POTS är en störning i kroppens automatiska nervsystem som gör att hjärtat ofta slår ovanligt snabbt när du reser dig upp, och räknas som ortostatisk intolerans. Prognosen är oftast god: de flesta förbättras påtagligt inom ett år, även om besvären kan bli mer långvariga hos vissa.
POTS innebär att hjärtat slår ovanligt snabbt, framför allt när du reser dig upp efter att du har legat ner.1 POTS är en störning i det autonoma nervsystemet som framför allt ger sinustakykardi vid uppresning.2 Sinustakykardi betyder att hjärtat slår snabbare än vanligt, men med en normal rytm från hjärtats sinusknuta. POTS är en form av ortostatisk intolerans.3 Det betyder att kroppen har svårt att tåla att vara upprätt, till exempel när du står upp.
Besvären vid POTS hänger alltså nära samman med kroppsläget. De uppstår framför allt vid uppresning och stående, medan de ofta är mindre när du ligger ner. POTS kan därför påverka situationer där du behöver gå från liggande eller sittande till stående.
Det autonoma nervsystemet styr bland annat puls, blodcirkulation och blodtryck utan att du behöver tänka på det. När du reser dig upp samlas en del av blodet tillfälligt i benen och magen på grund av tyngdkraften.1 För att blodet ska fortsätta röra sig till resten av kroppen börjar hjärtat slå snabbare, samtidigt som blodkärlen drar ihop sig.
Vid POTS kan kroppen ha svårare att anpassa blodcirkulationen när du ställer dig upp.1 Då kan mer blod samlas i benen och magen och mindre blod nå resten av kroppen. För att få blodet att röra sig till andra delar av kroppen behöver hjärtat då slå mycket snabbare. Denna reaktion är kopplad till hur det autonoma nervsystemet reglerar blodcirkulationen när kroppsläget ändras.
Förekomsten har uppskattats till 1–10 personer per 1 000 invånare i en amerikansk population. POTS är uppemot fem gånger vanligare bland kvinnor än män. Den övervägande majoriteten av personer med POTS är mellan 13 och 50 år, och symtomen uppträder ofta vid puberteten.2
Symtombördan vid POTS kan variera mycket både mellan olika personer och hos samma person över tid. För vissa påverkar besvären vardagen mycket, medan andra har lindrigare besvär. Symtomen kan också komma och gå under flera år. Generellt är prognosen god och de flesta förbättras påtagligt inom ett år, men hos en del kan besvären bli mer långvariga.2
Det är ofta oklart exakt vad som orsakar POTS.1 POTS kan utvecklas plötsligt eller gradvis över tid.4 Flera faktorer kan bidra till POTS, och olika möjliga mekanismer har beskrivits.3
Ibland kan POTS börja efter en virusinfektion, till exempel covid-19.1 Det är inte klarlagt exakt hur covid-19 kan hänga ihop med POTS, men en störning i det autonoma nervsystemet har föreslagits som en möjlig förklaring.
POTS är vanligare hos personer som har vissa andra sjukdomar eller tillstånd, bland annat:
Symtomen vid POTS kommer oftast när du står upp. Besvären är ofta mindre när du ligger ner.1 Det typiska huvudsymtomet är hjärtklappning när du reser dig upp.2
Du kan också bli yr eller känna dig ostadig när du reser dig.1 Svimning eller en känsla av att nästan svimma kan förekomma. Andfåddhet är ett annat symtom som kan uppstå.2 Svettningar kan också förekomma. Ont i bröstet kan förekomma.1 Sömnbesvär kan förekomma vid POTS.2
POTS ställs utifrån flera delar av utredningen. Hos vuxna är en hjärtfrekvensökning på mer än 30 slag per minut inom tio minuter i stående position en del av diagnoskriterierna. Hos personer mellan 12 och 19 år krävs en hjärtfrekvensökning på mer än 40 slag per minut för diagnos.2 Symtomen ska enligt diagnoskriterierna ha varat i minst tre månader.1 Andra orsaker till sinustakykardi ska uteslutas.2
Vid besöket får du berätta om dina besvär. Läkaren frågar också om läkemedel och din sjukdomshistoria.3 En fysisk undersökning görs för att upptäcka eller utesluta tecken på annan sjukdom. En grundlig fysisk undersökning bör göras för att påvisa eller utesluta tecken till annan sjukdom. Vid undersökningen kan vården bland annat bedöma ditt allmäntillstånd, din puls och din sköldkörtel. Även nervsystemet samt muskler och leder kan undersökas. Huden kan undersökas med avseende på svettning och förändrad färg på händer eller fötter när du står upp.2
Det saknas större behandlingsstudier vid POTS. Råden bygger i stället på mindre studier, ofta observationsstudier eller fallrapporter.2 Därför behöver behandlingen anpassas efter dina symtom och efter vad som fungerar för dig.3
Icke-farmakologisk behandling, alltså behandling utan läkemedel, bör prövas i första hand.2 Det gäller särskilt när symtomen är milda. Fysisk aktivitet, träning och andra åtgärder kan kombineras med läkemedel när det behövs.
Behandlingen kan behöva omprövas återkommande.2 Det beror på att symtomen kan variera mycket både mellan olika personer och hos samma person över tid. Även vilka åtgärder eller läkemedel som ger bäst symtomlindring kan skilja sig åt.
Ingen medicin har en registrerad indikation för POTS.2
När du ska resa dig från liggande eller sittande kan det hjälpa att göra det långsamt. Sitt en stund på sängkanten innan du reser dig upp. På så sätt får kroppen tid att anpassa sig till det nya kroppsläget.
Om du plötsligt känner dig svimfärdig eller yr kan du höja benen.4 Att korsa benen och spänna större muskelgrupper kan tillfälligt öka blodtrycket. Du kan också knyta händerna när du står upp.
Drick ordentligt med vätska. Värme och uttorkning kan ibland förvärra besvären, så försök att undvika sådant som utlöser eller förvärrar dina symtom.1
Du kan ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.1 Vårdcentralen är en möjlig första kontakt när du behöver hjälp med dina besvär.
Om POTS misstänks bör du remitteras till en kardiolog eller neurolog för utredning och fastställande av diagnos.2 Utredningen kan behöva riktas på olika sätt beroende på din symtombild och fynd vid den kroppsliga undersökningen.
En fysioterapeut kan ge stöd för att hitta träning som fungerar för dig. Det kan vara särskilt värdefullt om det är svårt att komma igång med träningen på egen hand. Du kan få kontakt med en psykolog eller kurator genom till exempel vårdcentralen.1
POTS innebär att hjärtat slår ovanligt snabbt, framför allt när du reser dig upp efter att ha legat ner.1 POTS beror på en dysfunktion i det autonoma nervsystemet.2
Många med POTS blir bättre eller helt av med sina besvär inom ett år. För vissa personer kan besvären bli mer långvariga.1
En del personer kan behöva läkemedel som komplement till egenvård och fysisk träning. Det finns olika typer av läkemedel som kan prövas vid POTS. Läkemedlen kan till exempel minska hjärtfrekvensen eller hjälpa blodkärlen att dra ihop sig mer effektivt.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
POTS kan också vara kopplat till diabetes mellitus.2 Andra tillstånd som har förknippats med POTS är bland annat Sjögrens sjukdom, systemisk lupus erythematosus, mastcellsaktiveringssyndrom, celiaki, överproduktion av sköldkörtelhormon och Addisons sjukdom.
När POTS beror på eller förekommer tillsammans med en annan sjukdom kan besvären från den sjukdomen påverka bilden. Det betyder inte att alla med dessa sjukdomar får POTS.
POTS kan delas in i olika typer utifrån vilken mekanism som verkar ha betydelse:
Den hyperadrenerga aktiviteten kan också vara en kompensation för relativt låg blodvolym. Flera olika mekanismer kan alltså finnas samtidigt, och POTS verkar bero på ett komplext samspel mellan flera faktorer.
POTS kan börja efter en virusinfektion, till exempel covid-19.2 Andra påfrestningar som har beskrivits i samband med att POTS utvecklas är graviditet, fysisk skada och operation.
En biologisk familjehistoria av POTS är en riskfaktor.3 I en utredning hade 13 procent ortostatisk intolerans i släkten.2 Det finns också forskning som undersöker om genetiska förändringar kan ha betydelse, men orsakerna till POTS är fortfarande inte helt klarlagda.
Graviditet kan vara en faktor som utlöser utveckling av POTS.3 En virusinfektion, till exempel covid-19, kan också vara en utlösande faktor. Att ha en riskfaktor betyder inte att du säkert kommer att utveckla POTS.
Symtomen kan komma när du reser dig från sittande eller liggande och kan bli bättre när du sitter eller ligger ner. Hur besvären känns kan därför hänga ihop med kroppsläget.
POTS kan ge flera olika besvär utöver symtom när du står upp. Du kan känna trötthet eller svaghet i kroppen. Illamående, koncentrationssvårigheter, huvudvärk och magbesvär kan också förekomma.1
Magbesvär kan till exempel vara uppblåsthet eller ont i magen. Koncentrationssvårigheter kan beskrivas som att det är svårt att tänka eller minnas. Även sömnbesvär kan förekomma.
POTS påverkar olika personer på olika sätt. Symtomen kan förändras från dag till dag.4 För vissa kan besvären komma och gå under längre tid.
Besvären kan vara värre på morgonen.4 Värme kan förvärra symtomen.1 Långvarigt stående kan också göra besvären värre. Mens kan förvärra POTS-symtom.4
Andra situationer som kan förvärra besvären är fysisk ansträngning, att inte dricka tillräckligt och att äta, särskilt kolhydratrik mat. Alkohol kan också förvärra symtomen. Om du märker att vissa situationer utlöser besvär kan det vara bra att berätta om dem vid en vårdkontakt.
Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
I samtalet kan vården fråga hur olika situationer påverkar besvären, till exempel kroppsläge, fysisk ansträngning, kost, menscykel och tid på dygnet.2 Det kan också ingå frågor om hur besvären påverkar din förmåga att fungera i vardagen och om sjukdomar i familjen.
Puls och blodtryck mäts när du ligger ner och när du står upp.1 En noggrann blodtrycksmätning kan göras efter minst fem minuters vila på rygg och därefter efter en, tre, fem och tio minuter i stående.2
Ett aktivt ståtest innebär att blodtryck och puls kontrolleras före och efter att du reser dig upp.4 Du kan också få lämna blodprover. Ett EKG kan användas för att undersöka hjärtats rytm och frekvens.1 Blodproverna kan bland annat omfatta blodstatus, salter, sköldkörtelprov, hjärtprover, inflammationsprover och blodsocker. Vilka prover som behövs beror på sjukdomshistoria och fynd vid undersökningen.2
Vid ett tippbrädetest ligger du på en plan brits som vinklas upp medan pulsen övervakas.4 Under testet kan även hjärtaktivitet och blodtryck registreras.
Blod- och urinprover kan användas för att leta efter andra orsaker till besvären eller tillstånd som kan likna POTS.3 Exempel på blodprover som kan ingå är blodstatus, prov på salter och njurfunktion, sköldkörtelprov, hjärtprover, inflammationsprover samt prov för blodsocker och långsiktigt blodsocker.
Den kardiovaskulära utredningen kan innehålla flera kompletterande tester:
Utredningen kan behöva riktas på olika sätt beroende på din symtombild och fynden vid den fysiska undersökningen.2 Det finns flera tillstånd som kan ge besvär som liknar POTS, och därför kan fler undersökningar behövas.
Läkemedel kan användas för att minska hjärtfrekvensen eller hjälpa blodkärlen att dra ihop sig mer effektivt.1 Vilket läkemedel som kan vara aktuellt beror bland annat på vilken typ av besvär som dominerar.
Betablockerare kan ge symtomlindring när hjärtklappning och en ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet dominerar. Fludrokortison kan användas när en låg blodvolym bedöms ha betydelse. Midodrin kan ha effekt när blodkärlen inte drar ihop sig tillräckligt. Pyridostigmin kan prövas i enstaka fall när annan behandling inte räcker.
Läkemedlen kan ge biverkningar och passar inte för alla. Val av läkemedel och uppföljning behöver därför göras av vården. Ibland behöver flera olika läkemedel eller kombinationer av läkemedel prövas innan en behandling som fungerar har hittats.
Fysisk aktivitet och träning är centrala delar av behandlingen.2 Både konditionsträning och styrketräning kan vara aktuella. Ibland är cykling, rodd och simning lättare än träning i stående ställning.
Ett hjärtrehabiliteringsprogram kan rekommenderas även om hjärtat är friskt.3 Programmet kan användas för att bygga upp konditionen och träna hjärt-kärlsystemets förmåga att arbeta.
En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta träning som fungerar för dig.1 Träningen kan behöva anpassas efter hur du mår, eftersom besvären ibland tillfälligt blir värre när träningen börjar. En fysioterapeut kan också hjälpa till att välja övningar som går att göra sittande eller liggande.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, och stödsamtal kan övervägas vid samtidig psykiatrisk problematik.2 Stöd från psykolog eller kurator kan också vara betydelsefullt när POTS påverkar livet mycket.
Generellt är prognosen vid POTS god, och de flesta förbättras påtagligt inom ett år. För en del personer kan POTS-besvären bli långvariga.2 När POTS beror på en annan sjukdom påverkas förloppet också av den sjukdomen.
POTS kan kraftigt påverka vardagliga aktiviteter.1 Det kan till exempel bli ansträngande att arbeta eller att göra aktiviteter på fritiden. Symtomen kan variera från dag till dag, och det kan därför ta tid att hitta en behandling som ger tillräcklig lindring.
Ett ökat saltintag bör först diskuteras med läkare.1 Om du får rådet att öka saltet behöver du få information om hur mycket salt du ska äta. Salt och vätska kan vara en del av egenvården, men råden behöver passa din situation.
Stora måltider kan ge besvär. Mindre och fler måltider kan därför rekommenderas i stället för två eller tre stora måltider.3 Regelbundna rutiner för att äta och dricka kan hjälpa dig att må bättre.1
Stödstrumpor kan göra det lättare för blodet i benen att komma upp till hjärtat.1 Kompression kan därför minska besvär som uppstår när du står upp.
Fysisk aktivitet och träning kan minska besvären vid POTS. Träningen bör byggas upp stegvis, med hänsyn till hur du mår. Besvären kan tillfälligt bli värre när du börjar träna, och därför behöver träningen anpassas efter din ork och dina symtom.1
Det kan vara bra att börja med aktiviteter som du kan göra sittande eller liggande. Simning eller cykling kan vara lämpliga aktiviteter att börja med.1 Konditionsträning och styrketräning kan båda ingå i träningen.
Om det är svårt att komma igång på egen hand kan en fysioterapeut hjälpa dig att hitta träning som fungerar för dig. Börja på en nivå som inte ger tydliga besvär och öka sedan aktiviteten stegvis.
Sömnbrist kan göra besvären värre. Försök därför att sova ordentligt och ha regelbundna rutiner. Stress kan undvikas eller minskas eftersom det kan hjälpa dig att må bättre.1
Att höja huvudändan på sängen kan hjälpa vid POTS.1 Du kan också försöka hålla en jämn temperatur, eftersom värme kan förvärra symtomen. Anpassa egenvården efter hur du mår från dag till dag, eftersom besvären kan variera.