En mätning är en form av undersökning som kan visa nivån av ett ämne i kroppen eller hur hjärtat, hjärnan eller något annat i kroppen fungerar. Olika mätningar kan ge information om bland annat andningen, lungorna, hjärtats elektriska aktivitet och sömnen.
Klinisk fysiologi handlar om att undersöka hur kroppens olika delar fungerar genom mätningar. En mätning är en form av undersökning. Vissa mätningar visar nivån av ett visst ämne i kroppen. Andra kan visa hur hjärtat, hjärnan eller något annat i kroppen fungerar.1
Resultatet från en mätning kan ge vårdpersonalen information om kroppens funktion. Till exempel kan en mätning av syrehalten i blodet användas för att undersöka hur andningen och blodcirkulationen fungerar.1 Ett sådant värde kan också användas för att upptäcka lungsjukdomar eller hjärtsjukdomar. Mätningar kan därför ge olika slags information beroende på vilken del av kroppen som undersöks och vad som mäts.
Funktionsmätningar kan visa hur ett organ arbetar. Ett lungfunktionstest visar hur dina lungor fungerar. Det finns olika lungfunktionstest, och spirometri mäter bland annat hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan göra det. Mätningen kan ge svar på om du har en sjukdom i lungorna eller luftvägarna. Den kan också visa hur lungorna eller luftvägarna påverkas av en sjukdom eller behandling.2
Ett EKG mäter hjärtats elektriska aktivitet. Den aktiviteten styr hjärtats rytm, och kurvan från mätningen visar hur de elektriska impulserna sprids genom hjärtat. EKG kan göras i vila eller under ansträngning. Undersökningen kan användas för att upptäcka hjärtsjukdomar eller störningar i hjärtats rytm.3
Klinisk fysiologi omfattar undersökningar som mäter hur hjärtat och blodcirkulationen fungerar. EKG kan användas för att upptäcka hjärtsjukdomar eller störningar i hjärtats rytm. Ett EKG kan göras i vila eller under ansträngning, till exempel under ett arbetsprov på en motionscykel.3
Klinisk fysiologi omfattar också mätningar av lungornas funktion och andningen. Lungfunktionstester kan undersöka hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan göra det. Det finns olika lungfunktionstester, och vissa mer utförliga tester görs på sjukhus.
Ett vanligt EKG tar ungefär tio minuter.3 Du behöver vanligtvis inte förbereda dig på något särskilt sätt, men undvik hudkräm samma dag eftersom det kan göra registreringen mindre tydlig.
Vid ett vilo-EKG ligger du på rygg på en brits medan en sjuksköterska fäster elektroder på bröstkorgen, handlederna och vristerna. Om du har mycket hår på bröstet kan en del behöva rakas bort för att elektroderna ska få bra kontakt. Det är viktigt att du ligger stilla och är avslappnad under registreringen. Undersökningen är ofarlig och gör inte ont, men huden kan i ovanliga fall bli röd, irriterad eller börja klia där elektroderna har suttit.3
Resultatet från EKG tolkas av en läkare. Du får oftast svaret direkt av den läkare som behandlar dig. Efter undersökningen mår du som vanligt.
Om besvären med oregelbunden hjärtrytm, yrsel eller svimning bara kommer ibland kan hjärtats aktivitet behöva registreras längre. Vid långtids-EKG registreras hjärtats elektriska aktivitet under ett till två dygn med hjälp av en digital apparat som du bär med dig. Du ska fylla i en dagbok över vad du gör vid olika tidpunkter och vilka symtom du känner.3 Du ska inte duscha eller bada medan registreringen pågår.
Ett arbetsprov görs ofta på en motionscykel och övervakas noggrant. Först får du ligga på rygg medan ett EKG registreras. Blodtryck och puls mäts före, under och efter provet. Motståndet på motionscykeln börjar ganska lätt och blir sedan allt tyngre.
Klinisk fysiologi kan bli relevant när läkaren behöver undersöka hur lungorna, hjärtat eller andningen fungerar. Vilken undersökning som passar beror på vilka besvär som behöver utredas och vilken fråga läkaren vill få svar på.
Vid långvariga sömnbesvär kan du behöva hjälp att ta reda på vad besvären beror på. En sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral, där läkaren frågar om dina sömnvanor, trötthet och hur du mår.5 Därefter bestämmer läkaren om du behöver undersökas på fler sätt.
Klinisk fysiologi använder flera typer av undersökningar för att mäta hur kroppen fungerar eller för att registrera en viss funktion. Bilddiagnostik används i stället för att skapa bilder av organ och vävnader. Skillnaden blir tydlig när hjärtat undersöks med olika metoder.
Ett EKG visar alltså elektriska signaler, medan ett ekokardiogram visar hjärtat med hjälp av bilder.3 Ett ekokardiogram kan också visa hjärtats storlek och form samt hur hjärtats kammare och klaffar fungerar. En hjärt-CT ger detaljerade bilder av hjärtat och blodkärlen och kan användas för att upptäcka eller bedöma flera hjärtproblem.9
En remiss är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård.10 Inom klinisk fysiologi kan det till exempel handla om att du behöver en undersökning som inte görs på den mottagning du först kontaktade. Ibland behövs remiss till den öppna specialiserade vården, och vilka mottagningar som kräver remiss varierar.
Oftast är det en läkare som skriver remissen.10 Det kan också vara till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral. Du ska få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på mottagningen som tar emot den.
Remissen innehåller information om vilken vård du behöver, hur du mår och vilka symtom du har.10 Den kan också innehålla information om tidigare sjukdomar och besvär. Vården som behövs kan till exempel vara en undersökning eller en behandling. I vissa regioner kan du se remissen i din journal via nätet.
Reglerna kan skilja sig mellan olika mottagningar och regioner. Alla regioner kräver remiss för så kallad medicinsk service eller medicinsk diagnostik, till exempel röntgenundersökningar och provtagningar. Därför behöver du ta reda på vad som gäller på den mottagning du vill komma till.
Till vissa specialiserade mottagningar kan du själv skriva en egen vårdbegäran.10
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.3 Vilka mottagningar som kräver remiss varierar, så ta reda på vad som gäller på mottagningen du vill komma till.10
När du letar efter en mottagning inom klinisk fysiologi kan du börja på 1177.se. Sök efter mottagningar och välj region för att hitta kontaktuppgifter och se vilken vård som erbjuds. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du först kontakta en vårdcentral.
Oftast är det en läkare som skriver en remiss, men en sjuksköterska på en barnavårdscentral kan också skriva remiss. Till vissa mottagningar kan du själv skriva en egen vårdbegäran.10 Kontrollera därför med mottagningen om du behöver remiss eller kan skicka en egen vårdbegäran.
På 1177.se får du råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.4 Använd gärna 1177.se för att hitta en mottagning och läsa hur du tar kontakt.
Ett EKG mäter hjärtats elektriska aktivitet. Undersökningen kan göras antingen i vila eller under ansträngning, till exempel under ett arbetsprov på en motionscykel.3 Ett vanligt EKG tar ungefär tio minuter och görs genom att elektroder sätts fast på huden på bröstkorgen, handlederna och vristerna. Resultatet av EKG tolkas av en läkare.
Ett EKG är helt ofarligt. Du kan ändå känna ett visst obehag när elektroderna tas bort från huden, ungefär som när du tar bort ett plåster. Det kan också bli röd och irriterad hud eller klåda där elektroderna har suttit, men det är ovanligt och ofarligt.3
En pulsoximetermätning gör inte ont.6 Mätningen tar 1-2 minuter och gör inte ont. Pulsoximetern sitter vanligtvis som en klämma på ett finger eller en örsnibb hos vuxna, medan yngre barn kan ha sensorn på handen eller foten.
Svaret på EKG-undersökningen får du oftast med en gång av den läkare som behandlar dig.3 Vid vissa undersökningar kan svaret komma senare, eftersom läkaren behöver gå igenom resultatet och bedöma vad det visar. Om du gör ett lungfunktionstest tar det från några dagar till några veckor innan du får svar på vad resultatet av mätningen innebär.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Området omfattar även undersökningar av hjärnans aktivitet, sömnvanor och funktioner i urinblåsan och matstrupen. En EEG-undersökning mäter aktiviteten i hjärnans nervceller.1 Oftast har du elektroder fästa mot hårbotten vid undersökningen.
Undersökningarna kan alltså gälla flera olika funktioner i kroppen, från hjärtats rytm och blodets syrehalt till andning, sömn, hjärnans nervceller, urinblåsans tryck och matstrupens funktion.
Under ett arbetsprov mäts EKG, puls, blodtryck och antalet andetag per minut. Ett arbetsprov brukar ta mellan åtta och tolv minuter. Under provet får du beskriva hur ansträngande det känns på en skala från mycket lätt till mycket ansträngande. Du får också beskriva hur andfådd du är och om du har ont eller känner tryck i bröstet.4
Inför ett arbetsprov kan du behöva ta med träningskläder och skor att cykla i. Du ska låta bli att röka eller snusa minst två timmar före undersökningen. Undvik hudkräm samma dag eftersom elektroderna då blir svårare att fästa. Ät och drick något lätt någon eller några timmar före, så att du orkar anstränga dig. Om du är förkyld eller har en annan infektion ska du kontakta mottagningen, eftersom besöket kan behöva bokas om.
Ett arbetsprov kan visa om syretillförseln till hjärtat är försämrad. Det kan också registrera om du får ont i bröstet eller störningar i hjärtats rytm när du anstränger dig. De flesta mår som vanligt efteråt, men du kan få lite träningsvärk om du är ovan vid fysisk ansträngning.
Vid ergospirometri blåser du i ett instrument samtidigt som du cyklar. Undersökningen mäter hur kroppen tar upp syre och hur du andas.4 Du får en mask över näsan och munnen, och motståndet på cykeln blir tyngre ju längre du cyklar. Du cyklar i ungefär tio minuter och får sedan vila liggande med utrustningen kvar en stund, medan återhämtningen mäts.
Spirometri tar mellan 15 och 30 minuter. Du blåser flera gånger i en mätare som är kopplad till en apparat.2 Den som undersöker dig kan be dig blåsa fort, långsamt eller som vanligt. Ibland får du en klämma över näsan eller en särskild mask över ansiktet.
Inför en lungfunktionsundersökning kan du behöva låta bli att röka timmarna före och komma i löst sittande kläder. Ibland ska du inte använda luftrörsvidgande läkemedel före undersökningen, eftersom läkemedlen kan påverka resultatet. Du får information om förberedelser från mottagningen. Kontakta mottagningen om du är förkyld eller gravid.
Vid ett reversibilitetstest görs spirometri före och efter att du har fått ett luftrörsvidgande läkemedel.2 Du får vänta 15 minuter mellan mätningarna. Testet visar hur läkemedlet påverkar luftrören.
Efter ett lungfunktionstest kan du känna dig lite yr, vara torr i halsen eller hosta en kort stund. Du kan också få lite hjärtklappning en kort stund om du har fått luftrörsvidgande läkemedel. Svaret på mätningen kan ta från några dagar till några veckor.
En pulsoximetermätning tar en till två minuter och gör inte ont.6 Du sitter eller ligger ner medan en sensor sitter i en klämma på fingret eller örsnibben. På yngre barn kan sensorn sättas på handen eller foten. Resultatet visas direkt som ett värde i procent. Ibland behövs flera mätningar om du rör dig mycket eller har kalla fingrar.
En vanlig blodtrycksmätning tar ungefär en minut.7 Du får oftast sitta eller ligga ner medan en uppblåsbar manschett sätts runt överarmen. Det brukar inte göra ont, men manschetten klämmer runt armen när den pumpas upp. Ibland görs mätningen två eller flera gånger efter varandra.
Inför mätningen är det bra att vila minst fem minuter. Du bör inte dricka kaffe eller te, röka eller snusa under den närmaste halvtimmen före mätningen och bör undvika kraftig fysisk ansträngning före den.
Vid en 24-timmars blodtrycksmätning bär du en automatisk blodtrycksmätare under ett helt dygn, även på natten.7 Apparaten mäter blodtrycket två till fyra gånger i timmen. När manschetten aktiveras ska du försöka vara helt stilla. Under dygnet ska du fylla i vad du gör och hur du mår, och du ska undvika att duscha och bada.
Polysomnografi kan ge information om hur du sover under en natt.5 Undersökningen kan göras på ett sömnlaboratorium eller hemma. Små elektroder kan tejpas fast på huvudet, vid hakan och runt ögonen, och ibland även på benen. Du får inte duscha medan undersökningen pågår.
Vid MSLT mäts hur lång tid det tar att somna på dagen och när du kommer in i olika sömnstadier.5 Undersökningen görs på ett sömnlaboratorium och tar en dag. Du får försöka somna vid fyra till fem tillfällen under dagen. En läkare ger dig svaret på sömnundersökningen.
Ett arbetsprov kan vara aktuellt om läkaren misstänker att du har kärlkramp. Provet kan visa om syretillförseln till hjärtat är försämrad, exempelvis vid kärlkramp.4 Det kan också registrera om du får ont i bröstet eller störningar i hjärtats rytm när du anstränger dig.
Du behöver vanligtvis inte själv välja vilken undersökning som ska göras. Läkaren bedömer vilken eller vilka undersökningar du behöver. Ibland får du en remiss till en annan mottagning för en mer specialiserad undersökning. Till vissa mottagningar kan du själv skicka en egen vårdbegäran, men reglerna varierar mellan mottagningar och regioner.
En akut hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som kräver att du omedelbart får vård på sjukhus.3
EKG tas alltid om du kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus med akuta bröstsmärtor. Även om EKG är normalt går det inte att utesluta att det är en akut hjärtinfarkt.3 Därför får du även lämna speciella blodprover om det finns en misstanke, för att säkert avgöra om hjärtinfarkten är pågående.
Laboratorieprov och klinisk fysiologi kan ibland undersöka samma organ, men de mäter olika saker. Ett laboratorieprov kan visa nivån av ett ämne i kroppen, medan en funktionsmätning kan visa hur ett organ arbetar. Vilken undersökning som används beror därför på vilken information som behöver tas fram.
Vid en glukosbelastning undersöks om kroppen kan hålla sockret i blodet på en jämn nivå. Det skiljer sig från exempelvis EKG, EEG eller lungfunktionstest, där fokus ligger på elektrisk aktivitet eller hur ett organ fungerar.1 Tillsammans kan olika undersökningar ge olika slags information om kroppen.
En egen vårdbegäran innebär att du berättar för mottagningen hur du mår och varför du söker vård.10 Ibland finns det en blankett att fylla i. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Kontakta mottagningen du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.
Mottagningen bedömer egen vårdbegäran och skickar en kallelse om den bedömer att du behöver vård där.10 Det är personen som läser din vårdbegäran som gör bedömningen. En egen vårdbegäran för vård i en annan region kan du bara skriva om det inte finns krav på remiss där du vill få vård eller i din egen region.
Du kan diskutera med läkaren vart remissen ska skickas.10 Vissa mottagningar kan ha lång väntetid, och då kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Du kan också själv välja var i landet du vill få specialiserad öppenvård om du har fått en remiss till det.
Den mottagning som tar emot remissen avgör hur snabbt du får en tid.10 Om du behöver få vård snabbt kan det skrivas in i remissen, men mottagningen som tar emot remissen avgör ändå hur snabbt du får en tid.
Den nationella vårdgarantin innebär att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på en besökstid på specialistmottagningen i din egen region.10 Vårdgarantin gäller inte längre om du väljer att söka vård i en annan region. Då avgör ditt medicinska behov hur lång väntetiden blir.
Under tiden du väntar på mottagningen som fått remissen är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver. Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.
Klinisk fysiologi: så hittar du rätt vård. Jämför mottagningar, läs omdömen från andra patienter och boka tid direkt.
Hur och när du får svaret kan variera mellan olika undersökningar. Fråga personalen vad som gäller på mottagningen där du har blivit undersökt om du är osäker på när du får besked.
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen.4 För att kunna vara delaktig behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen, och du kan ställa frågor om det behövs.
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.4 Om du behöver tolk kan du berätta det för mottagningen när du bokar tid eller inför besöket.