En lös tand är en tand som känns lös eller sitter lösare än de andra tänderna i munnen. Hos barn kan en lös mjölktand hänga ihop med att mjölktänderna tappas mellan fem och sju års ålder, när permanenta tänder växer fram.
En lös tand kan märkas efter en olycka, till exempel om tanden har fått en stöt eller skadats på annat sätt. Tanden kan då sitta lösare än de andra tänderna i munnen.1
En skadad tand kan alltså påverka både hur det känns i munnen och hur det går att äta. Besvären kan komma tillsammans, men alla behöver inte märka samma sak efter en olycka. En tand kan vara skadad även om du framför allt märker att den sitter lösare än tänderna bredvid.
En lös tand kan ha olika bakgrund. Tandlossning är en infektion i tandens fäste i käken. Infektionen kan göra att tänderna långsamt blir lösa och till sist lossnar.2
Inflammationen kring tänderna gör inte ont. Den kan finnas länge innan tänderna blir lösa. Tandlossning går ofta så långsamt att du inte själv upptäcker sjukdomen.2
En lös tand kan också höra ihop med att en mjölktand håller på att bytas ut. När barnet är mellan fem och sju år tappar barnet mjölktänderna. Då växer de permanenta tänderna fram, och de finns kvar hela livet.1
Det betyder att en lös tand kan märkas i olika situationer: efter en olycka, vid tandlossning eller när ett barn tappar mjölktänder. Själva känslan av att tanden rör sig berättar därför inte ensam varför den är lös.
Tandolycksfall med skadade tänder kan drabba både barn och vuxna.1 Skador på tänder kan till exempel uppstå vid fall, trafikolyckor eller idrottsskador.
Barn kan få en lös mjölktand när de tappar sina mjölktänder. De flesta barn har fått alla sina mjölktänder vid tre års ålder.1 När barnet är mellan fem och sju år tappar barnet mjölktänderna, och permanenta tänder växer fram.
Tandlossning kan utvecklas så långsamt att personen inte själv märker den. Inflammationen gör inte ont, och den kan finnas länge innan en tand blir lös. Därför kan en person ha tandlossning utan att först uppleva tydlig smärta eller märka att en tand rör sig.
Om en tand känns lös efter en olycka kan besvären vara kopplade till själva skadan. Om tanden blir lös utan en olycka kan det i stället vara ett tecken på förändringar i tandens fäste eller på att en mjölktand håller på att lossna.
En tand kan bli lös efter att den skadats i en olycka.1 Tandolyckor kan bland annat bero på fall, trafikolyckor eller idrottsskador. Skador på tänderna kan också uppstå vid slag mot munnen eller käken. En tandolycka kan påverka tanden, tandköttet, käkbenet eller annan mjuk vävnad i munnen.3
En tandolycka kan också ge svullet tandkött eller blåsor runt tanden.1 Det kan även blöda från tandköttet runt tanden. Svullnad och blödning kan alltså höra ihop med en skada på tandens omgivande vävnader.3 En tand som har skadats kan också bli missfärgad efter en tid, till exempel rosa, gul, brun eller grå.1
En större skada kan göra att en bit av tanden går av.1
En permanent tand som har slagits ut behöver bedömas av tandläkare. Kontakta genast en tandläkare om du eller ett barn har slagit ut en permanent tand. Om tandläkaren har stängt ska du söka jourhavande tandläkare. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, och 1177 kan hjälpa dig att hitta var du kan söka vård. En tandläkare behöver undersöka tänderna så fort som möjligt om en permanent tand har slagits ut. Det är viktigt att skydda tandens rot på väg till tandläkaren, så att roten inte torkar ut. Ju snabbare tanden sätts på plats, desto större möjligheter att tanden läker bra.1
Kontakta en tandläkare om du eller ett barn har skadat en permanent tand och har ett eller flera symtom.1 Följande tecken efter en olycka är skäl att kontakta tandläkare:
När tanden är skadad eller borta kan det vara svårt att tugga. Ät helst lättuggad mat och undvik att tugga med den skadade tanden. Det kan göra ont i tanden efteråt, och det kan vara svårt att tugga. Det kan göra ont i upp till en vecka.1
Fortsätt borsta tänderna även om det gör ont.1 Det är viktigt att hålla tänderna rena så att inte bakterier kan samlas mellan dem. Förutom att borsta tänderna med tandborste är det bra att använda mellanrumsborste, tandtråd, eller tandsticka.2 Det är viktigt att hålla rent efter en tandskada, även om tandköttet eller tanden är öm. Borsta försiktigt och försök att inte trycka hårt på det skadade området.
Om tanden sitter fast med tråd efter en skada är det extra viktigt att sköta tänderna noga under tiden tråden sitter kvar. Försök att hålla rent runt tanden och mellan tänderna så gott det går utan att belasta den skadade tanden.
Du kan skölja munnen med klorhexidin om det behövs för att få rent. Det gäller ofta om en tandläkare har använt tråd för att fästa en utslagen eller lös tand. Klorhexidin är en vätska som dödar bakterier, och du kan köpa klorhexidin på ett apotek.1
Vid en undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten mellanrummen mellan tänderna och tandköttet. På så sätt undersöks hur djupa mellanrummen är och om de blöder. Tandläkaren eller tandhygienisten använder mätningen för att bedöma om tandköttsfickorna är inflammerade. Behandlingen blir enklare att göra om tandlossningen upptäcks tidigt. Du kan få behandling även om tandlossningen har pågått en längre tid. Mellanrummen kallas för tandköttsfickor.2
Börjar det blöda vid mätningen är det ett tecken på att tandköttsfickorna är inflammerade. En frisk tandköttsficka brukar inte vara djupare än tre till fyra millimeter och ska inte blöda.2
Tandläkaren kan också använda röntgenbilder. Med hjälp av röntgenbilder kan tandläkaren se hur tanden fäster i käkbenet.2
Behandlingen av tandlossning riktas mot beläggningar med bakterier på tänderna. Tandläkaren eller tandhygienisten tar framför allt bort tandsten och bakteriebeläggningar i tandköttsfickor som är så djupa att du själv inte kommer åt dem.2
Bakteriebeläggningar på tandrötternas yta under tandköttskanten tas bort av tandläkaren eller tandhygienisten med speciella instrument. Det kan behövas lokalbedövning när bakterier tas bort från tandrötternas yta under tandköttskanten.
En tandläkare eller tandhygienist kan undersöka tandköttet genom att mäta mellanrummen mellan tänderna och tandköttet. Med röntgenbilder kan tandläkaren se hur tanden fäster i käkbenet.2
Vilken tandvårdspersonal du träffar beror på vilken undersökning eller behandling du behöver. Tandläkaren eller tandhygienisten kan också ta bort tandsten och bakteriebeläggningar i djupa tandköttsfickor som du själv inte kommer åt. Vid allvarlig tandlossning kan du behöva remiss till en specialist på tandlossning som kallas parodontolog.2
Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet.1 Det kan därför vara bra att välja en mottagning som passar dig och som du har möjlighet att besöka.
På 1177.se kan du läsa mer om tandvård och hitta information om mottagningar. Du kan också läsa mer i avsnittet om när du ska söka vård.
Tandvårdsmottagningen bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Du har rätt att få veta vad en undersökning eller behandling kostar i förväg.1
Ja. En permanent tand som sitter kvar på sin ursprungliga plats kan läka av sig själv. Om en permanent tand har flyttats lite försöker tandläkaren sätta tillbaka tanden. Då kan tandläkaren fästa den lösa tanden med tråd och plast i tänderna bredvid.1
En skadad permanent tand eller mjölktand kan efter en tid ändra färg.1 Vilken färg tanden får beror på vad som händer:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 30 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Bakteriesamlingar runt tänderna kan orsaka en infektion som leder till tandlossning.2 Det är bakteriesamlingar runt tänderna som gör att det blir en infektion.
Om tänderna inte görs rena ordentligt kan tandköttet bli inflammerat och det kan leda till tandlossning.2 Bakterier kan då samlas mellan tänderna och tandköttet. Bakteriebeläggningar kan bildas på tänderna och längs tandköttskanten. Om de inte tas bort kan tandköttet bli irriterat, rött, svullet och ömt.4
Om inflammationen sprider sig till rothinnan och käkbenet kan mer av tandens fäste förstöras.2 Då blir tandköttsfickan allt djupare och det bildas bakteriesamlingar längre ner. När tandkött och käkben skadas kan vävnaderna som håller tanden på plats påverkas. Det kan leda till att tanden blir lös eller att tanden till sist förloras.4
Flera saker kan öka risken för tandlossning:
Tandlossning utvecklas oftast under lång tid, mellan tio och tjugo år. Om inflammationen sprider sig och inte upptäcks och behandlas tidigt förstörs mer av tandens fäste i käkbenet. Inflammationen kan alltså finnas kvar länge innan tandens fäste påverkas så mycket att tanden börjar lossna. Förloppet är ofta långsamt och kan vara svårt att märka själv.2
En tand kan till sist lossna och falla ut eller behöva tas bort när tandens fäste förstörts.2
Det gäller även om besvären kommer efter en stund och inte direkt efter olyckan. Du ska alltid kontakta en tandläkare om tanden som har skadats eller slagits ut är en permanent tand. Vilken behandling som behövs beror på skadan. En permanent tand kan efter en tid ändra färg till rosa, gul, grå eller brun. En tandläkare ska alltid undersöka tanden om den har blivit grå eller brun.1
Kontakta en tandläkare om ett barn har slagit ut eller skadat en mjölktand. Det gäller även om tanden bara sitter lös eller om barnet inte verkar ha särskilt ont. Tandläkaren undersöker då barnets tänder och käke. De flesta skador på mjölktänder läker utan problem. Ibland skadas ändå de permanenta tänderna som finns inne i käken under tandköttet.1
Kontakta en tandvårdsmottagning om tandköttet blöder när du borstar tänderna eller om en eller flera tänder känns lösa. Det kan vara tecken på tandlossning, som ofta utvecklas långsamt och inte alltid gör ont. Behandlingen blir enklare att göra om tandlossningen upptäcks tidigt. Du kan få behandling även om tandlossningen har pågått en längre tid.2
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 1177 kan hjälpa dig att hitta var du kan söka vård. Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför.1
Om du har skadat en tand kan du också kontakta en tandläkare för att få råd om nästa steg. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar, eftersom du har rätt att få veta det i förväg.1
Skölj munnen morgon och kväll i ungefär tre veckor, tills tråden har tagits bort. Om det är svårt att skölja hela munnen kan du tvätta rent bara i det skadade området. Tvätta då tanden och tandköttet med en bomullspinne och klorhexidin.1
Smärtstillande läkemedel kan lindra om det gör ont. För barn finns till exempel läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol.1
Om barnet använder napp eller brukar suga på tummen är det bra om barnet gör det så lite som möjligt efter att tanden satts tillbaka i munnen.1 Det minskar belastningen på tanden medan den sitter fast.
För en lös tand som inte beror på en olycka finns inget särskilt egenvårdsråd i källmaterialet. Läs avsnittet om när du ska söka vård för information om nästa steg.
Efter behandlingen läker oftast inflammationen och tandköttet runt tanden blir friskt. Efter behandlingen kan tandrötterna närmast tandkronan bli synliga. Det kan göra att tänderna ser längre ut än tidigare och att du får ilningar i dem den första tiden. Efter behandlingen är det viktigt att få behandling två till fyra gånger om året, då oftast hos en tandhygienist.2 Den del av tandens fäste som redan har förstörts kan oftast inte återskapas, men behandlingen kan göra att inte mer av tandfästet förstörs.
När tandlossningen är allvarlig kan du behöva remiss till en specialist på tandlossning.2 En sådan specialist kallas parodontolog.
Ibland behövs en operation för att få bort bakteriebeläggningar och tandsten i djupa tandköttsfickor.2 En operation kan ibland också återskapa delar av det förlorade tandfästet. Operationen görs med lokalbedövning.
Vilken behandling som behövs för en skadad eller utslagen permanent tand beror på skadan. En permanent tand som sitter kvar på sin ursprungliga plats kan läka av sig själv.1
Om tanden har flyttats lite försöker tandläkaren sätta tillbaka den. Tandläkaren fäster sedan den lösa tanden i tänderna bredvid med tråd och plast. Ungefär tre veckor senare tar tandläkaren bort tråden som fäst den lösa permanenta tanden.1
Om en permanent tand har slagits ut försöker tandläkaren sätta tillbaka tanden där den satt förut. Därefter fäster tandläkaren tanden i tänderna bredvid med tråd och plast. Även då tas tråden bort efter ungefär tre veckor.
En utslagen permanent tand kan behöva rotbehandlas efter att den har satts fast. Tanden behöver då rotbehandlas inom två till tre veckor efter olyckan.1
En lös mjölktand behandlas oftast inte. De flesta skador på mjölktänder läker utan problem. Ibland kan de permanenta tänderna som finns inne i käken under tandköttet skadas vid en mjölktandsskada. Ibland kan mjölktanden behöva dras ut, till exempel om barnet inte kan bita ihop.1 En utslagen mjölktand sätts aldrig tillbaka, men tandläkaren undersöker hur det ser ut i munnen.
På 1177.se kan du läsa mer om dina rättigheter i tandvården och om kostnader och ersättningar inom tandvård.
Nej. En utslagen mjölktand sätts aldrig tillbaka. Det kan annars skada de permanenta tänderna som väntar i käken under tandköttet. De flesta skador på mjölktänder läker utan problem.1
Ja, en tand som inte kan räddas kan ersättas. Då kan du till exempel få en tandbrygga, ett implantat eller en tandprotes.2 Vilken behandling som behövs för en skadad eller utslagen permanent tand beror på skadan.1
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.

Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.

Ensamhet kan drabba vem som helst när som helst i livet. Det kan vara både frivilligt och ofrivilligt, om det känns jobbigt finns det hjälp att få.





