen eller behandlingen fortsätter. Information om vad som ska hända kan göra det lättare att känna sig förberedd. Du kan till exempel fråga vad nästa steg blir och be om att få veta varför det ska göras. Frågorna kan handla om både undersökningen och behandlingen.1
Du kan be behandlaren om ett stopptecken som du kan använda om det känns obehagligt och du behöver avbryta. Kom överens om stopptecknet före behandlingen, så att du kan använda det när du behöver avbryta och sedan prata med behandlaren om hur du upplevde det. Ett stopptecken kan vara ett sätt att visa att du behöver en paus utan att först behöva förklara allt med ord. Du kan också prata med behandlaren efteråt om hur situationen kändes för dig.1
Om det känns som att du och din behandlare inte förstår varandra kan du be om att få byta behandlare. Ofta finns det flera tandläkare och tandhygienister på samma mottagning.1
Fortsätt med tandvård
Försök att fortsätta gå till tandvården även om du är rädd. Det är viktigt att fortsätta gå till tandvården för att inte få besvär med tänderna. Att undvika tandvårdsbesök kan leda till att du får besvär med tänderna.1
Ett konkret sätt att komma vidare är att kontakta tandvården, meddela att du är tandvårdsrädd, be om extra tid och komma på din tid. Du kan också be om extra tid när du bokar besöket. Det kan vara hjälpsamt att planera besöket i lugn och ro och att komma till den bokade tiden. Folktandvården Stockholm beskriver detta som en enkel steg-för-steg-plan: kontakta tandvården, meddela att du är tandvårdsrädd, be om extra tid och komma på din tid.3
Vilken mottagning som passar beror på vilken behandling du behöver och hur stark tandvårdsrädsla du har.
En vanlig behandling är att vänja sig lite i taget vid undersökningen eller behandlingen.1 Du får veta vad som ska ske och går igenom varje del tillsammans med behandlaren.
Vid stark tandvårdsrädsla eller tandvårdsfobi kan flera behandlingsalternativ vara aktuella:1
KBT.
Lustgas.
Lugnande läkemedel.
Tandvård under narkos.
Behandlingen behöver ge dig möjlighet att få nya och positiva erfarenheter av tandvård. Målet är att din oro och rädsla ska minska och att du ska kunna klara de tankar och känslor som kommer.
Kognitiv beteendeterapi
KBT, kognitiv beteendeterapi, är den vanligaste behandlingen när du har stark tandvårdsrädsla eller tandvårdsfobi.1
I KBT får du först lära dig avslappning hos en psykolog, psykiater eller psykoterapeut.1 Du får också lära dig hur rädslan påverkar dig och hur du kan tänka och göra när rädslan kommer.
KBT kan innehålla träning i olika situationer i tandvården.1 Det kan till exempel innebära att du tillsammans med behandlaren ser filmer och lyssnar på ljud från olika tandbehandlingar. Därefter arbetar ni tillsammans med de känslor som uppstår.
När behandlaren bedömer att du är redo får du öva på olika delar av själva tandbehandlingen tillsammans med en tandläkare.1 Du börjar med sådant som du tycker är ganska enkelt att klara av och går sedan vidare till sådant som är svårare.
Bedövning, lustgas och narkos
Bedövning kan vara ett alternativ till att utsätta sig för behandlingar som kan göra ont.1 Bedövning ges med en spruta i tandköttet, och bedövningssalva kan användas där sprutan ska ges.
Lustgas innebär att du andas in en blandning av syrgas och lustgas genom en mask.1 Lustgasen lugnar och lindrar smärtan, och vanlig bedövning med en spruta i tandköttet används också.
Vid lustgas är du lugnare men fortfarande fullt medveten.1 Du kan prata och röra dig som vanligt under behandlingen.
Lugnande läkemedel är en annan behandlingsform. Ibland kan du få lugnande läkemedel inför en tandvårdsbehandling.
Narkos innebär att en narkosläkare söver dig medan tandbehandlingen genomförs.1 Tandvård under narkos utförs på en specialistmottagning.
Mål och särskilt tandvårdsstöd
Målet med behandlingen är att du ska kunna få tandvård utan att känna dig rädd eller ha ångest. Efter utredningen görs en behandlingsplan med målet att du ska klara en vanlig tandbehandling.1
För särskilt tandvårdsstöd ska utredningen och behandlingen ske i samarbete mellan tandläkare och psykiater, psykolog eller psykoterapeut.1 Tandläkaren och den psykiater, psykolog eller psykoterapeut som deltar samarbetar och bestämmer tillsammans med dig vilken eller vilka behandlingar som passar bäst.
Regionen bedömer sedan behandlingsplanen. Om regionen bedömer att planen uppfyller kraven får du vård och ekonomiskt stöd.
Där kan du börja med att söka efter en klinik. Om det känns lättare kan du gå vidare till bokning eller välja ett digitalt vårdmöte, när det alternativet finns för mottagningen. Välj den kontaktväg som känns mest möjlig för dig och berätta att du har tandvårdsrädsla när du tar kontakt.
Frågorna kan handla om både undersökningen och behandlingen.
Går tandvårdsrädsla att behandla?
Det finns olika behandlingar vid tandvårdsrädsla. Vilken behandling du får bestäms tillsammans med tandläkaren. Behandlingen kan utföras på en vanlig tandvårdsmottagning eller på en specialistmottagning.1
KBT är den vanligaste behandlingen vid stark tandvårdsrädsla eller tandvårdsfobi. I KBT får du först lära dig avslappning hos en psykolog, psykiater eller psykoterapeut. Du får också träna på olika situationer i tandvården, till exempel att se filmer och lyssna på ljud från olika tandbehandlingar. När behandlaren tycker att du är redo får du öva på olika delar av själva tandbehandlingen tillsammans med en tandläkare.1
Kan jag avbryta behandlingen?
Ja, behandlingen kan planeras så att du har möjlighet att avbryta om du känner att det behövs. Det kan göra att du känner mer kontroll under besöket. Du kan komma överens med din behandlare om ett stopptecken som du kan använda om det känns obehagligt och du behöver avbryta.1
Efter att behandlingen har avbrutits kan du börja på nytt efter att du och behandlaren har pratat om hur du upplevde det.1 Ett stopptecken kan till exempel vara en handrörelse som ni bestämmer tillsammans före behandlingen.
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.
När du eller en närstående får veta att vården följer ett vårdförlopp kan du använda guiden för att förstå ordningen, tiderna och vad du ska fråga vården om härnäst.
Inför ett vårdbesök, en undersökning eller ett behandlingsbeslut kan du använda patientlagen för att förbereda frågor, få begriplig information och delta i beslut. Guiden visar också vilka val som har villkor och hur du går vidare om du inte blir lyssnad på.
Att genomgå en bröstförstoring är ett personligt beslut. För vissa handlar det om att återställa volym efter graviditet och amning, för andra om att skapa bättre proportioner eller uppnå en form som känns mer i linje med den egna kroppen. Hos Dahliakliniken i Stockholm möter du plastikkirurg Örjan Gribbe – en av Sveriges mest erfarna kirurger inom bröstkirurgi.
eHud är en helt digital hudklinik där du får hjälp av specialistläkare inom dermatologi – oavsett var i Sverige du bor. Du söker enkelt via app eller hemsida och får svar av en hudläkare inom 24 timmar på vardagar.
