Ett bettfel innebär att överkäkens och underkäkens tänder inte möts som de ska när du biter ihop, till exempel för att tänderna står trångt eller för att käkarna inte passar ihop. Många bettfel är små och behöver inte behandlas. Ett bettfel har betydelse när det gör det svårt att bita av och tugga, ger sår i gommen eller gör att läpparna inte kan slutas. Tandläkaren bedömer bettet vid de vanliga undersökningarna, och behandling med tandreglering görs av en specialisttandläkare, en ortodontist.
Ett bettfel betyder att överkäkens och underkäkens tänder inte passar ihop som de ska när du biter ihop.1 Det kan bero på att tänderna står trångt eller snett. Det kan också bero på att käkarna inte passar ihop och därför inte heller tänderna.2
Bettfel är vanligt och förekommer hos omkring 56 procent av världens befolkning.1 Bettavvikelser upptäcks oftast i samband med vanliga tandundersökningar. På barn upptäcker ofta tandläkaren att tandreglering behövs när ett barn börjat få permanenta tänder men har en del mjölktänder kvar.2 Ett bettfel kan se olika ut beroende på hur tänderna i överkäken och underkäken möts. Alla bettfel behöver inte behandlas, men vissa kan påverka hur tänderna passar ihop när du biter eller tuggar.
Vanliga typer av bettfel är:
Arvet från barnets föräldrar har stor betydelse för hur bettet utvecklas.4 Skillnader i storlek mellan överkäken och underkäken kan därför bidra till ett bettfel. Även skillnader mellan käkens och tändernas storlek kan orsaka ett bettfel.5 Bettets utveckling sker när käkarna växer och när mjölktänderna byts mot permanenta tänder. Den tidiga utvecklingen kan därför förändras under flera år. Åldern för olika perioder i bettutvecklingen kan variera mellan barn, särskilt under växelbettperioden.4
Sugvanor är en miljöfaktor som kan påverka bettets utveckling.4 Om barnet suger mycket och under lång tid på napp eller tumme kan tändernas läge påverkas.3
Mycket nappsugande kan bidra till flera typer av bettfel:
Bettfel märks inte alltid som besvär. I vissa fall påverkar det däremot hur du biter, tuggar eller stänger munnen. Då kan bettfelet ha betydelse för hur munnen fungerar, och inte bara för utseendet.
Svårigheter att bita eller tugga är exempel på besvär som kan göra att ett bettfel behöver bedömas av tandvården.1 Bettfel upptäcks ofta vid en vanlig tandundersökning, även om du själv inte har tänkt på några symtom.
Vid undersökningen tittar tandläkaren på hur tänderna står och hur överkäken och underkäken möts. För barn börjar de nya tänderna växa fram från ungefär femårsåldern, och då är det viktigt att undersöka hur bettet utvecklas. Barnet får bita ihop tänderna för att visa om överkäken och underkäken passar bra ihop. När undersökningen är klar berättar tandvårdspersonalen om resultatet av undersökningen.7
Tandläkaren bedömer barnets bett vid varje undersökningstillfälle.6 Bedömningen kan visa om tänderna biter ihop bra och om barnet kan behöva tandställning senare. En del barn börjar använda tandställning från ungefär nio till tio års ålder, medan andra börjar senare.
Vid en vanlig undersökning undersöks också om tänderna växer som de ska, om de står i rätt läge och om de är hela.7 Tandläkaren kan berätta vad undersökningen visar och om barnet behöver någon behandling.
Inför tandreglering gör specialisten en noggrann undersökning av bettet, käkarna och ansiktet.2 Undersökningen kan också omfatta fotografier av tänderna och ansiktet.
Behandling av ett bettfel med tandställning kallas tandreglering. Tandställning är vanligast hos unga, men kan användas i alla åldrar.2 Målet är att flytta tänderna så att de står bättre och att bettet fungerar bättre.
Tandreglering kan göras med en avtagbar eller en fastsittande tandställning.2 Vilken form som passar beror på vad som behöver ändras i bettet.
Hos barn kan tandställning ibland behövas under ungefär ett till ett och ett halvt år. I vissa fall kan behandlingen pågå längre eller kortare tid. Du får ett förslag på behandling och en uppskattning av hur lång tid behandlingen kommer att ta.2
Tandreglering kan ibland behöva göras tillsammans med en käkoperation när överkäken och underkäken har vuxit olika mycket. Då behövs tandreglering både före och efter operationen. Käken måste ha vuxit klart innan en behandling med både tandreglering och käkoperation görs. Det är tandläkaren som bedömer när behandlingen kan göras.2
Tandreglering kan behövas när över- och underkäken inte möts som de ska när man biter ihop.
Sugvanor kan påverka tändernas läge när barnet suger mycket och under lång tid på napp eller tumme.3 Därför kan du minska sugandet på ett lugnt och tydligt sätt.
Om barnet suger mycket på napp kan det bidra till öppet bett eller korsbett, medan mycket tumsugande kan bidra till överbett.3
Det kan vara lättare att sluta med napp eller tumme om barnet får vara med och planera avslutet.
Bettfel upptäcks ofta vid en vanlig tandundersökning, och tandläkaren bedömer då om barnet behöver tandreglering. Tandregleringen utförs oftast av en specialisttandläkare på en klinik med särskild utrustning. En specialisttandläkare i tandreglering kallas också ortodontist. Därför behövs en remiss till en specialisttandläkare för tandreglering.2 Du kan också kontakta en tandläkare eller en specialistklinik om du funderar över tändernas placering eller har ett bettfel.
Barn och unga upp till och med 19 år kan få avgiftsfri tandreglering och tandställning om de har ett bettfel som gör det svårt att bita och tugga. Det är specialisttandläkaren som avgör om tandregleringen är avgiftsfri. Som vuxen betalar du själv för tandregleringen. Tandvård kan du söka på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet.2
Ja, ett öppet bett brukar rätta till sig när barnet slutar med napp eller tumme.6 Det gäller särskilt när sugvanan har upphört innan växelbettperioden.4 Nya permanenta tänder som har växt lite snett brukar också ofta rätta till sig av sig själva.6
De nya tänderna börjar växa fram från ungefär femårsåldern.7 Åldern för de olika perioderna i bettutvecklingen kan variera mellan barn, särskilt under växelbettperioden.4 Då är det viktigt att undersöka hur bettet utvecklas. Vissa barn börjar använda tandställning från ungefär nio till tio års ålder. Andra börjar senare, i 13–20-årsåldern.7
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 16 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nästan alla typer av bettavvikelser hos små barn kan ha möjlighet att självkorrigeras om sugvanan har upphört innan växelbettperioden.4 Ett öppet bett kan till exempel rätta till sig när barnet slutar med napp eller tumme.6 Växelbettperioden är den tid då mjölktänderna byts mot permanenta tänder.4
Framtändernas läge kan också ha betydelse för risken att skada tänderna. Det gäller särskilt när framtänderna står ut.
Det är alltså inte alla skillnader i tändernas läge som innebär ett behandlingsbehov. Bedömningen beror bland annat på om bettet påverkar din förmåga att bita och tugga eller om tänderna riskerar att skadas.2 Tandläkaren kan undersöka hur tänderna möts och bedöma om ett bettfel har praktisk betydelse för dig.
Ett avtryck av tänderna kan tas med en mjuk massa, eller så kan bettet skannas in med en kamera. Med hjälp av avtrycket eller skanningen tillverkas en modell av tänderna.2
Tandreglering kan också behövas för att göra det lättare att sätta in en tandersättning, till exempel en bro eller ett implantat.2 Det kan vara aktuellt när tändernas placering behöver ändras för att tandersättningen ska kunna sättas in.
Om en käkoperation behövs görs den på sjukhus av en käkkirurg medan du är sövd.2
Var beredd på att stötta och trösta barnet, eftersom en del barn är ledsna länge. Om avslutet inte fungerar som planerat kan ni planera för ett nytt försök i stället för att barnet ska känna sig misslyckat.3
Ja, tandreglering kan användas i alla åldrar. Tandställning är vanligast hos unga, men kan användas även av vuxna.2 Som vuxen betalar du behandlingen själv.
Nytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inläggetNytt ämne — var först att skriva. Dela din fråga eller erfarenhet med andra som förstår.
Skriv första inlägget