Tandlossning är en infektion i tandens fäste i käken, där tänderna långsamt kan bli lösa och till sist lossna. Det finns behandling som oftast läker inflammationen och kan hindra att mer av tandfästet förstörs.
Tandlossning är en infektion i tandens fäste i käken.1 Inflammation i tandköttet är en mild form av tandköttssjukdom. Den kan vanligtvis läka när du borstar tänderna och gör rent mellan dem varje dag samt går på regelbundna rengöringar hos tandläkare eller tandhygienist. Om inflammationen i tandköttet inte behandlas kan den utvecklas till tandlossning. Vid tandlossning drar sig tandköttet bort från tänderna och bildar tandköttsfickor som blir infekterade.2 Infektionen sitter alltså i vävnaderna som håller tanden på plats i käken. Samlingar av bakterier runt tänderna kan göra att det blir en infektion. Om infektionen får fortsätta kan tänderna långsamt bli lösa och till sist lossna.1
Tandlossning utvecklas ofta under lång tid. Därför kan förändringen i tandens fäste pågå utan att tanden genast känns lös. Förloppet kan så småningom leda till att tanden lossnar och faller ut eller måste tas bort.
Bakterier kan samlas mellan tandköttet och tänderna. Om du inte håller rent mellan tänderna kan bakterierna orsaka en inflammation.1 Inflammationen kan börja i tandköttet och sedan påverka det fäste som håller tanden i käken.
Om bakterierna inte tas bort finns det risk för att inflammationen fortsätter. Då kan tänderna börja lossna. Inflammationen läker när beläggningen med bakterier tas bort.1 Det visar hur sambandet mellan bakterier, inflammation och tandens fäste kan se ut.
Om inflammationen inte upptäcks och behandlas tidigt finns det risk för att den sprider sig till rothinnan och käkbenet.1 Tandköttsfickan blir då allt djupare. Det kan bildas beläggningar med bakterier även längre ner i tandköttsfickan.
När inflammationen sprider sig till rothinnan och käkbenet kan mer och mer av tandens fäste i käkbenet förstöras. Förloppet till att en tand lossnar tar oftast mellan 10 och 20 år. Så småningom kan tanden lossna och falla ut eller behöva tas bort.1
Tandlossning börjar med bakterier som samlas runt tänderna.3 Bakterierna bildar beläggningar med bakterier och tandsten på tändernas ytor. Om du inte rengör tänderna tillräckligt kan beläggningarna ligga kvar och irritera tandköttet.
När bakterierna finns längre ner under tandköttskanten kan de vara svåra att få bort med tandborste och tandtråd. Då kan det bildas beläggningar med bakterier även längre ner i tandköttsfickorna. Infektionen kan därför fortsätta att skada tandens fäste i käkbenet.
Inflammation i tandköttet är en mild form av tandköttssjukdom. Inflammation i tandköttet kan utvecklas till tandlossning om den inte behandlas.3 Risken påverkas bland annat av hur väl beläggningarna tas bort och hur ofta tänderna rengörs.
Rökning är en viktig riskfaktor för tandlossning. Rökning ökar risken för tandlossning.
Tandlossning utvecklas ofta så långsamt att du inte själv upptäcker sjukdomen. Inflammationen kring tänderna gör inte ont, och du kan därför ha inflammationen länge innan tänderna blir lösa.1
Ett tidigt tecken kan vara att tandköttet är ömt och blöder när du borstar tänderna. Blödningen kan också märkas när du rengör mellan tänderna eller äter hård mat. Rökning kan göra att tandköttsblödning inte märks, eftersom blodkärlen dras ihop av rökningen.1
Det går alltså att ha tandlossning utan smärta. Avsaknad av värk utesluter därför inte tandlossning. Besvären kan också vara olika tydliga i olika delar av munnen, och vissa personer märker dem inte själva.
När tandlossningen har gått längre kan tandköttet dra sig tillbaka. Då kan mer av tänderna eller tandrötterna synas än tidigare. Tänder kan bli lösa och i vissa fall falla ut.4
Senare symtom kan vara:
Tandlossning kan upptäckas när du går på regelbundna undersökningar hos tandläkare eller tandhygienist.1 Det betyder att du kan få sjukdomen upptäckt även om du inte själv har märkt tydliga besvär. Undersökningen är därför en viktig del av besöket, särskilt eftersom tandlossning ofta utvecklas långsamt och inte alltid gör ont.
Vid besöket mäter tandläkaren eller tandhygienisten mellanrummen mellan tänderna och tandköttet.1 Mätningen visar hur djupa mellanrummen är och om de blöder. Tandläkaren undersöker också tandköttet efter tecken på inflammation. Röntgenbilderna kan visa om ben har förlorats runt tänderna.4 Mellanrummen kallas tandköttsfickor.1 Tandköttsfickorna undersöks runt tänderna för att se om tandköttet är inflammerat.
Behandlingen börjar ofta med att tandläkaren eller tandhygienisten tar bort beläggningar med bakterier från tänderna. Tandsten och beläggningar med bakterier i djupa tandköttsfickor behöver tas bort av tandvårdspersonal, eftersom du själv inte kommer åt där. Behandlingen blir enklare att göra om tandlossningen upptäcks tidigt. Du kan ändå få behandling även om tandlossningen har pågått en längre tid. Då kan det behövas specialistvård.1
Den del av tandens fäste som redan förstörts kan oftast inte återskapas. Behandlingen kan däremot hindra att mer av tandfästet förstörs.1
Borsta tänderna med tandkräm med fluorid två gånger om dagen.6 Det hjälper dig att få bort bakterier varje dag och hålla tänderna rena.
Borsta i ungefär två minuter så att alla tänder blir rena.6 Börja gärna där det är svårast att komma åt och borsta en tandrad i taget i samma ordning varje gång.
Håll tandborsten snett mot tänderna, ungefär i 45 graders vinkel. Borsta alla sidor av tänderna med små, mjuka gnuggrörelser.6
En tät och mjuk tandborste minskar risken för att emaljen eller tandköttet skadas. När stråna börjar spreta är tandborsten inte längre effektiv och behöver bytas ut. Om du har svårt att hålla i tandborsten kan en greppförstorare göra det lättare.
En tandläkare eller tandhygienist kan undersöka om tandköttet är inflammerat eller om du har tandlossning. Vid undersökningen kan tandläkaren eller tandhygienisten mäta tandköttsfickorna och se om de blöder. Tandläkaren kan också använda röntgenbilder för att se hur tanden fäster i käkbenet.
Behandlingen kan innebära att tandläkaren eller tandhygienisten tar bort beläggningar med bakterier från tänderna. Om tandlossningen har pågått en längre tid kan det behövas specialistvård. Vid uppföljningen går du oftast till en tandhygienist, som kan undersöka tandköttet och ta bort beläggningar med bakterier och tandsten om det behövs.
Du kan välja vilken tandläkare eller tandhygienist du vill, på vilken ort du vill. Du kan välja att få tandvård hos Folktandvården eller hos en privat mottagning.
Vad är tandlossning?
Tandlossning är en infektion i tandens fäste i käken. Infektionen kan göra att tänderna långsamt blir lösa och till sist lossnar.1
Gör tandlossning ont?
Tandlossning gör ofta inte ont i början. Inflammationen kring tänderna kan finnas länge innan tänderna blir lösa.1
Kan jag minska risken för tandlossning själv?
Du kan minska risken genom att borsta tänderna med tandkräm med fluorid två gånger om dagen.6 Du behöver också rengöra mellan tänderna varje dag, till exempel med tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste.1
Går tandlossning att bota helt?
Den del av tandens fäste som redan har förstörts kan oftast inte återskapas. Behandlingen kan däremot hindra att mer av tandfästet förstörs.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 5 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Diabetes kan påverka tandlossning och tandlossning kan påverka blodsockret. Därför behöver personer med diabetes regelbundna undersökningar av tänderna. Även sjukdomar som påverkar immunförsvaret kan göra det lättare att få tandlossning.
Även andra förhållanden kan öka risken. Dålig rengöring av tänderna och få besök hos tandläkare kan öka risken för tandlossning. Hormonförändringar och inflammatoriska sjukdomar, till exempel högt blodtryck, anges också som riskfaktorer.
Tandlossning är vanligare när du blir äldre och är vanligast hos personer över 30 år.4 Ålder i sig förklarar inte hela risken, eftersom tandlossning kan drabba personer i olika åldrar.
Vissa personer har lättare än andra att få tandlossning.1 Det kan finnas en ärftlig känslighet för sjukdomen. Personer vars biologiska föräldrar eller morföräldrar har haft tandköttssjukdom löper större risk att utveckla tandlossning.4
Ärftlighet betyder inte att du säkert får tandlossning. Risken påverkas också av bakterier och beläggningar, rökning, andra sjukdomar och hur tandköttet påverkas av inflammation.
Tandlossning kan också påverka hur tänderna möts när du biter ihop. Tandköttet kan vara svullet samtidigt som det blöder. Symtomen kan därför se olika ut: vissa får främst blödning, medan andra märker lösa tänder, tillbakadraget tandkött, dålig andedräkt eller smärta vid tuggning.
Blödande tandkött eller en eller flera tänder som känns lösa bör bedömas av en tandvårdsmottagning. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Kontakta en tandvårdsmottagning vid blödande tandkött eller om tänder känns lösa.
Under samtalet kan tandläkaren fråga om vilka symtom du har. Du kan också få frågor om din sjukdomshistoria och om rökning.4 Sådana uppgifter ingår i bedömningen av dina tänder och ditt tandkött.
Tandläkaren kan ta röntgenbilder för att se hur tanden fäster i käkbenet.1 Röntgen kan därför visa sådant som inte syns genom att bara titta på tandköttet. Bilderna används tillsammans med undersökningen av tandköttsfickorna när tandlossningen bedöms.
Bedömningen av svårighetsgraden baseras bland annat på hur mycket ben som har förlorats runt varje tand. Den baseras också på hur mycket inflammation du har i tandköttet.4
Med undersökningen, mätningen och röntgenbilderna får tandläkaren eller tandhygienisten underlag för att bedöma tandlossningen. Vid regelbundna undersökningar kan förändringar i tandköttet och tandens fäste upptäckas. Om besöket visar tecken på tandlossning kan tandvårdspersonalen berätta vad undersökningen har visat och vilken fortsatt tandvård som behövs.
Inflammationen läker oftast efter behandlingen och tandköttet runt tanden blir friskt. När delar av tandens fäste har förstörts kan tandrötterna bli synliga efter behandlingen. Tänderna kan då se längre ut än tidigare, och ilningar kan uppstå den första tiden.1
Allvarlig tandlossning kan kräva remiss till en specialist på tandlossning.1 En sådan specialist kallas parodontolog.
En operation kan ibland behövas för att ta bort beläggningar med bakterier och tandsten i djupa tandköttsfickor.1 Vid svår tandlossning kan kirurgi behövas.5 En operation kan ibland också återskapa delar av det tandfäste som har förlorats. Operationen görs med lokalbedövning. Du brukar inte behöva bli sjukskriven efteråt.1
Ibland går det inte att rädda alla tänder, och då behöver några tas bort. En förlorad tand kan ersättas med tandbrygga, implantat eller tandprotes.1 Implantat eller bryggor kan återställa leendet och munhälsan efter tandförlust.4 Att bli av med tänder kan påverka hur du tuggar, hur du pratar och även utseendet i ansiktet.1
Efter behandlingen är det viktigt att få tandvård två till fyra gånger om året. Vid uppföljningen kan tandhygienisten undersöka om tandköttet är friskt eller om det finns nya infektioner. Tandhygienisten tar bort beläggningar med bakterier och tandsten om det behövs. Vid uppföljningen ser tandhygienisten också om du har rätt teknik för att hålla tänderna rena.1
Rengör mellan tänderna en gång om dagen.6 Det är bäst att göra det innan du borstar tänderna, så att bakterier som lossnar kan borstas bort och fluoriden får ligga kvar mellan tänderna efter borstningen.
Välj hjälpmedel efter hur mycket plats du har mellan tänderna:
Det är bra att prova ut rätt storlek och rätt teknik för mellanrumsborste tillsammans med en tandläkare eller tandhygienist.6 Du kan behöva mellanrumsborstar i flera storlekar om mellanrummen är olika stora.
För in mellanrumsborsten rakt mellan tänderna och vinkla den lite för att rengöra runt hela kanten på tanden. Metalltråden i mitten ska inte nöta mot tanden; byt till en mindre storlek om den gör det.
Tandköttet kan blöda lite när du inte har rengjort mellan tänderna varje dag. Det brukar bli bättre efter några dagar om du fortsätter med rengöringen.
Tandkrämen bör innehålla minst 1000 ppm fluorid för att förebygga karies.6 Det brukar stå på tandkrämstuben.
Skölj inte munnen med vatten efter tandborstningen.6 Då får fluoriden ligga kvar längre och skydda mellan tänderna och på ytor som annars är svåra att komma åt.
Munskölj direkt efter tandborstning kan skölja bort fluoridskyddet från tandkrämen.6 Om du använder munskölj direkt efter borstningen är mängden fluorid i munsköljet därför viktig.
Klorhexidin bör inte användas längre än 14 dagar utan rekommendation från tandläkare eller läkare.6 Klorhexidin kan ge bruna missfärgningar på tänderna och tungan och kan förändra smaksinnet.
Den som har tandlossning bör sluta röka för att hejda tandlossningen.1 Rökning gör också tandlossning svårare att upptäcka, eftersom tandköttet kan blöda mindre.
Regelbundna tandundersökningar kan upptäcka problem tidigt.6 Tandläkare eller tandhygienist kan ge råd om hur du ska sköta tänderna och hur ofta du behöver komma på undersökning.
Du kan hålla tänderna rena hemma, men tandsten och bakteriebeläggningar i djupa tandköttsfickor behöver tas bort av tandvårdspersonal. Se avsnittet om behandling vid tandlossning för mer information om professionell rengöring.
För att få statligt tandvårdsstöd måste mottagningen vara ansluten till Försäkringskassan. De flesta tandvårdsmottagningar är anslutna, och du kan fråga om det när du bokar tid. Du kan söka efter mottagningar via Folktandvården eller Privattandläkarna.
Om du behöver sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177.1 Du kan få hjälp att bedöma symtom eller att hitta vård.
Tandläkare och tandhygienister bestämmer själva vilket pris de tar för undersökningar och behandlingar.7 Därför kan priserna skilja sig mellan olika tandvårdsmottagningar.
Du har rätt att få veta kostnaden i förväg.7 Be gärna om en skriftlig prisuppgift eller ett skriftligt behandlingsförslag innan behandlingen börjar. Om det är svårt att ange ett exakt pris har du ändå rätt att få ett ungefärligt pris.
Från och med den 1 januari det år du fyller 20 år börjar du betala för din tandvård.7 Om du är folkbokförd i Sverige kan du då börja ta del av det statliga tandvårdsstödet. Du kan fråga tandläkaren eller tandhygienisten vilket stöd som gäller för din behandling.
Hur behandlas tandlossning?
Tandläkaren eller tandhygienisten tar bort beläggningar med bakterier från tänderna. Vid rengöring under tandköttskanten används särskilda instrument, och i svårare fall kan en operation behövas.1
Behandlingen kan göra att inflammationen läker och att tandköttet runt tanden blir friskt. Om tandlossningen har pågått längre tid kan det behövas specialistvård.1