Raynauds syndrom innebär attacker då fingrar eller tår blir bleka och kalla på grund av kramp i blodkärlen, ofta när du blir kall eller stressad. Det finns hjälp att få, och besvären går oftast över av sig själva.
Raynauds syndrom är ett tillstånd där blodkärlen i kroppens yttersta delar reagerar starkt på kyla och ibland stress. Det handlar om återkommande attacker som kommer i episoder, snarare än om en ständig förändring. Under en attack blir fingrar eller tår bleka och kalla. Raynauds syndrom innebär attacker med bleka och kalla fingrar eller tår.1
Tillståndet beror på kramp i perifera artärer, alltså blodkärl nära kroppens yta. Raynauds syndrom orsakas av kramp i perifera artärer som reaktion på kyla och ibland stress. När kärlen drar ihop sig kommer mindre blod fram till det berörda området. Raynauds syndrom förekommer främst i fingrar och tår.2 Ibland kan även andra delar av kroppen påverkas, men fingrar och tår är de vanligaste områdena.
En attack kan komma efter kyla eller psykisk stress och brukar sedan klinga av. Besvären går oftast över av sig själva.3 Det är därför vanligt att området ser normalt ut mellan attackerna. Raynauds syndrom kan alltså vara återkommande utan att ge besvär hela tiden.
Raynauds syndrom delas in i primärt och sekundärt. Indelningen handlar om ifall det finns en känd bakomliggande orsak till besvären.
Primärt Raynauds syndrom innebär att det inte finns någon känd bakomliggande orsak.2 Det är den vanliga formen av Raynauds syndrom. Sekundärt Raynauds syndrom innebär att symtomen beror på en bakomliggande sjukdom. Sekundärt Raynauds syndrom står för cirka 10 procent av fallen.1
Vid sekundärt Raynauds syndrom är det alltså en annan sjukdom som ligger bakom symtomen. Det betyder inte att alla som får bleka och kalla fingrar har en annan sjukdom, eftersom primärt Raynauds syndrom är vanligt. Skillnaden mellan formerna bedöms i vården utifrån hela bilden och inte enbart utifrån en enskild attack.
Raynauds syndrom är mycket vanligt, men den exakta förekomsten är oklar.2 Primärt Raynauds fenomen förekommer i mer eller mindre uttalad form hos omkring 20 procent av kvinnor och 2 procent av män i Sverige.1 Det är alltså betydligt vanligare hos kvinnor än hos män.
Besvären börjar oftast första gången före 30 års ålder. Primärt Raynauds fenomen kan debutera eller förvärras under puberteten. Besvären minskar ofta med åldern.3 Hur mycket besvären märks kan därför förändras under livet, även om tillståndet har börjat tidigare.
Blodkärlen i kroppens yttersta delar drar ihop sig när det är kallt. När kärlen drar ihop sig hindras blodet från att komma fram. Samma kärlreaktion kan uppstå vid stress.3 Raynauds syndrom kan också utlösas av koffein och nikotin. Droger kan vara en annan utlösande faktor.2
Orsaken till Raynauds syndrom är oftast okänd. Det finns en viss ärftlighet för Raynauds syndrom, vilket innebär att du ofta har genetiska släktingar som har samma besvär.3 Vid primärt Raynauds syndrom är ärftligheten ofta stark. En stark ärftlig komponent talar för primärt Raynauds syndrom. Även ärftlighet för migrän är vanligt vid primärt Raynauds syndrom.2
Sekundärt Raynauds syndrom kan bero på reumatisk sjukdom, oftast systemisk skleros.2
Vid ett anfall kan en eller flera fingrar blekna när det är kallt eller när du är stressad. Det bildas ofta en tydlig gräns mot den övriga huden. Efter ett tag kan huden bli blåaktig. Du kan tappa känseln i området, få stickningar eller få ont. När värmen kommer tillbaka kan fingrarna bli svullna och göra ont. På ljusare hud kan fingrarna då bli röda.3 Färgförändringen kan komma i flera faser: först blekhet, sedan blåaktig hud och därefter rodnad när blodflödet återkommer. Vissa får bara bleka fingrar utan att huden blir blåaktig eller röd. Smärtan blir ofta värre av kyla och lindras av värme. Domningar eller stickningar kommer ofta efter att besvären har funnits en längre tid. I vissa fall kan långvariga besvär leda till hudinfektion, vävnadsskada eller gangrän.2
Besvären kan börja efter bara en kort stund i kyla.3 Anfallen kan vara från några minuter till flera timmar. Mellan anfallen är du symtomfri.2 För de flesta går besvären över inom en kort stund eller som längst inom ett par timmar.3
Diagnosen vid Raynauds syndrom är oftast klinisk.1 Det betyder att läkaren vanligtvis kan ställa diagnosen utifrån din sjukdomshistoria och hur anfallen brukar se ut. Vid typiska besvär behövs ofta inga andra undersökningar än samtalet och den kliniska undersökningen.
Under samtalet frågar läkaren bland annat om:2
Läkaren kan också fråga om arbete eller annan exponering för vibrerande verktyg och om tidigare förfrysningar. Sådana uppgifter kan vara viktiga när läkaren bedömer om besvären kan vara sekundära, alltså bero på en bakomliggande sjukdom eller annan orsak.
Oftast behövs ingen annan behandling än råd om hur besvären kan minskas.3 Det kan till exempel handla om att hålla kroppen varm och undvika sådant som utlöser besvären. Vid svåra besvär som inte lindras av andra insatser kan läkemedelsbehandling övervägas.2
En läkare kan skriva ut kärlvidgande läkemedel vid stora besvär när egenåtgärder inte hjälper. Läkemedlen vidgar blodkärlen i de yttre delarna av kroppen och kan användas för att lindra symtomen.3 Vid svårare besvär kan symtomlindring fås genom att lokalt smörja in de utsatta fingrarna eller tårna med nitroglycerinkräm före köldexponering.1 Nitroglycerinkräm kan kombineras med kalciumblockerande läkemedel. Endast ett kalciumblockerande läkemedel rekommenderas i taget.2 Vid återkommande behov eller otillräcklig effekt av lokal behandling kan en läkare i stället välja en stående behandling med amlodipin eller felodipin.
Det viktigaste är att hålla dig varm. Använd vantar och mössa när det är kallt ute. Tumvantar värmer fingrarna bäst. Välj gärna vindtäta och vattentäta vantar med varmt foder.3
Handledsvärmare hjälper till att hålla handlederna varma, vilket också gör händerna varmare. Använd rymliga skor där tårna kan röra sig, eftersom för lite plats runt tårna gör att du lättare fryser. Ha varma strumpor i skorna och använd sulor som isolerar mot kyla. Ull värmer bättre än bomull.3
Om du har stora besvär kan uppvärmda handskar eller strumpor hjälpa till att hålla händer och fötter varma.1 Det finns också värmepåsar som du kan använda i vantarna eller skorna.3 Vid svåra besvär kan uppvärmda handskar eller sockor lindra symtomen.1 Värmekudde eller elektriska värmevantar kan också användas som värmebehandling.
Vårdcentralen gör den primära utredningen av Raynauds syndrom. Där kan du få berätta om dina besvär och bli undersökt av en läkare om det behövs. Vårdcentralen behandlar i de flesta fall primärt Raynauds syndrom.2
En arbetsterapeut kan ge information och strategier för att hantera besvären. En arbetsterapeut kan också prova ut värmehjälpmedel, till exempel elektriska värmevantar.2
Vid nydebuterad Raynauds syndrom i vuxen ålder eller misstanke om en bakomliggande inflammatorisk reumatisk sjukdom kan du remitteras till en reumatolog.2 Reumatologen kan då ta över utredningen.
Vid misstanke om en arteriell orsak till sekundärt Raynauds syndrom kan en kärlkirurg utreda besvären. Vid misstanke om en blodsjukdom som orsak till sekundärt Raynauds syndrom kan en hematolog utreda orsaken.2
Vid misstanke om sekundärt Raynauds syndrom kan du remitteras till medicinklinik för fortsatt utredning.
Ja. Besvären brukar gå över inom en kort stund eller som längst inom ett par timmar.3 Mellan anfallen är du oftast symtomfri.2 Besvären minskar ofta med åldern, även om de kan variera över tid.3
Kyla kan utlösa Raynauds syndrom.2 Det kan räcka med att du utsätts för kyla en kort stund för att symtomen ska uppstå.3 Stress kan också utlösa Raynauds syndrom. Andra möjliga utlösande faktorer är koffein, nikotin, droger och låg kroppsvikt.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vibrationer och förfrysning kan orsaka sekundärt Raynauds syndrom.2 Skakningar från verktyg eller maskiner kan påverka nerverna i händerna och göra att blodcirkulationen försämras.
Kärlsjukdom kan vara en bakomliggande orsak. Exempel är ateroskleros, emboli och arterit. Blodsjukdomar kan också vara bakomliggande orsaker, till exempel myeloproliferativ sjukdom, polycytemi, köldagglutininemi och kryoglobulinemi.2
Låg kroppsvikt kan utlösa Raynauds syndrom. Andra sjukdomar som kan ligga bakom sekundärt Raynauds syndrom är hypotyreos, köldurtikaria och malignitet. Även förgiftning kan vara en bakomliggande orsak, till exempel efter exponering för polyvinylklorid, arsenik eller tungmetaller.2
Betablockerare kan öka besvären. ADHD-läkemedel kan göra besvären svårare.3 Även andra läkemedel kan påverka blodcirkulationen och öka besvären, till exempel migränmedicin, antikonceptionsmedel, cytostatika och vissa ögondroppar.
Kyla, stress, koffein och nikotin kan utlösa Raynauds syndrom.2 Även droger kan vara en utlösande faktor. Vissa läkemedel kan påverka blodcirkulationen och öka besvären.3
Raynauds syndrom märks oftast i fingrarna, men även tårna, örsnibbarna och nästippen kan påverkas.3 Även öron, näsa, läppar och bröstvårtor kan drabbas. Besvären kan alltså även synas på andra delar än händer och fötter. På dessa områden kan färgförändring, domning eller smärta förekomma under ett anfall.4 Tummarna är som regel opåverkade, särskilt vid primärt Raynauds syndrom.1
Symtomen kan komma efter en kort stund i kyla. Hos vissa är färgförändringen först blekhet och därefter blåaktig hud, följt av rodnad när blodflödet återkommer. Smärta kan förvärras av kyla och lindras av värme. Domningar eller stickningar kan komma efter att besvären har varat längre.2
Kontakta en vårdcentral om besvären börjar för första gången efter 40 års ålder. Kontakta också vårdcentral om besvären påverkar ditt liv mycket.3
Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning så snart det går om du har något av följande besvär:
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.3 Vid hotande gangrän behövs remiss till akutmottagning.2
Vid undersökningen tittar läkaren på huden och känner på den.3 Huden på fingrar och tår bedöms bland annat med avseende på svullnad, stramhet, sår eller ärr efter tidigare sår.
Blodtrycket kan mätas i båda armarna.2 Skillnad i blodtryck mellan armarna kan ge anledning att misstänka en förträngning i en större pulsåder.
Läkaren kan känna på pulsen i strålbensartären och armbågsartären.2 Vid behov kan även pulsen i artärer i benen undersökas.
Allens test kan användas för att bedöma blodflödet i handens artärer.1 Vid testet trycks strålbensartären och armbågsartären ihop samtidigt som du knyter och öppnar handen några gånger. Därefter släpper läkaren trycket över en artär i taget och ser hur snabbt fingrarna får tillbaka sin normala färg.
Om du har typiska besvär utan tecken på vävnadsskada eller en bakomliggande sjukdom behövs normalt inga ytterligare undersökningar.1 Diagnosen kan då ställas utifrån sjukdomshistorien och den kliniska undersökningen.
Köldprovokationstest rekommenderas som regel inte.1 Testet kan framkalla anfall på ett inkonsekvent sätt, även hos personer som har Raynauds syndrom.
Vid osäkerhet eller misstanke om sekundärt Raynauds syndrom kan kapillärmikroskopi användas för att skilja primärt från sekundärt Raynauds syndrom.1 Undersökningen utförs som regel av en reumatolog eller dermatolog.
Om läkaren misstänker sekundärt Raynauds syndrom kan blodprover väljas utifrån den bakomliggande sjukdom som misstänks.1 Vid misstanke om reumatisk sjukdom kan blodproverna SR, CRP och ANA övervägas. Vid misstanke om blodsjukdom kan blodstatus övervägas, och vid misstanke om hormonell sjukdom kan TSH övervägas.
CT- eller MR-angiografi kan göras vid ensidiga symtom eller om läkaren misstänker att en pulsåder är tilltäppt.1
Tecken på vävnadsskada ska alltid väcka misstanke om sekundärt Raynauds syndrom. Det gäller till exempel sår, vävnadsskada eller torr nekros.1
Följande besvär kan tala för en bakomliggande reumatisk sjukdom:2
Även försämring av tidigare primärt Raynauds syndrom med nya symtom eller fynd kan göra att läkaren misstänker sekundärt Raynauds syndrom. Vid misstanke kan läkaren behöva göra fler undersökningar för att hitta en bakomliggande sjukdom.
Nifedipin kan användas för att förbättra blodcirkulationen. Vissa personer tar läkemedlet varje dag. Andra använder läkemedlet förebyggande under kallt väder.4 Vilket sätt som passar beror på hur ofta och när besvären kommer, och läkaren bestämmer hur behandlingen ska användas.
Vid glesare besvär kan nitroglycerinkräm appliceras 20–30 minuter före köldexponering.2 Nitroglycerinkräm kan användas på de utsatta fingrarna eller tårna. Behandlingen kan ge symtomlindring vid svåra besvär.
Vid återkommande behov eller om lokal behandling inte ger tillräcklig effekt kan läkaren överväga annan behandling med kärlvidgande läkemedel. Exempel på sådana läkemedel är amlodipin och felodipin. Du ska följa den behandling som läkaren ordinerar.
Behandlingen vid sekundärt Raynauds syndrom riktas mot den bakomliggande sjukdomen. De lokala symtomen kan behandlas på samma sätt som vid primärt Raynauds syndrom. Vid misstanke om sekundärt Raynauds syndrom ska du få fortsatt utredning för att hitta en eventuell bakomliggande sjukdom. Behandlingen kan därför behöva ändras om nya symtom eller fynd tillkommer. Vid svårare besvär kan läkemedel som fosfodiesterashämmare, SSRI-preparat, statiner eller ASA prövas av läkare.1
Vid svåra sekundära besvär kan prostaglandinanaloger prövas.1 Andra läkemedel kan också prövas vid svåra besvär, till exempel endotelin-1-receptorantagonister, fosfodiesterashämmare, SSRI-preparat, statiner och ASA.
Vid misstänkt sekundärt Raynauds syndrom kan behandlingen följas upp med uppmärksamhet på nya symtom. Vid uppföljningen bedöms också effekten av behandlingen.1 Nya symtom kan tala för att besvären beror på en bakomliggande sjukdom.
Rör på händer och armar om du är ute när det är kyligare. Sträck ut fingrarna och knyt dem, eller gör stora cirklar med armarna.3 Försök också undvika plötsliga temperaturväxlingar.4 Det gör att blodcirkulationen ökar. Fingrar, tår och andra delar av kroppen som har varit förfrysta blir ofta känsligare för kyla.3
Rök inte och snusa inte. Rökning och snusning gör att blodcirkulationen blir sämre. Nikotin kan därför öka besvären vid Raynauds syndrom. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka eller snusa.3
Om besvären blir värre av stress kan andningsövningar eller yoga hjälpa dig att slappna av.4 Försök också få tillräckligt med tid för återhämtning och vila.
Vissa läkemedel kan göra besvären värre. Det gäller framför allt betablockerare, som bland annat används mot högt blodtryck. Även läkemedel mot ADHD kan göra besvären svårare. Prata med en läkare om du använder något sådant läkemedel och har stora besvär med Raynauds syndrom.3
Ta av dig eventuella ringar innan du blir svullen. Undvik att ha på dig ringar om du tror att fingrarna ska svullna.3 Du kan ta på dig ringen igen när fingrarna är som vanligt.
En ring kan stoppa blodet från att ta sig fram i det svullna fingret. Fingret som ringen sitter på kan då skadas.3 Om en ring sitter fast på ett svullet finger, se avsnittet om när du ska söka vård.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. Du kan söka vård på valfri vårdcentral eller öppen specialistmottagning i hela landet. Öppen specialiserad vård kan ibland kräva remiss.3
Nej. Primärt Raynauds syndrom har ingen känd bakomliggande orsak. Sekundärt Raynauds syndrom innebär däremot att symtomen beror på en bakomliggande sjukdom.2 Ibland kan Raynauds syndrom bero på en annan sjukdom, till exempel en reumatisk sjukdom eller en hjärt-kärlsjukdom.3