Tand

Om tänderna

Tändernas plats i munnen

Tänderna sitter i överkäken och underkäken och bildar tillsammans tandraderna i munnen. Bettet beskriver hur överkäkens och underkäkens tänder har kontakt med varandra när du biter ihop.¹ Vuxna har oftast 32 tänder.² De permanenta tänderna finns kvar hela livet.³

Visdomständerna finns längst bak i varje käke. De är de sista tänderna som bildas och kommer fram. Det är vanligt att det inte finns någon plats kvar i käkarna när visdomständerna bryter fram. En del personer saknar tandanlag till en eller flera visdomständer.² Då kommer de tänderna aldrig fram.

Barn har först mjölktänder. Vid tre års ålder har de flesta barn alla sina mjölktänder. Mjölktänderna lossnar vanligen i åldern fem till sju år.³ Då växer de permanenta tänderna fram.

En snabb överblick

En tand består av en krona och en rot. Kronan är den del av tanden som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet.⁴ Tanden sitter alltså fast i käkbenet med sin rot.³

Kronan är den del av tanden som syns i munnen. På kronans yta finns emalj. Den största delen av tanden innehåller tandben. Innerst finns tandnerven, som också kallas pulpan.⁴

Tändernas form och placering varierar i munnen. Visdomständerna är de bakersta tänderna i tandraden.

Om en tand skadas eller slås ut ska den undersökas av en tandläkare, oavsett om det gäller en mjölktand eller en permanent tand.³

Anatomi och uppbyggnad av tänderna

Krona, rot och käkben

En tand delas in i en krona och en rot.⁴ Kronan är den del av tanden som syns ovanför tandköttet.⁵ Roten finns under tandköttskanten och sitter fast i käkbenet.³ Tandens krona och rot har alltså olika placeringar i munnen. Roten kan ligga dold under tandköttskanten och inne i käkbenet.⁴ Tandens rot är den del som förbinder tanden med käkbenet.³ En tand kan ha mer än en rot, särskilt längre bak i tandraden.

Emaljen täcker tandens krona.⁴ Den ligger som ett yttre lager över kronans övriga delar.

Så fungerar tänderna

Emaljen som skydd

Emaljen är det hårda yttre lagret som skyddar tandens inre delar. Den skyddar bland annat tandbenet och tandnerven från skador. På så sätt fungerar emaljen som ett skydd mellan tandens känsligare vävnad och sådant som kan påverka tanden i munnen. Emaljen skyddar också tanden mot hål i tänderna och slitage i vardagen.⁵

Emaljen är kroppens hårdaste vävnad. Den är till och med hårdare än skelettets ben. Trots att emaljen är stark kan den skadas av bakterier, beläggningar på tänderna och syror i munnen.⁵ Även slitage över tid kan påverka emaljen.

När emaljen har försvunnit växer den inte tillbaka. Skadad emalj kan också leda till hål i tänderna och infektioner.⁵ Därför är emaljens skydd viktigt för att tandens inre delar inte ska utsättas.

Känsel och känslighet

När emaljen skadas kan tandens innersta vävnad bli utsatt och tanden bli känsligare för varm och kall mat. Det kan märkas som ilningar när du äter eller dricker något varmt eller kallt. Känsligheten uppstår eftersom emaljen normalt skyddar de inre delarna av tanden. När emaljen bryts ner kan tandens innersta vävnad bli oskyddad.⁵

Vanliga besvär och tillstånd i tänderna

Tandvärk, hål och infektion

Hål i tänderna är en vanlig orsak till tandvärk. Tandvärk kan också bero på att tandnerven är inflammerad eller infekterad. När ett hål når en liten bit in i tandbenet kan det börja ila i tanden. När hålet blir större och djupare och närmar sig tandnerven blir värken intensivare. Om inflammationen sprider sig utanför rotspetsen blir smärtan ofta mer molande och tanden öm. Området runt tanden kan då svullna eftersom tandnerven och käkbenet har blivit infekterade.⁴ När ett hål når tandnerven kan bakterier göra att nerven blir inflammerad, och om infektionen sprider sig kan tanden bli öm och området runt tanden svullna.

Tandvärk kan kännas som ilningar, till exempel av varm eller kall mat. Smärtan kan också vara huggande eller molande. Om tanden har ett hål behöver den lagas. Om tanden är infekterad kan tandläkaren göra en rotfyllning. Antibiotika behövs oftast inte vid en tandinfektion. Ibland behövs antibiotika snabbt, till exempel för att stoppa en infektion som kan sprida sig till ett större område. Då behandlas också det som orsakar tandinfektionen.⁴ Ibland behöver tanden dras ut om skadan är mycket stor.

Tandköttssjukdom och tandlossning

Tandköttssjukdom orsakas av plack, en klibbig hinna av bakterier på tänderna.⁶ Plack som inte tas bort kan hårdna och irritera tandköttet ytterligare. Det hårda lagret kallas tandsten och kan bara tas bort av tandvårdspersonal.

Tidiga tecken på tandköttssjukdom kan vara att tandköttet blöder lätt.

Undersökning och utredning av tänderna

Undersökning i munnen

Vid tandvärk undersöker tandläkaren det område i munnen som gör ont.⁴ Undersökningen hjälper tandläkaren att bedöma vad som kan ligga bakom besvären och vilka delar som behöver undersökas närmare.

Vid misstänkt tandköttssjukdom undersöker tandvårdspersonalen dina tänder och ditt tandkött.⁸ Tandvårdspersonalen kan fråga om dina besvär och undersöka om tandköttet är påverkat. Ibland rekommenderas röntgenbilder av tänderna.

Vid en undersökning kan tandläkaren eller tandhygienisten också undersöka tänderna regelbundet för att upptäcka om det har börjat bildas hål i tänderna.⁴ Du kan samtidigt få råd och tips om hur du sköter dina tänder.

Röntgen och andra bilder

Vid tandvärk kan tandläkaren ta röntgenbilder för att se hur det ser ut mellan tänderna och kring rötterna.⁴ Röntgen kan därför ge information om sådant som inte syns när tandläkaren bara tittar i munnen.

Vid en cysta runt en visdomstand upptäcks förändringen oftast med röntgen.

Egenvård för tänderna

Daglig rengöring

För att hålla tänderna friska behöver du sköta om dem varje dag. Det viktigaste är att borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Fluor hjälper till att stärka emaljens yttre lager och kan bidra till att reparera lätt skadad emalj.⁵

• Borsta tänderna minst två gånger om dagen med en mjuk tandborste och fluortandkräm.⁸
• Rengör mellan tänderna varje dag, till exempel med tandtråd.⁸

När du borstar tar du bort plack, beläggningar och bakterier från tandytorna.⁵ Plack är en klibbig hinna av bakterier som hela tiden bildas på tänderna.⁶ Om plack inte borstas bort kan det irritera tandköttet och leda till inflammation i tandköttet.⁸

Vem kan hjälpa dig vid besvär i tänderna?

Tandvårdsmottagning och yrkesgrupper

Vid besvär från tänderna kan du vända dig till en tandvårdsmottagning. Tandläkaren undersöker det område i munnen som gör ont och kan ta röntgenbilder för att se hur det ser ut mellan tänderna och kring rötterna. Tandläkaren kan också behandla orsaken till besvären, till exempel genom att laga ett hål i tanden eller göra en rotfyllning om tanden är infekterad.⁴

En tandhygienist kan undersöka tänderna regelbundet för att upptäcka om det har börjat bildas hål i tänderna. Du kan också få råd och tips om hur du ska sköta dina tänder. Vid tandlossning kan tandläkaren eller tandhygienisten ta bort beläggningar med bakterier på tänderna. Tandläkaren eller tandhygienisten kan också undersöka tänderna regelbundet för att upptäcka om det har börjat bildas hål i tänderna.⁴ Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska, men du behöver säga till om det när du bokar besöket.²

Så hittar du vård

Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet. Du kan alltså välja mellan olika mottagningar, till exempel Folktandvården och privattandläkare. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för tandvården, så fråga vad en undersökning eller behandling kostar innan du bokar eller påbörjar behandlingen. Som patient har du rätt att få veta priset i förväg. Tandvården är kostnadsfri för barn och unga till och med den 31 december det år de fyller 19.²

Vanliga frågor om tänderna

Kan emalj som försvunnit växa tillbaka?

Nej, förlorad emalj kan inte bildas på nytt. Emalj skyddar tandens inre delar, och när emaljen har försvunnit kan tandens innersta vävnad bli oskyddad. Skadad emalj kan också leda till hål i tänderna och infektioner. Fluoridbehandling kan hjälpa tandläkaren att stärka lätt skadad emalj genom att fluorid stärker emaljens yttre lager.⁵

Vad händer om en visdomstand inte ger besvär?

En visdomstand som inte ger besvär får oftast vara kvar. Visdomständer tas bara bort om de ger besvär, och det gäller även om de finns djupt ner i käkbenet. En visdomstand som inte har kommit fram behöver inte behandlas om tandläkaren inte bedömer att den kommer att ge problem i framtiden. En visdomstand som är inbäddad i käkbenet kan finnas där hela livet utan att ge problem.² Tandläkaren kan ändå bedöma att en visdomstand behöver tas bort om den skadar tänderna intill eller om det finns en cysta.¹

Hur länge kan tandvärk efter att en visdomstand tagits bort pågå?

Efter att en visdomstand tagits bort slutar det oftast göra ont efter en till två dagar. Käken svullnar ofta och det kan bli svårt att gapa dagen efter behandlingen. En del får besvärlig värk under flera dagar efter behandlingen, medan andra inte märker av några besvär. Om det börjar göra ont igen tre till fyra dagar efter att tanden togs bort kan det bero på en inflammation i hålet där tanden fanns. En sådan inflammation kan göra mycket ont, men brukar läka på en till två veckor. Tandköttet läker oftast efter ett par veckor, men käkbenet där tanden satt behöver längre tid för att läka.