Karies är en sjukdom som bryter ner tandens emalj och kan orsaka hål i tanden. Karies utvecklas ofta långsamt, och tidiga små skador kan ibland läka med fluorid och förbättrad munhygien, medan större hål ofta kan lagas av tandvården.
Karies är en sjukdom som orsakar hål i tänderna.1 Ett hål är en skada på tandens yta, eller emalj, som uppstår när syror angriper emaljen.2,3 Syrorna bildas av bakterier i munnen och bryter ner emaljens mineraler. När skadan har blivit ett hål är det en bestående skada som tandläkaren behöver laga med en fyllning.
Karies kan drabba både tandkronan och tandroten.4 Tandkronan är den del av tanden som syns i munnen och som täcks av emalj. En oskyddad tandrot kan också få hål.
Karies börjar ofta med att emaljen förlorar mineraler. En vit fläck kan synas där mineraler har försvunnit.3 I det tidiga stadiet kan emaljen ibland reparera sig själv.
Om processen fortsätter förloras fler mineraler.3 Då försvagas och förstörs emaljen, så att ett hål bildas. Karies utvecklas ofta långsamt, och ett hål kan därför växa och bli djupare med tiden.1
Obehandlad karies kan leda till smärta, infektion och tandförlust.3 Om skadan når tandens mjuka vävnad eller tandnerv kan en infektion uppstå. I svåra fall kan tanden behöva tas bort.
Karies är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna och kan drabba människor i alla åldrar.4 Även vuxna kan få nya hål, och karies kan uppstå på olika ytor av en tand.
I en amerikansk uppgift hade mer än 80 procent fått minst ett hål när de kom upp i mitten av 30-årsåldern.4 Hur karies utvecklas och vilka följder den får kan skilja sig mellan olika personer och tänder.
Karies uppstår genom ett samspel mellan bakterier, mat, syra och saliv i munnen. När du äter mat som innehåller socker eller andra kolhydrater bildar bakterierna på tändernas yta syra.1
Bakterier, syra, mat och saliv kan tillsammans bilda plack, en klibbig beläggning som täcker tänderna. Syrorna i plack kan lösa upp tandens emalj om tänderna inte rengörs ordentligt.4
Syran brukar verka i ungefär en halvtimme efter att du har ätit.1 Hur ofta tänderna utsätts för syra påverkas därför av vad och hur ofta du äter och dricker.
Mycket socker- eller stärkelsehaltig mat och dryck ökar risken för karies.3 Bakterierna använder socker och stärkelse i maten och drycken för att bilda syror. Att småäta mellan måltiderna är också en riskfaktor för karies.4
Karies utvecklas lättare på tandytor där bakterier samlas och är svåra att rengöra.
Karies som håller på att bildas kan synas som en vit fläck eller rand på tandens yta, alltså emaljen. En tidig kariesskada känns ofta inte alls.1 Det betyder att du kan ha en förändring i tanden utan att märka någon smärta.
En kariesskada kan också synas som en mörk fläck på en oskyddad tandrot, där tandköttet inte längre skyddar roten. Förändringar mellan tänderna kan vara svåra att se själv.1 Därför kan karies finnas även om du inte ser något tydligt hål.
När skadan blir djupare kan du få ilningar eller isningar i tanden. Tandvärk kan uppstå om skadan har gått så djupt att nerven i tanden har blivit inflammerad.1
Du kan få skarp smärta när du äter eller dricker något varmt, kallt eller sött. Karies kan också synas som vita, bruna eller svarta fläckar på tanden.6
En tandläkare eller tandhygienist undersöker om du har början till hål eller om det redan finns hål i tänderna.1 Tandvårdspersonalen kan också fråga om du har några symtom som en del av bedömningen.3 Undersökningen kan alltså omfatta både det som syns eller känns vid undersökningen och det du själv berättar.
Det är bra att få tänderna undersökta med jämna mellanrum.1 På så sätt kan förändringar upptäckas och bedömas vid tandvårdsbesök. Hur undersökningen går till beror på vad tandvårdspersonalen behöver se och känna på.
Tandvårdspersonalen undersöker varje tand med en munspegel och en sond. Med spegeln kan personalen se runt om tänderna. Sonden är ett instrument som används för att känna på tandens yta.1
Sonden används för att känna om tandens yta är hård eller om den har förändrats. En tand med karies kan kännas mjukare när tandläkaren undersöker den med instrument.4
Ett större hål behöver ofta lagas eftersom det är svårt att hålla rent från bakterier. Ett obehandlat större hål kan orsaka inflammation och infektion i tandnerven.7 Hålet kan då bli större och djupare, vilket ofta leder till tandvärk och att tanden behöver lagas eller ersättas.
Vilken lagning som passar beror bland annat på var skadan sitter och hur stor den är. Det finns i huvudsak två sätt att laga en tand: fyllning eller krona.7 Lagningen kan vara permanent eller tillfällig. Om det finns flera möjliga behandlingar väljer du tillsammans med tandläkaren hur tanden ska lagas.
Vid en fyllning tar tandläkaren bort den skadade delen av tanden.1 Det görs oftast med en borr, men det finns också särskilda medel som löser upp skadan så att den förstörda delen kan skrapas bort. Tandläkaren försöker vanligtvis behålla så stor del av tanden som möjligt.
Den borttagna delen ersätts med ett material som bygger upp tanden.1 Komposit är det vanligaste fyllningsmaterialet och är ett tandfärgat plastmaterial.
Borsta tänderna noggrant med fluortandkräm varje morgon och kväll.1 Fluoridtandkräm hjälper dig att minska risken för karies när du använder den regelbundet. Att borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm är en del av god munhälsa.6
Gör rent mellan tänderna varje dag, till exempel med tandtråd. Där är det svårare att göra rent ordentligt och bakterier kan lättare samlas.1 Rengöringen mellan tänderna kompletterar tandborstningen och hjälper dig att hålla rent på tandytor som tandborsten inte alltid når. Du kan använda tandtråd eller mellanrumsborstar för att göra rent mellan tänderna.6
Undvik att småäta mellan måltiderna, särskilt sådant som innehåller socker och fastnar på tänderna. När du äter mat som innehåller socker eller andra kolhydrater bildar bakterierna på tändernas yta syra. Syran brukar verka i ungefär en halvtimme efter att du har ätit.1
Begränsa mat och dryck med mycket socker eller stärkelse. Det gäller till exempel söta mellanmål och drycker. Mat och dryck med mycket socker eller stärkelse ökar risken för karies, särskilt om du småäter ofta.
Både tandläkare och tandhygienist kan undersöka dina tänder för att se om det finns början till hål eller om det redan finns hål i tänderna. Vid undersökningen bedömer tandvårdspersonalen också om en kariesskada har förändrats sedan den upptäcktes. Det kan behövas röntgenbilder för att hitta karies på tandytor som är svåra att se.1
Tandläkaren eller tandhygienisten kan undersöka tänderna med munspegel och sond. Med spegeln går det att se runt tänderna, och sonden används för att känna på tandens yta. Det är bra att få tänderna undersökta med jämna mellanrum, även om du inte märker några besvär.1
Om det finns tecken på tandlossning kan du få gå hos en tandhygienist som följer utvecklingen. Vid pågående tandlossning kan tandhygienisten behandla infektionen och få tandlossningen att avstanna.7
Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet.1 Det kan göra det lättare att välja en mottagning som passar dig. Du kan till exempel fråga mottagningen om hur du bokar en undersökning och vilka behandlingar de erbjuder.
En mycket liten kariesskada som ännu inte har gått förbi emaljen kan ibland vändas med fluorid och förbättrad munhygien.4 I det tidiga skedet kan emaljen reparera sig själv genom att mineraler återförs till tanden.3 Det betyder däremot inte att ett hål som redan har blivit större kan läka på samma sätt.
När karies har nått tandbenet behövs en fyllning, krona eller annan tandrestaurering.4 Tandläkaren tar då ställning till vilken behandling som passar utifrån skadans omfattning. En tidig skada kan ibland följas utan lagning, men det behöver bedömas av tandvårdspersonal.
Ett mycket litet hål som bara påverkar emaljen känns vanligtvis inte.4 Därför kan karies finnas även om du inte har ont eller märker någon tydlig förändring.
När karies når tandens inre lager kan du få smärta eller känslighet för varmt, kallt eller sött. Smärta eller känslighet betyder samtidigt inte alltid att du har karies.4
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Saliv hjälper till att göra rent tänderna. Fluorid tillsammans med saliv hjälper emaljen att reparera sig genom att ersätta mineraler. Tänderna förlorar och återfår mineraler under hela dagen. Muntorrhet på grund av läkemedel, sjukdomar eller vissa cancerbehandlingar kan därför öka risken för karies.3
Andra omständigheter kan också öka risken:
Karies kan inte fångas som en smitta.4 Däremot kan bakterier som bidrar till karies överföras mellan personer.
Barn kan få kariesbakterier från närstående vuxna.5 När bakterier sprids från vuxna närstående ökar risken för att barnet får hål i tänderna i tidig ålder. Detta betyder inte att själva karieshålet förs över från en person till en annan.
Vilka riskfaktorer som är viktiga för dig kan hänga ihop med matvanor, munhygien, saliv och var på tänderna bakterier samlas.
Kontakta en tandvårdsmottagning om du har ont i en tand. Kontakta också en tandvårdsmottagning om du är svullen och öm runt tanden, har svårt att tugga eller ser vita fläckar på tänderna.1
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1
Vid besöket kan tandvårdspersonalen undersöka tändernas ytor en i taget. Det görs för att se om det finns en begynnande eller etablerad kariesskada. Du kan fråga personalen vad de gör under undersökningen om något känns oklart.
Ofta görs också en undersökning med röntgen för att upptäcka karies på tandytor som är svåra att se.1 Det gäller bland annat förändringar mellan tänderna. Röntgenbilder kan visa karies innan skadan syns med blotta ögat.4
Röntgen kan därför komplettera undersökningen med spegel och sond. Tandläkaren eller tandhygienisten kan behöva ta röntgenbilder för att bedöma en skada när den inte går att se tydligt vid den vanliga undersökningen.
Tandläkaren bedömer om hålet i tanden eller skadan har förändrats sedan det upptäcktes.7 Bedömningen kan göras genom att jämföra med tidigare undersökningar eller röntgenbilder när sådana finns.
Små kariesskador kan läka och behöver ingen lagning om du följer råden du får.1 Det betyder att en liten skada inte alltid behöver lagas direkt. Karies som inte längre är aktiv kan ibland följas utan att lagas direkt.7
Tandvårdspersonalen bedömer alltså inte bara om det finns en skada, utan också om den har förändrats eller fortfarande är aktiv. Den bedömningen hjälper tandläkaren att avgöra hur skadan ska följas upp.
När fyllningen har hårdnat slipas den så att den liknar de andra tänderna och inte blir för hög. Därefter putsas och poleras fyllningen så att ytan blir jämn och tanden känns som de andra tänderna. En fyllningsbehandling tar oftast mellan 15 och 45 minuter.7 En mer komplicerad lagning kan ta längre tid.
En omfattande tandskada brukar behandlas med en krona i stället för en vanlig fyllning. En krona är ett tandformat skal som fästs över den egna tanden.7 Tandläkaren behöver först ta bort den skadade delen och forma det som är kvar så att kronan får plats.
Det behövs oftast minst två tandläkarbesök för att få en krona.7 Under tiden kan du oftast få en tillfällig krona. Den permanenta kronan kan tillverkas av keramiska material, metall eller en kombination av materialen.
En tillfällig fyllning kan skydda tanden tills den permanenta behandlingen är klar.7 Den kan till exempel användas om tanden ska rotfyllas eller om behandlingen inte kan göras färdig vid samma besök. Den tillfälliga fyllningen tas bort när den riktiga lagningen görs och sitter inte lika hårt som en permanent fyllning.
Om karies når tandens pulpa kan rotbehandling behövas. Vid rotbehandling tas den skadade pulpan bort och tandens insida och rot rengörs.3 Därefter kan tanden få en tillfällig fyllning innan en permanent fyllning eller krona görs.
Om skadan är mycket stor kan tanden behöva tas bort i stället för att lagas.1 Efter att en permanent tand tagits bort kan en tandbro eller ett implantat användas för att ersätta den.3
Du kan få bedövning eller annan smärtlindring innan behandlingen börjar.7 Du kan också få smärtstillande under behandlingen om du känner att det börjar göra ont. Berätta för tandläkaren om du känner obehag under behandlingen.
Efter en lagning med bedövning kan munnen kännas bedövad i några timmar.7 När bedövningen har släppt brukar du må som vanligt igen. Var försiktig med att tugga så länge munnen är bedövad, eftersom du annars kan bita dig eller bränna dig.
Det kan ila i tanden efter behandlingen när du äter eller dricker kallt, varmt, sött eller syrligt. Det kan också kännas lite ömt när du tuggar. Sådana besvär brukar försvinna efter någon eller några dagar.7 Kontakta tandvårdsmottagningen om besvären inte har försvunnit efter några veckor eller om de har blivit värre.
Vatten kan drickas mellan måltiderna.5 Det är ett alternativ när du vill dricka mellan måltiderna utan att tillföra socker eller stärkelse till munnen.
Fluorid tillsammans med saliv hjälper emaljen att reparera sig genom att ersätta mineraler.3 Tänderna förlorar och återfår mineraler under hela dagen. Därför är fluorid en viktig del av den dagliga rengöringen av tänderna.
Använd extra fluorid om tandläkaren eller tandhygienisten bedömer att det behövs.1 Vilken extra fluorid som passar kan du få råd om vid ett besök i tandvården.
Sockerfritt tuggummi kan öka salivbildningen. Saliv hjälper till att skölja rent tänderna och skydda mot karies.1 Det kan vara särskilt relevant om du ofta känner dig torr i munnen, eftersom muntorrhet kan öka risken för karies.
Regelbundna tandvårdskontroller kan upptäcka karies tidigt. Det är bra att få tänderna undersökta med jämna mellanrum, även om du inte har besvär. Vid kontrollerna kan du också få råd och tips om hur du ska sköta dina tänder.1
Tandläkaren kan behöva rekommendera tätare besök om du lätt får karies. Hur ofta du behöver komma kan alltså bero på din risk för nya kariesskador.5
Om du är muntorr ska du berätta för tandläkare och tandhygienist vilka sjukdomar och läkemedel du använder. Vissa läkemedel och behandlingar kan göra att du blir torr i munnen.1 Då kan du få råd om hur du ska förebygga karies och andra tandsjukdomar.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också använda 1177.se för att hitta vård och läsa mer om tandvård.
Om du behöver en specialist kan en endodontist vara aktuell. En endodontist är en specialist som behandlar problem som påverkar tandens rot.4 Vilken hjälp som passar beror på vad undersökningen visar och vilka besvär du har.
Karies är vanligtvis mörkare än missfärgningar.4 En förändring på tanden kan ändå vara svår att bedöma själv, särskilt om den är liten.
Missfärgningar påverkar ofta flera tänder, medan en liten punkt på en enda tand kan tala för karies.4 En mycket liten kariesskada kan dessutom vara svår att se i början. Tandvårdspersonal kan därför behöva undersöka tanden närmare för att avgöra vad förändringen beror på.
Små hål kan med tiden bli större och nå tandens djupare lager.4 När skadan går längre in i tanden kan den påverka tandbenet och därefter tandens pulpa, alltså den innersta delen av tanden.
Långt gången karies kan leda till smärta, infektion och till slut tandförlust.4 Om skadan blir så stor att tanden inte går att rädda kan tanden behöva tas bort. En permanent tand som tas bort kan ersättas med till exempel en tandbro eller ett implantat.
Bakterier som bidrar till karies kan överföras från en person till en annan, till exempel genom kyssar.4 Barn kan också få kariesbakterier från närstående vuxna.5
Att bakterier överförs innebär inte att själva hålet kan fångas som en smitta.4 Det är alltså inte hålet i tanden som flyttas mellan personer. Bakterierna kan däremot bidra till karies över tid om förhållandena i munnen gör att en kariesskada utvecklas.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum