Ett pulsåderbråck är en vidgning av en del av stora kroppspulsådern, eller aorta, där kärlväggen kan vara försvagad. Det kan upptäckas med ultraljud och följas regelbundet; små pulsåderbråck behöver inte opereras direkt.
Ett pulsåderbråck innebär att en del av stora kroppspulsådern vidgas och att kärlväggen kan försvagas.1 När kärlväggen blivit svagare vidgas den allt mer och hållfastheten minskar.2 Stora kroppspulsådern kallas också för aorta.1 Ett pulsåderbråck kallas därför ibland för aortaaneurysm.
Bukaortaaneurysm betyder att vidgningen sitter i stora kroppspulsådern i magen.1 Denna form av pulsåderbråck kallas också AAA, som är en förkortning av abdominellt aortaaneurysm.
Ett bukaortaaneurysm definieras som en lokaliserad vidgning på minst 1,5 gånger normal diameter eller som en bukaorta större än 3 centimeter.3 Vidgningen kan vara rundad eller mer långsträckt och spolformad.
Stora kroppspulsådern är kroppens största pulsåder. Den leder blodet från hjärtat ut i kroppen.1
Ett pulsåderbråck kan sitta i magen, bröstkorgen eller på båda ställena, men sitter oftast i magen.1 De pulsåderbråck som sitter i stora kroppspulsådern i magen kallas bukaortaaneurysm.
Stora kroppspulsådern utgår från hjärtats vänstra kammare och går först uppåt.2 Därefter går den över i aortabågen och den nedåtgående delen, som fortsätter till bukaorta.
Stora kroppspulsådern delas anatomiskt in i flera delar:2
Den del av den nedåtgående stora kroppspulsådern som ligger ovanför diafragma kallas thorakala aorta. Delen nedanför diafragma kallas bukaorta.
Förekomsten av bukaortaaneurysm ökar med stigande ålder och är vanligare hos män än hos kvinnor.3 Sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder.
I Sverige erbjuds alla 65-åriga män ultraljudsscreening för bukaortaaneurysm.2 Screeningundersökningen görs med ultraljud.
I den svenska screeningen har cirka 1,5 procent av 65-åriga män aneurysm.2 Bukaortaaneurysm är ovanligare hos kvinnor än hos män.
Screeningen är inriktad på bukaortaaneurysm, eftersom pulsåderbråck i bröstkorgen är svårare att undersöka med vanligt ultraljud. Bukaortaaneurysm är den vanligaste formen av pulsåderbråck i stora kroppspulsådern.
Den definitiva orsaken till bukaortaaneurysm är inte känd. Sjukdomen påverkas av både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Rökning, höga kolesterolvärden och bukfetma är kända riskfaktorer. Sjukdomen förklaras av både arv och miljö, vilket betyder att flera olika faktorer kan bidra samtidigt.3 Ett pulsåderbråck uppstår när en underliggande svaghet i kärlväggen gör att väggen inte klarar blodflödets krafter lika bra.4
Vid alla typer av pulsåderbråck i stora kroppspulsådern kan bindväven i kärlväggens olika lager försvagas.2 Då tappar kärlväggen en del av sin spänst och elasticitet, och dess hållfasthet minskar. Rökning kan försvaga stora kroppspulsåderns vägg genom att påverka proteiner som ger väggen dess struktur. Åderförfettning kan också bidra till att kärlväggen försvagas genom inflammation och förändringar i kärlväggens lager.4
Rökning är den enskilt viktigaste riskfaktorn för bukaortaaneurysm.3
De flesta bukaortaaneurysm ger inga symtom innan en bristning.3 Ett pulsåderbråck kan därför finnas utan att du märker det. För det mesta kan du inte själv känna ett pulsåderbråck, eftersom stora kroppspulsådern ligger långt bak framför ryggraden och är svår att känna genom magen.1
Om pulsåderbråcket växer ovanligt snabbt kan du ibland känna smärta eller ömhet i magen. En del personer känner också att det pulserar i magen.1 Ett icke-brustet pulsåderbråck kan ge en obehagskänsla eller smärta. Tryck mot organ i närheten kan ge symtom från urinledare eller tolvfingertarm. Ett icke-brustet bukaortaaneurysm kan också ge smärtsamma blåmärken på tårna om små blodproppar förs ut i blodkärlen. Ibland kan blodflödet i pulsåderbråcket täppas till av en blodpropp. Ett pulserande område eller en pulserande knöl i magen kan förekomma, men det kan vara svårt att känna förändringen själv eller vid en undersökning.3
Symtom från magen eller ryggen kan ha många andra orsaker. Det går därför inte att avgöra på symtomen om du har ett pulsåderbråck. Ett pulsåderbråck upptäcks ofta vid en läkarundersökning eller vid ultraljud eller annan röntgenundersökning.
Ett pulsåderbråck kan upptäckas när läkaren undersöker magen, till exempel om du har ont där. Det kan vara svårt att känna pulsåderbråcket med händerna eftersom stora kroppspulsådern ligger långt bak framför ryggraden.1 Därför räcker en undersökning av magen inte alltid för att utesluta ett pulsåderbråck.
Ultraljud är den viktigaste undersökningen för att hitta ett bukaortaaneurysm. Undersökningen kan tydligt visa om ett pulsåderbråck finns och samtidigt mäta hur stort det är.1 Mätningen hjälper läkaren att bedöma om du behöver följas upp eller om andra åtgärder behöver övervägas.
Diagnosen kan också ställas med datortomografi eller CT-angiografi av stora kroppspulsådern. Vilken undersökning som används beror bland annat på vad läkaren behöver se och mäta. Det finns inga särskilda blodprover som kan bekräfta eller utesluta ett bukaortaaneurysm. Vid ett konstaterat pulsåderbråck används återkommande mätningar för att följa hur snabbt det växer.3 Ultraljudsundersökningen är riskfri, smärtfri och snabb.2
Alla män i Sverige erbjuds ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern vid 65 års ålder.
Behandlingen beror framför allt på hur stort pulsåderbråcket är och om det ger symtom. Små pulsåderbråck behöver ofta inte opereras direkt. I stället följs de med regelbundna undersökningar för att se om de växer.
Vid en planerad behandling får du ofta en remiss till en kärlkirurg när pulsåderbråcket är större än 4,5 centimeter.1
Det finns flera saker du kan göra i vardagen för att minska risken för bukaortaaneurysm och för att stödja din kärlhälsa. Förändringarna kan också vara viktiga om du redan har ett pulsåderbråck.
Rökning kan också öka tillväxten av ett pulsåderbråck, och rökstopp kan därför vara särskilt viktigt när du redan har en diagnos. Om du behöver stöd för att sluta röka kan du prata med läkare eller annan vårdpersonal.
Du kan leva som vanligt även om du har ett pulsåderbråck i stora kroppspulsådern. Det är inte farligt att till exempel lyfta tungt eller att ha sex. Tvärtom är det bra att vara fysiskt aktiv. Små pulsåderbråck kan följas med regelbundna undersökningar i stället för att opereras direkt. De flesta bråck blir sakta större, oftast med cirka en till fem millimeter per år.
Om du tror att du har ett bukaortaaneurysm men inte har smärtor från det är vårdcentralen den ordinarie första kontakten. Där kan du få hjälp att bedöma om du behöver undersökas vidare. Ett bukaortaaneurysm kan upptäckas med ultraljud, som också kan visa hur stort pulsåderbråcket är.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.
Vid ett större pulsåderbråck får du ofta en remiss till en kärlkirurg. Kärlkirurgen kan bedöma om pulsåderbråcket behöver opereras. Vid en planerad behandling får patienter ofta remiss till kärlkirurg när pulsåderbråcket är större än 4,5 centimeter.1
Om du har ett känt pulsåderbråck behöver det kontrolleras regelbundet, även när risken för bristning bedöms som låg.1 Hur ofta kontrollerna görs beror på hur stort pulsåderbråcket är. Personer med pulsåderbråck följs ofta vid en kärlkirurgisk enhet.
Efter en diagnos kan du fråga: Hur stort är mitt pulsåderbråck? Du kan också fråga: Rekommenderar ni uppföljning eller operation? Små bukaortaaneurysm behöver inte alltid behandlas direkt, utan kan följas med regelbundna ultraljud eller datortomografi.
Fråga även: Vilken operationsmetod passar bäst för mig – en öppen operation eller en endovaskulär operation? Valet mellan metoderna beror bland annat på din ålder samt hur hjärtat och lungorna fungerar.
Inför en operation kan du fråga: Vilka fördelar och risker har operationen för mig? Möjliga komplikationer efter operation är hjärtinfarkt, lunginflammation, blodpropp, blödning och infektion i operationsområdet. Efter en endovaskulär operation kan det senare uppstå ett läckage vid fästpunkterna.
Fråga också: Hur lång återhämtning förväntas jag behöva? Efter en öppen operation kan trötthet kvarstå i tre till sex månader.
Det är även bra att fråga: Vilka uppföljningar behövs efter operationen? Efter en endovaskulär operation behövs fortlöpande bildkontroller för att upptäcka läckage eller andra komplikationer. Efter en öppen operation görs kontroll efter 30 dagar och 1 år.3
Du kan fråga vårdgivaren: Bör någon av mina familjemedlemmar undersökas för bukaortaaneurysm? Risken för bukaortaaneurysm är förhöjd om en förälder eller ett syskon har haft sjukdomen.3 En selektiv ultraljudsundersökning kan därför övervägas när en förälder eller ett syskon har haft bukaortaaneurysm.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Kvinnor får mer sällan bukaortaaneurysm än män och drabbas vanligen vid högre ålder. Pulsåderbråck i stora kroppspulsådern är fyra till fem gånger vanligare hos män än hos kvinnor, och män drabbas vanligtvis fem till tio år tidigare.
Risken är förhöjd om en förälder eller ett syskon har haft sjukdomen.3 En förstagradssläkting med bukaortaaneurysm är ett skäl att diskutera selektiv ultraljudsundersökning med läkare. För män med känd ärftlighet kan en sådan undersökning generellt övervägas från 55 års ålder, medan 55–60 år anges för kvinnor.2
Ärftliga bindvävssjukdomar som Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom är riskfaktorer framför allt vid pulsåderbråck i stora kroppspulsåderns bröstkorgsdel. Vid pulsåderbråck i bröstkorgens del av stora kroppspulsådern är kunskapen om riskfaktorer sämre än vid bukaortaaneurysm. En bikuspid aortaklaff kan vara en riskfaktor för vidgning av stora kroppspulsådern, särskilt i den del som ligger nära hjärtat.2 Medfödda hjärtklaffsfel och ärftliga bindvävssjukdomar kan påverka kroppens vävnader och leda till att stora kroppspulsådern vidgas.
Ring 112 om du själv eller någon annan får symtom som skulle kunna bero på ett brustet bråck i stora kroppspulsådern.1
Vanliga tecken vid en bristning är:
Plötslig och svår smärta, främst i magen, kan vara en signal om att pulsåderbråcket har vuxit kraftigt eller brustit. Kraftiga rygg- och buksmärtor kan förekomma vid bristning, och smärtan kan stråla ner mot ljumskarna. Illamående, kräkningar, chock eller svimning till följd av blodtrycksfall och omfattande blodförlust kan uppstå vid bristning. Magen kan också bli utspänd när ett pulsåderbråck i magen brister. När ett pulsåderbråck i bröstkorgen brister kan smärtan vara kraftig både i bröstet och i ryggen. Den smärtan kan likna en akut hjärtinfarkt. Vid en bristning blir personen vanligtvis tydligt påverkad i sitt allmäntillstånd.2
När ett pulsåderbråck brister uppstår stora inre blödningar. Det är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling. Vid akuta symtom ska du alltid larma 112.2
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bråck på stora kroppspulsådern i magen, men inte har några smärtor från det.1 Vänta tills det blir vardag, om det är helg.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om ultraljudsundersökningen är normal behövs ingen ytterligare kontroll enligt informationen om screeningen.1 Om stora kroppspulsådern däremot är förstorad kallas du till en ny undersökning för uppföljning.
Har du en förstagradssläkting, till exempel en förälder eller ett syskon, med bukaortaaneurysm kan selektiv screening diskuteras med läkare.2 Då kan läkaren ta hänsyn till din släktings ålder när det är rimligt att undersöka dig. En selektiv ultraljudsundersökning kan också övervägas när en förälder eller ett syskon har haft sjukdomen.1,2 Vilken ålder som är rimlig för undersökningen kan påverkas av hur gammal släktingen var när sjukdomen upptäcktes.2 En sådan undersökning görs vanligtvis med ultraljud av bukaorta.
Ett känt pulsåderbråck behöver kontrolleras regelbundet även när läkaren bedömer att risken för bristning är låg. Uppföljningen görs med ultraljud eller röntgen, beroende på situationen. Hur ofta du behöver undersökas beror på hur stort pulsåderbråcket är.1
För ett pulsåderbråck på 3,0–3,9 centimeter anges ultraljud vartannat år i Internetmedicins uppföljningsschema. För 4,0–5,0 centimeter anges ultraljud en gång per år. För 5,0–5,4 centimeter anges ultraljud en gång per halvår.3
Många pulsåderbråck blir större med tiden, men tillväxten följs genom återkommande mätningar. Kontrollerna gör det möjligt för vården att se hur storleken förändras och att bedöma nästa steg utifrån mätresultaten. Hur uppföljningen planeras kan därför ändras när storleken förändras.
Regelbundna kontroller är en viktig del av behandlingen när operation inte behövs direkt. Hur ofta undersökningarna görs beror på hur stort pulsåderbråcket är. Ultraljud eller annan röntgenundersökning används för att följa storleken och tillväxten.
Efter en endovaskulär operation behövs fortsatta bildkontroller under lång tid. Kontrollerna görs för att upptäcka om kärlgraftet har flyttat sig, om det läcker eller om pulsåderbråcket fortsätter att växa.
EVAR betyder endovaskulär operation. Då förs ett konstgjort kärl, ett så kallat kärlgraft, in genom ett blodkärl i ljumsken. Med hjälp av röntgen placeras kärlgraftet inuti stora kroppspulsådern så att det förstärker det vidgade området.
EVAR kan ge kortare vårdtid och snabbare återhämtning än en öppen operation. Metoden passar ändå inte alla. Pulsåderbråckets form och blodkärlens storlek och utseende kan göra det omöjligt att föra in kärlgraftet.
Vid en öppen operation öppnas magen. Den vidgade delen av stora kroppspulsådern ersätts med en konstgjord åder, ett kärlgraft, som sys fast ovanför och nedanför utvidgningen.
Inför en planerad operation görs ofta datortomografi eller magnetkamera för att kartlägga pulsåderbråcket och planera ingreppet. Du kan också behöva andra undersökningar, till exempel EKG, hjärt-lungröntgen, blodprov eller ultraljud av hjärtat.
Vilken metod som väljs beror bland annat på din ålder och hur hjärtat och lungorna fungerar. Även pulsåderbråckets anatomi påverkar valet. Läkaren ska också lyssna på vad du själv önskar.
Alla större operationer innebär risk för komplikationer. Risken är större ju äldre du är, och den tidiga risken är vanligen mindre efter EVAR än efter en öppen operation.
Efter EVAR har du ofta mindre sår och stannar vanligen några dagar på sjukhus. Efter en öppen operation vårdas du oftast längre på sjukhus, och du stannar vanligtvis ungefär en vecka.
Det är vanligt att vara trött efter en operation. Efter en öppen operation kan tröttheten finnas kvar i tre till sex månader.
Återhämtningen efter endovaskulär kirurgi går vanligen snabbare än efter en öppen operation. Den tar från ett par dagar till enstaka veckor.2
Ett känt pulsåderbråck behöver följas upp även när risken för bristning bedöms som låg.1 Gå därför på alla planerade kontroller och uppföljningar. Hur ofta du behöver undersökas beror på hur stort pulsåderbråcket är. Kontrollerna kan göras med ultraljud eller annan röntgenundersökning.
Ta ordinerade läkemedel enligt vårdgivarens instruktioner.4 Läkemedel kan behövas för att förebygga andra kärlsjukdomar, till exempel läkemedel som sänker blodtrycket eller kolesterolet eller förebygger blodproppar.
Rökstopp före en operation gör att såren läker bättre och minskar risken för komplikationer i hjärta och lungor.1 Fortsätt gärna att inte röka efter operationen, eftersom rökfrihet har stor betydelse för hälsan efter en operation av stora kroppspulsådern.
Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter.1 Då minskar risken för komplikationer.
Efter operationen bör du vara fysiskt aktiv så mycket som möjligt.1 Det minskar risken för blodpropp och lunginflammation. Hur snabbt du återhämtar dig beror bland annat på vilken operation du har genomgått och ditt hälsotillstånd; återhämtningen efter en endovaskulär operation är vanligen snabbare och tar från ett par dagar till enstaka veckor.2
Om en biologisk förälder, ett syskon eller ett barn har haft bukaortaaneurysm kan du diskutera ultraljudsscreening med vårdgivaren.