Tandköttsinflammation är en inflammation i tandköttet och det tidigaste stadiet av tandköttssjukdom. Med rätt behandling och skötsel kan tandköttet återgå till ett friskt tillstånd, även om inflammationen kan komma tillbaka.
Tandköttsinflammation är en inflammation i tandköttet.1 Tandköttsinflammation är oftast smärtfri eller bara lätt öm.2 Det är det tidigaste stadiet av tandköttssjukdom. Tandköttsinflammation uppstår när plack och bakterier byggs upp på tänderna och orsakar inflammation.3
Plack är en klibbig beläggning som består av bakterier, slem och matrester.1 Den kan byggas upp både ovanför och under tandköttskanten. Om plack inte tas bort kan den hårdna och bli tandsten, som kan irritera och inflammera tandköttet.
Tandköttsinflammation hör alltså till sjukdomar som påverkar tandköttet och vävnaderna runt tänderna. Ett mer avancerat stadium av tandköttssjukdom är tandlossning, som kan innebära att ben och vävnader som håller fast tänderna skadas.
Tandköttsinflammation är mycket vanligt.3 Många har någon grad av tandköttsinflammation, ibland utan att märka det i början.1
Nästan hälften av alla vuxna över 30 år har någon form av tandköttssjukdom.3 Det betyder att besvär från tandköttet är vanliga även hos vuxna som i övrigt känner sig friska.
Tandköttsinflammation kan förekomma under olika perioder i livet. Den utvecklas ofta under puberteten eller i början av vuxenlivet, bland annat i samband med hormonförändringar.
Tandköttsinflammation går att få tillbaka till ett friskt tillstånd med rätt behandling och skötsel.3 Tillståndet kan däremot komma tillbaka, så det är viktigt att fortsätta ta hand om tänder och tandkött mellan besöken hos tandvården.
Om tandköttsinflammation inte behandlas kan den utvecklas till tandlossning.3 Tandlossning är en allvarligare tandköttssjukdom som kan skada de strukturer som håller fast tänderna och leda till att ben runt tänderna försvinner.
Plack består av bakterier, slem och matrester som samlas på tänderna ovanför och under tandköttet. Om plack inte tas bort kan det omvandlas till en hård beläggning som kallas tandsten. Plack och tandsten kan irritera tandköttet och orsaka tandköttsinflammation.1
Tandsten bildas när bakterier på tänderna blandas med saliv och det blir en hård yta på tanden.4 Tandsten sitter ofta mellan tänderna, där det kan vara svårt att själv göra rent. Tandsten ovanför tandköttskanten kan göra det svårare att hålla rent nära tandköttskanten, vilket kan öka risken för inflammation i tandköttet.
Flera omständigheter kan göra att du lättare får tandköttsinflammation:
Tandköttsinflammation kan märkas genom förändringar i hur tandköttet ser ut och känns. Det kan också märkas när du rengör tänderna eller när du äter.
En tandläkare eller tandhygienist kan undersöka dina tänder. Vid undersökningen bedömer tandvårdspersonalen om tandköttet är friskt eller inflammerat.6 De undersöker också tandköttet och slemhinnorna i munnen.
Tandköttsfickorna är ytorna mellan tänderna och tandköttet. Tandvårdspersonalen kan mäta hur djupa fickorna är med en tunn mätsticka med trubbig ände.6 Friska tandköttsfickor är några millimeter djupa. Djupare fickor kan vara ett tecken på tandlossning.
Det kan ibland ömma lite när tandköttsfickorna mäts, särskilt om tandköttet är inflammerat.6 Vid mätningen kan tandvårdspersonalen också upptäcka tandsten. Berätta gärna om tandköttet brukar blöda när du rengör tänderna.
Tandröntgen kan visa sådant som tandläkaren eller tandhygienisten inte kan se med egna ögon, till exempel tandsten som finns mellan tänderna.4 Röntgenbilder kan också visa om tandköttssjukdomen har påverkat käkbenet.
Målet med behandlingen är att minska inflammationen genom att ta bort plack eller tandsten. En tandläkare eller tandhygienist rengör tänderna för att ta bort bakterier, plack och tandsten.1 Tandvårdspersonalen kan använda olika instrument för att lossa och ta bort beläggningar från tänderna. Ultraljudet har en rundad metallspets längst fram som vibrerar lätt mot tandstenens yta så att den lossnar.4
Tandsten ovanför tandköttskanten kan ofta tas bort utan bedövning. Det kan kännas obehagligt, men obehaget går snabbt över. Det kan behövas bedövning när tandsten tas bort under tandköttskanten, särskilt om du har djupa tandköttsfickor.4
Rengöringen kan göras med olika instrument:
Borsta tänderna minst två gånger om dagen.1 God munvård är ett viktigt sätt att förebygga tandköttsinflammation.
Gör rent mellan tänderna minst en gång om dagen.1 Du kan använda tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar för att rengöra mellan tänderna.4 En tandläkare eller tandhygienist kan visa hur du borstar och gör rent mellan tänderna på rätt sätt. Du kan också få råd om att borsta och göra rent mellan tänderna efter varje måltid och vid läggdags. Även om du rengör tänderna noggrant hemma kan du ha svårt att få bort all plack.1
Du kan börja med att boka en undersökning hos en tandläkare eller tandhygienist. Båda yrkesgrupperna kan undersöka dina tänder och bedöma om tandköttet är friskt eller inflammerat. En undersökning kan också visa om du behöver behandling eller ytterligare utredning.
Vid undersökningen kan tandvårdspersonalen berätta om resultatet och ge råd om hur du kan sköta tänderna. Om besvären behöver bedömas eller behandlas av en specialist kan undersökningen leda till en remiss. En specialist kan då fortsätta utredningen och behandlingen.6
Du kan själv välja vilken tandvårdsmottagning du vill kontakta. Det kan vara en mottagning nära hemmet, en annan mottagning i din region eller en mottagning någon annanstans i landet.
Tandköttsinflammation är inflammation i tandköttet.1 Den kan gå tillbaka med rätt behandling och skötsel.3 Behandlingen går ut på att minska inflammationen genom att ta bort plack eller tandsten. En tandläkare eller tandhygienist kan rengöra tänderna och ta bort bakterier, plack och tandsten. Efter en professionell rengöring behöver du fortsätta hålla tänderna rena hemma.
Blödning och ömhet bör minska inom en till två veckor efter professionell rengöring och god munvård hemma. Tandköttsinflammation kan komma tillbaka, så det är viktigt att fortsätta med god munvård mellan besöken.
Själva tandköttsinflammationen anses inte vara smittsam. Bakterierna som orsakar tandköttsinflammation kan däremot spridas genom saliv mot saliv.3 Det betyder att bakterier kan överföras mellan personer genom salivkontakt.
Att bakterier kan spridas innebär inte att tandköttsinflammation automatiskt uppstår hos den andra personen. God munvård kan hindra bakterier från att orsaka tandköttsinflammation. Det kan därför vara bra att vara noggrann med att borsta tänderna och göra rent mellan tänderna varje dag.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 8 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Sneda tänder kan göra det svårare att få bort beläggningar från alla ytor. Risken kan också påverkas av hur lätt det är att hålla rent mellan tänderna och nära tandköttskanten.
Även andra förhållanden kan påverka risken:
Under graviditeten gör hormonförändringar tandköttet mer känsligt för plack.5 Det kan därför bli lättare att få inflammation i tandköttet under graviditeten. Även läkemedel som minskar salivflödet kan bidra, eftersom saliv hjälper till att hålla munnen ren.3
Tandköttsinflammation i sig räknas inte som smittsam, men bakterierna kan spridas genom kontakt mellan saliv och saliv.3 Risken att själv utveckla tandköttsinflammation påverkas samtidigt av hur väl tänderna rengörs och av andra hälsotillstånd.
Besvären är ofta små eller saknas helt i början. När tandköttsinflammation blir mer uttalad över tid kan fler symtom märkas. Tandköttsinflammation kan också finnas kvar länge eller komma tillbaka ofta, beroende på hur tänderna och tandköttet mår.
Symtomen är inte alltid tydliga i början, så du kan ha tandköttsinflammation utan att veta om det.3 Tandköttet är oftast inte smärtsamt eller bara lätt ömt när du har tandköttsinflammation.
Tandköttsinflammation kan ge känslighet för varm mat. Tandköttsinflammation kan också ge känslighet för kall mat. Du kan dessutom få ömhet när du tuggar. Smärta när du tuggar kan också förekomma.3
Vid graviditet kan tandköttet bli känsligare och symtomen kan bli mer uttalade under andra eller tredje trimestern. Besvären kan börja redan under första trimestern och fortsätta fram till att barnet är fött.5
Kontakta en tandvårdsmottagning om tandköttet blöder. Kontakta en tandvårdsmottagning om tandköttet är svullet. Kontakta en tandvårdsmottagning om det börjar bli mycket tandsten på tänderna.4
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.4
Oftast behövs inga fler tester vid tandköttsinflammation.1 Ibland kan du ändå behöva komma tillbaka för en särskild undersökning, om du har andra besvär i munnen. Ibland leder undersökningen till en remiss till en specialist som fortsätter utredningen.
Före undersökningen får du berätta hur du mår. Tandvårdspersonalen kan fråga om sjukdomar, läkemedel, allergier, rökning eller snusning. Du bör också berätta om tandvårdsrädsla inför undersökningen.6
Det kan vara bra att borsta tänderna före undersökningen, eftersom det gör det lättare för tandvårdspersonalen att undersöka tänderna. En vanlig undersökning av tänderna på en tandvårdsmottagning brukar ta mellan 20 och 40 minuter.
Efter undersökningen berättar tandvårdspersonalen om resultatet. Ibland informerar personalen också om vad som behöver hända vid ett senare besök, hur många besök som kan behövas och vad kostnaden beräknas bli. Om undersökningen visar att du behöver bedömas vidare kan du få en remiss till en specialist.6
Vid djupare rengöring under tandköttet kan tandsten tas bort och tandrötternas ytor jämnas till.3 En sådan rengöring når djupare under tandköttet än en vanlig tandrengöring. När tandrötternas ytor har jämnats till blir det svårare för bakterier att fastna där.
Tandläkaren eller tandhygienisten kan visa hur du ska borsta och göra rent mellan tänderna efter rengöringen. Det är viktigt att fortsätta hålla tänderna rena hemma efter en professionell rengöring, eftersom tandköttsinflammation annars kan komma tillbaka.1
Antibakteriell munsköljning kan rekommenderas som ett komplement till rengöring av tänderna. Antibakteriell munsköljning kan minska svullnaden i tandköttet.1 Vid graviditet kan tandläkaren rekommendera alkoholfri munsköljning, och vid svåra eller förvärrade besvär kan receptbelagd munsköljning bli aktuell.
Tandläkaren kan reparera eller ta bort kronor, fyllningar eller broar som sticker ut eller inte passar bra. Släta ytor är lättare att hålla rena.3
Tandköttet kan kännas ömt och svullet efter behandlingen. Ömhet och svullnad efter behandlingen brukar gå över inom ett dygn.4 Vissa får obehag när plack och tandsten tas bort från tänderna.1
Blödning och ömhet i tandköttet bör minska inom en till två veckor efter professionell rengöring och god munvård hemma. Regelbundna rengöringar kan behövas för att minska risken att tandköttsinflammationen återkommer. Hur ofta du behöver komma tillbaka kan bero på hur lätt du får tandköttsinflammation. Tandläkaren kan rekommendera professionell tandrengöring två gånger per år eller tre till fyra gånger per år vid svårare tandköttssjukdom.1
Om du vill veta vad behandlingen kostar kan du fråga tandläkaren eller tandhygienisten i förväg. Du har rätt att få veta kostnaden för en undersökning eller behandling innan den genomförs.6
Det är viktigt att fortsätta med den dagliga rengöringen även mellan besöken hos tandvården. God munvård behöver fortsätta hela livet för att tandköttssjukdom inte ska komma tillbaka.1
En tandläkare kan rekommendera särskilda tandstickor, manuella eller elektriska tandborstar och vattenrengöring.1 Sådana hjälpmedel kan göra det lättare att få bort beläggningar, men de ersätter inte tandborstning och rengöring mellan tänderna.
Antiplack- eller antitandstentandkräm eller munskölj kan rekommenderas. Antibakteriell munsköljning kan också minska svullnaden i tandköttet.1
Varmt saltvatten kan minska svullnad i tandköttet.1 Du kan även använda antibakteriell munsköljning som ett komplement.
Att inte röka eller använda andra tobaksprodukter kan minska risken för tandköttsinflammation. Att begränsa mat och dryck som innehåller alkohol och mycket socker kan också minska risken.3
Gå på regelbundna undersökningar hos tandläkare eller tandhygienist. Personer som lättare får tandköttsinflammation kan behöva fler kontroller och rengöringar än andra.3 Många tandläkare rekommenderar professionell rengöring minst var sjätte månad. Om du lätt får tandköttsinflammation kan du behöva rengöring oftare, eftersom plack och tandsten inte alltid går att ta bort helt hemma.1 Regelbundna undersökningar gör det också lättare att upptäcka tandlossning tidigt.6 Fråga tandvården hur ofta du behöver komma på besök.
Det kan vara bra att jämföra priser mellan tandvårdsmottagningar. Du har rätt att få veta vad en undersökning eller behandling kostar i förväg.6
Om du har besvär som blödande eller svullet tandkött, se avsnittet om när du ska söka vård.
Priset för tandvård är inte samma överallt. Fråga därför mottagningen vad undersökningen eller behandlingen kostar innan du bokar eller tackar ja till den.
Du kan läsa mer om kostnader och ersättningar inom tandvård på 1177.se.
Besvären kan bli mer uttalade under andra eller tredje trimestern. Symtomen kan börja under första trimestern och fortsätta fram till förlossningen. Tandköttet brukar återgå till det normala efter att barnet är fött.5
Under graviditeten kan du minska besvären genom att borsta tänderna två gånger om dagen och göra rent mellan tänderna en gång om dagen. En professionell rengöring hos tandläkare kan också minska risken. Prata med tandläkaren eller den som följer din graviditet om du har besvär från tandköttet.
Tandköttsinflammation kan komma tillbaka även efter att den har gått tillbaka. God munvård mellan besöken behövs för att minska risken att tandköttssjukdomen återkommer.3 Du behöver hålla tänderna rena hela livet för att tandköttssjukdom inte ska komma tillbaka.
Borsta tänderna minst två gånger om dagen och gör rent mellan tänderna minst en gång om dagen. Tandtråd, tandstickor och mellanrumsborstar kan användas för rengöring mellan tänderna. Regelbundna professionella rengöringar kan behövas för att förebygga att tandköttsinflammation återkommer.1
Hur ofta rengöringar behövs kan bero på risken för tandköttsinflammation. Personer som lättare får tandköttsinflammation kan behöva fler kontroller och rengöringar. Det kan vara svårt att få bort all plack hemma även med noggrann rengöring.
En tandläkarundersökning och professionell rengöring tillsammans med bättre munvård hemma anges som den snabbaste vägen att bli av med tandköttsinflammation.3 En tandläkare eller tandhygienist kan undersöka om tandköttet är friskt eller inflammerat. Tandvårdspersonalen kan också mäta tandköttsfickorna med en tunn mätsticka med trubbig ände.
Vid behandlingen kan tandsten tas bort med ultraljud eller skrapas bort med ett särskilt instrument. Polering avslutar behandlingen och gör tänderna släta. Släta ytor är lättare att hålla rena.
Efter rengöringen kan tandköttet kännas ömt och svullet. Ömhet och svullnad efter behandlingen brukar gå över inom ett dygn. Antibakteriell munsköljning kan rekommenderas som ett komplement. Du har rätt att få veta kostnaden för en undersökning eller behandling i förväg.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum