I den här guiden kan du läsa allt om hur en tandstensborttagning går till, hur lång tid den tar och vad ett besök kostar.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Tandstensborttagning?
Tandsten bildas när bakterier på tänderna blandas med saliv och det blir en hård yta på tanden. Den sitter ofta mellan tänderna, där det kan vara svårt att själv göra rent.1 Tandsten kan därför finnas på platser som är svåra att komma åt med den vanliga rengöringen.
Det finns två typer av tandsten.1 Den ena typen bildas ovanför tandköttskanten. Den kan bland annat bildas på insidan av framtänderna i underkäken och på utsidan av de stora kindtänderna i överkäken. Den andra typen bildas under tandköttskanten i inflammerade tandköttsfickor, alltså i området mellan tanden och tandköttet.
Tandsten ovanför tandköttskanten är först grynig och har oftast en vitaktig färg.1 När den blir hårdare kan den få en gulbrun eller mörkbrun färg, till exempel av kaffe, te eller vin. Den kan göra det svårare att hålla rent nära tandköttskanten.
Tandsten under tandköttskanten bildas i inflammerade tandköttsfickor.1 Den typen kan finnas längre ner mellan tanden och tandköttet, där den inte syns direkt.
De flesta har tandsten på åtminstone någon tand trots att de rengör tänderna regelbundet med tandborste, tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar. Hur mycket tandsten som bildas varierar från person till person och kan också variera under olika perioder i livet.
500-1500 kr
30 minuter
Sök efter vårdgivare som erbjuder Tandstensborttagning på några av våra populära platser.
Saliven påverkar hur snabbt tandsten bildas. Ämnen i saliven, till exempel mineralsalter samt kalcium- och fosfatjoner, kan påverka bildningen.1 Hos en del frigörs mineralerna snabbt från saliven och då kan tandsten ovanför tandköttskanten bildas redan efter någon vecka. Andra får knappt någon tandsten alls.
Rökning kan göra att du får mer tandsten. Det är ovanligt att barn får besvär med tandsten.1 När barn får tandsten brukar den sitta på insidan av framtänderna i underkäken.
Tandsten ovanför tandköttskanten har en skrovlig yta som du ofta kan känna med tungspetsen. Ibland kan du också se att tänderna har blivit brunfärgade. Tandsten som bildas under tandköttskanten kan du inte se. Du kan i stället märka sådan tandsten genom att tandköttet blöder, att det smakar illa i munnen eller att du luktar illa ur munnen.1
Tandsten ovanför tandköttskanten gör att du får svårare att hålla rent nära tandköttskanten. Det kan öka risken för inflammation i tandköttet. Tandsten kan leda till inflammation i tandköttet, som också kallas gingivit.1
Om inflammationen blir kvar utan behandling under många år kan den leda till tandlossning, som också kallas parodontit.1 Tandlossning är en infektion i tandens fäste i käken och kan göra att tänder långsamt blir lösa och till sist lossnar. Därför kan borttagning av tandsten vara en del av att förebygga att inflammationen fortsätter.
Kontakta en tandvårdsmottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
Om du märker tecken på tandsten eller förändringar i tandköttet är det bra att ta upp det med tandvården. Besvär under tandköttskanten kan vara svåra att upptäcka själv, eftersom tandstenen där inte syns direkt.
En tandläkare eller tandhygienist undersöker om du har tandsten under tandköttskanten. Hen mäter hur djupa tandköttsfickorna är. Friska fickor är ett par millimeter djupa.1 Vid undersökningen kan tandläkaren eller tandhygienisten också se om tandköttet blöder när fickorna mäts.2
En tandköttsficka som blöder vid mätningen är ett tecken på att den är inflammerad.2
Med röntgenbilder kan tandläkaren dessutom se hur tanden fäster i käkbenet.2 Du kan ha tandlossning om de är djupare.
Tandröntgen gör det möjligt att upptäcka sådant som tandläkaren eller tandhygienisten inte kan se med egna ögon, till exempel tandsten som finns mellan tänderna.1
Tandsten som sitter ovanför tandköttskanten kan ofta tas bort utan att du behöver bedövning. Det kan kännas obehagligt, men det går snabbt över.1 När tandstenen sitter under tandköttskanten behöver tandläkaren eller tandhygienisten arbeta på tandrötternas yta. Beläggningar med bakterier på den ytan går inte att ta bort själv.
Vid tandlossning används särskilda instrument för att ta bort sådana beläggningar och tandsten. Lokalbedövning är vanligt vid den behandlingen.2
Det kan göra ont att ta bort tandsten som sitter under tandköttskanten. Då kan du behöva bedövning, speciellt om du har djupa tandköttsfickor.1
Tandläkaren eller tandhygienisten använder ofta ultraljud för att ta bort tandsten. Ultraljudet har en rundad metallspets längst fram som vibrerar lätt mot tandstenens yta som då lossnar. Ett annat sätt att ta bort tandsten är att skrapa bort den med ett särskilt instrument.1
Tandläkaren eller tandhygienisten avslutar behandlingen med att polera tänderna med en sorts kräm. Den putsar tänderna och gör dem släta. Du kan känna dig lite öm och svullen i tandköttet efter behandlingen. Det brukar gå över efter något dygn.1
Du får också råd om hur du håller dina tänder rena, eftersom tandsten kan komma tillbaka ganska snart om du inte håller tänderna rena.1
Vid behandling av tandlossning tar tandläkaren eller tandhygienisten bort beläggningar med bakterier på tänderna. Framför allt behöver tandläkaren eller tandhygienisten få bort tandsten och beläggningar med bakterier i tandköttsfickor som är så djupa att du själv inte kommer åt dem.2 Vid tandlossning kan behandlingen innebära en djuprengöring av den tand som är påverkad. Hur många behandlingar som behövs beror på hur utbredd tandlossningen är.3
Efter en professionell rengöring behöver du fortfarande borsta tänderna och göra rent mellan tänderna. Tandläkaren eller tandhygienisten kan visa hur du ska rengöra tänderna och tandköttet.3
Du kan inte själv ta bort beläggningar med bakterier som finns på tandrötternas yta under tandköttskanten. Det måste göras av en tandläkare eller tandhygienist som använder speciella instrument. Det är vanligt att få lokalbedövning vid behandlingen så att det inte går ont. Du får ofta gå flera gånger för att göra rent alla tänder.2
Om tandlossningen har pågått en längre tid kan det behövas specialistvård. Behandlingen blir enklare att göra om tandlossningen upptäcks tidigt. Du kan ändå få behandling om tandlossningen har pågått längre tid.2
Du kan behöva remiss till en specialist på tandlossning om du har en allvarlig form av tandlossning.2 En sådan specialist kallas parodontolog.
Ibland behövs en operation för att få bort beläggningarna med bakterier och tandsten i de djupa tandköttsfickorna.2
Vad du betalar för tandvård varierar mellan olika mottagningar. Priset för tandstensborttagning kan därför vara olika beroende på vilken mottagning du besöker. Hur mycket du behöver betala för tandvård beror bland annat på hur gammal du är och vilka behandlingar du behöver.4
Tandläkare och tandhygienister får själva bestämma vilket pris de tar för de olika undersökningarna och behandlingarna.5 Priserna kan skilja sig åt mellan olika tandvårdsmottagningar. Fråga därför vad tandstensborttagningen eller en undersökning kommer att kosta innan behandlingen börjar. Du har rätt att få veta kostnaden i förväg.2
Be om en skriftlig prisuppgift när det går. Om det är svårt att ange ett exakt pris har du ändå rätt att få ett ungefärligt pris eller en uppskattning av vad det kan komma att kosta. Om behandlingen blir dyrare än beräknat har du rätt att få veta det så fort som möjligt.
Tandvårdsmottagningarna ska ha prislistor med uppgifter om mottagningens priser och referenspriser för de tandvårdsåtgärder som mottagningen utför. På Tandpriskollen kan du jämföra vad olika behandlingar kan kosta på olika tandvårdsmottagningar över hela Sverige.4 Det kan vara ett sätt att få en uppfattning om prisnivån innan du bokar tid.
Fram till och med det år du fyller 19 år är tandvården avgiftsfri.4 Från och med 1 januari det år du fyller 20 år börjar du betala för tandvård. Om du är folkbokförd i Sverige får du då börja ta del av det statliga tandvårdsstödet.5
Det allmänna tandvårdsbidraget, ATB, är ett årligt stöd som kan användas till tandvård. Från och med det år du fyller 20 år och till och med det år du fyller 23 är bidraget 600 kronor per år. Från och med det år du fyller 24 år och till och med det år du fyller 65 år är bidraget 300 kronor per år. Från och med det år du fyller 67 år är bidraget 600 kronor per år.5
Du kan spara det allmänna tandvårdsbidraget i upp till två år.5 Det kan alltså finnas mer än ett års bidrag att använda när du betalar för tandvård.
Det allmänna högkostnadsskyddet för tandvård börjar gälla när referenspriserna för tandvård överstiger 3 000 kronor inom en ersättningsperiod.4 En ersättningsperiod gäller under ett år från att behandlingen börjar.
Du betalar hela kostnaden för tandvård upp till 3 000 kronor enligt referenspris. Mellan 3 001 och 15 000 kronor enligt referenspris betalar du 50 procent. För kostnader över 15 000 kronor enligt referenspris betalar du 15 procent.5
Referenspriset är det pris som ligger till grund för högkostnadsskyddet. Om mottagningens pris är högre än referenspriset får du själv betala mellanskillnaden.5 Det är alltså inte säkert att hela priset som mottagningen tar räknas med när tandvårdsstödet beräknas.
Alla behandlingar omfattas inte av högkostnadsskyddet.5 Det finns regler för vilka undersökningar, behandlingar och material som täcks. Tandläkaren eller tandhygienisten ska informera om vad som täcks av högkostnadsskyddet.
Ett särskilt tandvårdsbidrag, STB, på 1 000 kronor per halvår kan finnas om du har en specifik sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar tänderna.4 Bidraget kan användas till förebyggande tandvård.
Från och med det år du fyller 67 år gäller ett särskilt högkostnadsskydd. Det innebär att du bara behöver betala tio procent för många vanliga behandlingar.4 Undersökningar och förebyggande tandvård kostar som vanligt.
Abonnemangstandvård är ett avtal där du betalar en fast månadsavgift. De vanligaste undersökningarna och behandlingarna kan vara betalda när du går till tandläkaren eller tandhygienisten. Högkostnadsskyddet gäller inte för avgiften eller behandlingarna som ingår i ett abonnemangstandvårdsavtal.4
Det allmänna tandvårdsbidraget kan också användas som betalning för abonnemangstandvård. Fråga mottagningen vad som gäller för just ditt avtal.
Privata olycksfallsförsäkringar kan täcka kostnader för tandskador. Om du inte har råd med tandvård kan det finnas olika lösningar, till exempel att dela upp kostnaden så att du inte behöver betala allt på en gång. En avbetalningsplan kan därför vara en möjlig lösning.4 Om lån, avbetalningsplaner eller billigare behandlingsalternativ inte räcker kan du ta kontakt med socialtjänsten i din hemkommun.
Att ta bort tandsten kan göra det lättare att hålla rent nära tandköttskanten. Tandsten ovanför tandköttskanten gör det svårare att hålla rent nära tandköttskanten.1
När det blir svårare att göra rent nära tandköttskanten kan risken för inflammation i tandköttet öka.1 Inflammation i tandköttet kallas också gingivit.
Vid behandling av tandlossning tas tandsten och bakteriebeläggningar bort från tandköttsfickor som är så djupa att du själv inte kommer åt dem. Med behandling läker oftast inflammationen och tandköttet runt tanden blir friskt.2
Tandlossning utvecklas när bakterier samlas mellan tänderna och tandköttet. Om du inte gör rent tänderna ordentligt kan tandköttet bli inflammerat och det kan leda till tandlossning. Om inflammationen sprider sig till rothinnan och käkbenet kan tandköttsfickan bli allt djupare. Då kan mer av tandens fäste i käkbenet förstöras.2
Behandling av tandlossning kan skydda det tandfäste som finns kvar. Den del av tandens fäste som redan har förstörts kan oftast inte återskapas, men behandlingen kan göra att inte mer av tandfästet förstörs. Därför är tandstensborttagning särskilt viktig när tandsten och bakteriebeläggningar finns i djupa tandköttsfickor.2
Det är enklare att behandla tandlossning om den upptäcks tidigt.2 Du kan få behandling även om tandlossningen har pågått en längre tid, men då kan det behövas specialistvård.
Att förebygga och behandla inflammation i tandköttet minskar risken för tandlossning.6 God munhygien och regelbunden professionell tandrengöring är det bästa sättet att förebygga tandlossning.
Tandsten som har blivit hård behöver tas bort av en tandläkare eller tandhygienist.1 Professionell rengöring behövs alltså för att ta bort tandsten som du inte själv kan borsta bort.
Efter tandstensborttagning får du råd om hur du håller dina tänder rena.1 Tandläkaren eller tandhygienisten kan visa hur du ska rengöra tänderna och tandköttet.
Regelbundna besök hos en tandhygienist kan användas för att ta bort tandsten.1 Vid sådana besök kan tandhygienisten också undersöka om tandköttet är friskt eller om det finns nya infektioner. Efter behandling av tandlossning är det viktigt med fortsatt behandling två till fyra gånger om året. Då kan tandhygienisten undersöka tandköttet och ta bort tandsten och bakteriebeläggningar om det behövs.2
För att minska risken för ny tandsten behöver du fortsätta med den dagliga rengöringen hemma:
Det bildas lager av bakterier på tänderna hela tiden.1 Om plack inte tas bort genom noggrann daglig tandborstning och rengöring mellan tänderna kan det till slut hårdna till tandsten. Det gör det svårare att hålla tänderna rena.7 Därför är det viktigt att du borstar tänderna och gör rent mellan tänderna varje dag.1
Borttagning av tandsten ovanför tandköttskanten kan kännas obehaglig. Besväret brukar gå över snabbt. Det kan göra ont att ta bort tandsten under tandköttskanten, särskilt om tandköttsfickorna är djupa. Då kan du behöva bedövning.1
Att ta bort bakteriebeläggningar från inflammerat tandkött kan också upplevas som obehagligt.8 Vid behandling av tandlossning är det vanligt att du får lokalbedövning när bakteriebeläggningar tas bort från tandrötternas yta under tandköttskanten.2 Om behandlingen omfattar djupa tandköttsfickor kan det behövas flera besök för att göra rent alla tänder.
Tandköttet kan kännas ömt och bli svullet efter tandstensborttagning. Ömhet och svullnad brukar gå över efter ungefär ett dygn.1 Om bakteriebeläggningar har tagits bort från inflammerat tandkött kan ömheten därför märkas efteråt, även om behandlingen är avslutad.
Efter behandling av tandlossning kan tandrötterna närmast tandkronan bli mer synliga när tandköttsinflammationen läker. Tänderna kan då se längre ut än tidigare. Du kan också få ilningar i tänderna den första tiden. Tänderna kan bli mer oskyddade och känsliga efter behandlingen.2
Mjuk bakteriebeläggning kan ofta borstas bort under de första två till tre veckorna efter att den har bildats. När beläggningen har hunnit bli hård och blivit tandsten behöver den tas bort av en tandläkare eller tandhygienist.1 Tandsten kan därför inte alltid tas bort genom egen rengöring.
Vid tandlossning kan behandlingen ta bort bakteriebeläggningar och tandsten i djupa tandköttsfickor som du själv inte kommer åt. Ett tandfäste som redan har förstörts kan oftast inte återskapas.2 Behandlingen kan däremot göra att inte mer av tandfästet förstörs.
Om tandlossningen har pågått längre tid kan specialistvård behövas. Vid en allvarlig form av tandlossning kan du behöva en remiss till en specialist på tandlossning. Ibland behövs också en operation för att få bort bakteriebeläggningar och tandsten i djupa tandköttsfickor. Vid en sådan operation kan delar av det förlorade tandfästet ibland återskapas. Operationen görs med lokalbedövning. Du brukar inte behöva bli sjukskriven efteråt.2
Efter behandling av tandlossning är det viktigt att få återkommande behandling två till fyra gånger om året. Vid de återkommande besöken kan tandhygienisten också se om du har rätt teknik för att hålla tänderna rena.2 Det kan behövas flera besök när tandlossningen är mer omfattande.9 Då kan tandhygienisten undersöka tandköttet och ta bort nya bakteriebeläggningar och tandsten om det behövs.
Läs mer i avsnittet om hur tandstensborttagning går till.
Du kan oftast fortsätta att få kallelser till undersökningar på den mottagning du gått tidigare. Annars kan du själv beställa tid hos en tandläkare eller tandhygienist. Hård tandsten behöver tas bort av en tandläkare eller tandhygienist.
En tandläkare eller tandhygienist kan undersöka om tandköttet är inflammerat eller om du har tandlossning.2 Vid en undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten mellanrummen mellan tänderna och tandköttet för att se hur djupa de är och om de blöder. Med hjälp av röntgenbilder kan tandläkaren också se hur tanden fäster i käkbenet.
Vid behandling av tandlossning tar tandläkaren eller tandhygienisten bort beläggningar med bakterier på tänderna. Framför allt behöver tandläkaren eller tandhygienisten få bort tandsten och beläggningar med bakterier i tandköttsfickor som är så djupa att du själv inte kommer åt dem. Vid en allvarlig form av tandlossning kan du behöva remiss till en specialist på tandlossning. Du kan få behandling även om tandlossningen har pågått en längre tid.
Du kan välja vilken tandläkare eller tandhygienist du vill, på vilken ort du vill. Du kan välja att få din tandvård hos Folktandvården eller hos en privat mottagning. Det betyder att du kan välja en mottagning som passar dig, oavsett om den drivs av regionen eller privat.
För att du ska kunna få tandvårdsstöd måste tandvårdsmottagningen vara ansluten till Försäkringskassan.5 Det är de flesta tandvårdsmottagningar. För att få veta om din mottagning är ansluten kan du fråga när du bokar tid.
Du kan själv beställa tid hos en tandläkare eller tandhygienist om du inte längre går till en mottagning som kallar dig. Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan alltså använda 1177 om du är osäker på vilken vårdmottagning du ska kontakta.
Tandläkaren eller tandhygienisten som du träffar ger råd om hur du ska sköta dina tänder. De kan också berätta hur ofta du behöver undersökas eller få behandling.2 Efter behandlingen får du också råd om hur du håller dina tänder rena.
Efter behandlingen av tandlossning är det viktigt att få behandling två till fyra gånger om året. Då går du oftast till en tandhygienist som kan undersöka om ditt tandkött är friskt eller om det finns nya infektioner.2 Tandhygienisten tar bort beläggningar med bakterier och tandsten om det behövs.
Vid återkommande behandling efter tandlossning kan tandhygienisten se om du har rätt teknik för att hålla tänderna rena. Du kan därför få både uppföljning av tandköttet och råd om hur du rengör tänderna mellan behandlingarna.
Du kan borsta bort mjuka bakteriebeläggningar under de första två till tre veckorna efter att de har bildats. Det gäller alltså beläggningar som ännu inte har blivit hårda. När beläggningen har blivit tandsten behöver den tas bort av en tandläkare eller tandhygienist.1 Försök inte själv skrapa bort hård tandsten, eftersom professionell rengöring behövs för att ta bort den.
Daglig tandborstning och rengöring mellan tänderna hjälper till att ta bort bakteriebeläggningar innan de hårdnar. Du kan använda tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar för att göra rent mellan tänderna. En tandläkare eller tandhygienist kan ge råd om hur du håller tänderna rena.1
Det kan kännas obehagligt att ta bort tandsten ovanför tandköttskanten. Obehaget går snabbt över. Tandsten på den här delen av tanden kan ofta tas bort utan bedövning.1
Det kan göra ont att ta bort tandsten under tandköttskanten. Då kan du behöva bedövning, särskilt om du har djupa tandköttsfickor.1 Vid tandlossning är lokalbedövning vanligt när bakteriebeläggningar tas bort från tandrötternas yta under tandköttskanten.2
Efter tandstensborttagning kan tandköttet kännas lite ömt och vara svullet. Det brukar gå över efter något dygn. Du får också råd om hur du håller tänderna rena efter behandlingen.1
Tandsten kan komma tillbaka ganska snart om du inte håller tänderna rena. Det bildas lager av bakterier på tänderna hela tiden. Därför behöver du borsta tänderna och göra rent mellan tänderna varje dag.1
Daglig tandborstning kan förebygga att bakteriebeläggningar hårdnar till tandsten. Daglig rengöring mellan tänderna kan också förebygga att bakteriebeläggningar hårdnar till tandsten. Efter professionell tandrengöring behöver du fortfarande göra rent tänderna själv hemma.8
Det är bra att gå på regelbundna besök hos en tandhygienist för att ta bort tandsten.1 Regelbundna besök gör också att tandköttet kan undersökas. Hur ofta du behöver undersökas eller få behandling beror på vad tandläkaren eller tandhygienisten bedömer.
Tandläkaren eller tandhygienisten kan ge råd om hur ofta du behöver undersökas eller få behandling.2 Du kan välja att gå till Folktandvården eller till en privat mottagning. Du kan också välja vilken tandläkare eller tandhygienist du vill och på vilken ort du vill.
Om du har behandlats för tandlossning är det viktigt att få behandling två till fyra gånger om året. Då kan tandhygienisten undersöka om tandköttet är friskt eller om det finns nya infektioner. Tandhygienisten kan också ta bort tandsten och bakteriebeläggningar om det behövs.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.