Fönstertittarsjuka innebär smärta i benen vid ansträngning som försvinner i vila och kallas också claudicatio intermittens. Det finns behandling och gångträning kan ge stor symtomförbättring.
Fönstertittarsjuka innebär att du får smärta i benen när du anstränger dig och att smärtan upphör när du vilar.1 Smärtan sitter oftast i vadmusklerna, men den kan också sitta i låret eller höften.2 Fönstertittarsjuka kallas också claudicatio intermittens.1
Benartärsjukdom innebär att artärerna i benen har blivit trängre.1 Artärerna är blodkärl som för blodet vidare ut i benet. Förträngningen sitter oftast i artärerna i bäckenet, låret eller nedanför knäet. Den vanligaste orsaken är åderförfettning.3
När blodtillförseln inte räcker till musklerna bortom förträngningen kan musklerna få syrebrist.1 Då kan smärta uppstå när musklerna arbetar. Vid fönstertittarsjuka släpper smärtan när du vilar.2
Benartärsjukdom är vanligt, särskilt bland äldre personer. Ungefär var femte person över 60 år i Sverige har benartärsjukdom, med eller utan symtom.1
Många personer med benartärsjukdom har inga symtom.2 Det betyder att sjukdomen kan finnas även om du inte har ont i benen när du går eller rör dig.
Benartärsjukdom är ett tecken på åderförfettning i flera delar av kroppen. Därför är benartärsjukdom kopplad till en ökad risk för annan kärlsjukdom, till exempel sjukdom i hjärtats eller hjärnans kärl.1
Fönstertittarsjuka är den form av benartärsjukdom där smärta kommer vid ansträngning och släpper vid vila.2 Besvären kan variera mellan olika personer.
En svårare form kallas kritisk ischemi. Kritisk ischemi kan innebära vilovärk, sår eller kallbrand eftersom blodcirkulationen inte räcker till. Den räknas som den allvarligaste formen av benartärsjukdom.1
Vilovärk, sår och kallbrand beskriver därför en annan svårighetsgrad än den typiska fönstertittarsjukan. Se avsnittet om symtom för mer information om olika tecken.
Den vanligaste orsaken till benartärsjukdom är åderförfettning i artärerna.3 Åderförfettning kan göra artärerna trängre, så att blodflödet till benen begränsas. I artärväggen kan det då byggas upp plack, som består av kolesterol och andra avfallsämnen. Fettinlagringarna i artärväggarna består av kolesterol och andra avfallsämnen. När fettinlagringarna byggs upp blir artärerna trängre och blodflödet till benen begränsas.4 När placken växer minskar utrymmet där blodet kan passera.5
Åderförfettning utvecklas i blodkärlens väggar och kan påverka kärl på flera ställen i kroppen. Fönstertittarsjuka är därför oftast en del av en mer utbredd kärlsjukdom, även om förträngningen som ger besvär sitter i benens artärer.
Risken för benartärsjukdom påverkas av flera faktorer. Rökning ökar risken för benartärsjukdom och är en av de viktigaste riskfaktorerna.3 Diabetes är också en riskfaktor för benartärsjukdom. Högt blodtryck och höga blodfetter ökar risken ytterligare.2
Det vanligaste symtomet vid fönstertittarsjuka är smärta i vaderna när du anstränger benen.3
Besvären kommer alltså framför allt när benmusklerna arbetar, till exempel när du går. Det är inte bara själva smärtan som kan märkas; benen eller vadmusklerna kan också kännas trötta, stela eller svaga. Var smärtan känns kan ge en ledtråd om vilken del av blodkärlen som är trängre, men symtomen kan variera mellan olika personer.
Vid utredningen frågar vårdpersonalen om smärtans varaktighet och förlopp, var den sitter samt hur den känns och hur stark den är. De kan också fråga hur långt du kan gå innan besvären kommer och om du har haft sår, kallbrand, hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller nedsatt njurfunktion. Vårdpersonalen kan också fråga om rökning och andra riskfaktorer. Vid undersökningen bedöms även ditt allmäntillstånd och gärna hur långt du kan gå.1 För att jämföra blodcirkulationen kan läkaren undersöka både det besvärliga och det friska benet.2
Behandlingen av benartärsjukdom har flera mål. Ett viktigt mål är att minska den totala risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom.1 Därför behandlas både själva blodcirkulationen i benen och riskfaktorer som påverkar hjärtats och kärlens hälsa.
Rökstopp ingår i behandlingen av benartärsjukdom.1 Du kan få stöd med rökavvänjning om du behöver det. Läkemedel kan också ingå i behandlingen:
Fysisk aktivitet i form av promenader och gångträning är en viktig del av behandlingen vid fönstertittarsjuka. Försök att fortsätta gå en bit när det börjar göra ont, innan du vilar. Helst ska du promenera minst en halvtimme, minst tre gånger i veckan. Lite träning är bättre än ingen alls.3
Det går ofta lättare att träna tillsammans med andra. Du kan ta råd och hjälp av en fysioterapeut med träningen.3
Att sluta röka är den viktigaste delen av egenbehandlingen om du röker. Du kan få hjälp av sjukvården om du behöver det. Ett annat alternativ är Sluta-Röka-Linjen, som du kan ringa eller kontakta på nätet.3
Om du misstänker fönstertittarsjuka kan du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning.3 Det är vanligtvis där du börjar få hjälp med att bedöma besvären och planera fortsatt vård.
Vårdcentralen kan i de flesta fall bedöma och behandla fönstertittarsjuka.1 Där kan du få råd om behandling och gångträning samt vid behov gå vidare till specialistvård. Vårdcentralen kan också hjälpa dig om du behöver råd om hur du tar hand om fötterna.
En fysioterapeut kan ge råd och hjälp med gångträning.3 Fysioterapeuten kan vara en del av den vård du får via vårdcentralen eller hjälpa dig med träningen på annat sätt.
Du kan få remiss till en kärlkirurg om mer omfattande undersökningar behövs.3 Kärlkirurgen arbetar med sjukdomar i blodkärlen och kan bedöma om ytterligare undersökningar eller kärlbehandling behövs.
Vid fönstertittarsjuka med stor funktionsnedsättning som inte förbättras av gångträning kan remiss till specialistläkare bli aktuell.
Vad betyder fönstertittarsjuka?
Fönstertittarsjuka är smärta i benen som kommer när du anstränger dig och försvinner när du vilar.2 Besvären kan sitta i vaderna, låren eller höfterna. De beror oftast på att artärerna i benen har blivit för trånga på grund av åderförfettning.3
Hur ställs diagnosen?
Vid en undersökning känner läkaren på pulsen på flera ställen, bland annat i ljumskarna och fötterna, och bedömer blodcirkulationen i benen.1 Ibland används också ett gångprov eller andra undersökningar om diagnosen är osäker.
Vilken behandling kan hjälpa?
Promenader och gångträning är en viktig del av behandlingen vid fönstertittarsjuka. Regelbunden gångträning kan ge stor symtomförbättring.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Nedsatt njurfunktion är en annan riskfaktor för benartärsjukdom.1 Flera riskfaktorer kan förekomma samtidigt, till exempel rökning, diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter. Det betyder att orsaken inte alltid går att koppla till en enda faktor.
Utvecklingen av benartärsjukdom påverkas av genetiska faktorer.2 Ärftlighet kan alltså ha betydelse för risken, tillsammans med livsstilsfaktorer och andra sjukdomar.
Benartärsjukdom kan förekomma tillsammans med åderförfettning i hjärtats, hjärnans och njurarnas kärl.2 Åderförfettning kan alltså finnas på flera platser samtidigt och är inte begränsad till benens artärer. Därför kan personer med benartärsjukdom också ha annan kärlsjukdom.
Hur långt du kan gå innan besvären kommer skiljer sig åt. Vissa får besvär redan efter ungefär tio meter, medan andra får besvär först efter flera hundra meter.3
Att smärtan återkommer efter ungefär samma sträcka kan vara ett tydligt mönster. Samtidigt kan benartärsjukdom ibland ge andra tecken än smärta vid gång. Håravfall på benen eller fötterna och sår som läker långsamt kan förekomma. Om du har diabetesneuropati kan nedsatt känsel göra att du inte känner smärta trots att blodflödet till benet är påverkat.
Vid allvarligare benartärsjukdom kan värken finnas kvar även när du ligger eller vilar. Nattlig vilovärk är ett sådant tecken, och smärtan kan lindras när benet hänger ner från sängkanten. Svårläkta sår eller kallbrand kan också förekomma vid kritisk ischemi.
Ring 112 eller sök genast vård på en akutmottagning om du får plötsligt väldigt ont och benet blir blekt.3
Ring 112 eller sök genast vård på en akutmottagning om du får nedsatt känsel och huden känns kallare än på det friska benet.3
Plötslig smärta tillsammans med kyla och blekhet i benet är tecken på akut ischemi.1 Sådana förändringar kan komma snabbt och skiljer sig från de besvär som brukar uppstå vid gång och släppa vid vila.
Blodtrycket kan mätas i båda armarna, eftersom en skillnad på mer än 10 mmHg ofta är tecken på åderförfettning. Läkaren kan också lyssna på hjärtat och undersöka blodkärlen på halsen.
Ankeltrycksmätning jämför blodtrycket i vristen med blodtrycket i armen.5 Mätningen görs vanligtvis med en blodtrycksmanschett och en handdoppler, som registrerar blodtrycket i blodkärl vid foten och jämför det med blodtrycket i överarmen.
Om ankeltrycket blir svårtolkat kan tåtryck eller ett gångprov användas i vissa situationer. Blodprover kan omfatta blodstatus, glukos, kreatinin och blodfetter.1 Proverna kan också omfatta njurvärden, natrium, kalium och långtidssocker. Ibland analyseras även blodstatus och leverprover som en del av utredningen.2 EKG görs ofta för att kontrollera hjärtat.1
Ett gångprov kan användas när diagnosen är osäker vid misstänkt fönstertittarsjuka.1 Då kan blodtrycket vid ankeln mätas före och efter ett standardiserat gångprov, och resultatet kan jämföras med de besvär du får under belastningen.
Ryggbesvär, spinal stenos och artros kan ge besvär som liknar fönstertittarsjuka.2 Även ischias, nervpåverkan och reumatiska sjukdomar kan behöva övervägas när orsaken till besvären utreds.
Vid benartärsjukdom behöver läkemedelsbehandlingen av andra sjukdomar och riskfaktorer också optimeras. Den förebyggande läkemedelsbehandlingen ska fortsätta även om du genomgår ett kärlingrepp. Vid perifer kärlsjukdom bör blodfettssänkande behandling och behandling som minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig ingå.2 Det kan till exempel gälla diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter. Vilka läkemedel som passar dig och hur behandlingen ska följas upp bedöms av läkare.
Gångträning är en viktig del av behandlingen vid fönstertittarsjuka och kan ge stor symtomförbättring. Träningen kan genomföras som promenader eller som ett strukturerat program där en vårdperson planerar och följer träningen. Övervakad gångträning innebär att träningen genomförs med handledning och uppföljning. Vid fönstertittarsjuka kan interventionell behandling övervägas när livskvaliteten påverkas mycket och riskfaktorsbehandling, gångträning och förebyggande läkemedelsbehandling inte har gett tillräcklig symtomförbättring. Övervakad gångträning leder till förbättring eller oförändrade symtom hos 90–95 procent av patienterna med fönstertittarsjuka.1
Riskfaktorsbehandlingen omfattar också blodtryck, diabetes och blodfetter.1 Dessa ska behandlas som en del av behandlingen av benartärsjukdom. Vid diabetes följs den metabola kontrollen upp, och behandlingen av blodtryck och blodfetter utvärderas återkommande.
Om besvären påverkar livskvaliteten mycket och inte förbättras tillräckligt av riskfaktorsbehandling, gångträning och förebyggande läkemedelsbehandling kan ett kärlingrepp övervägas. Vid kritisk ischemi kan kärlbehandling behövas för att förbättra blodflödet till benet.
Ballongvidgning innebär att läkaren för in en liten ballong i det förträngda blodkärlet och fyller den med vätska.3 När ballongen fylls öppnas blodkärlet. En stent kan sättas in för att hålla artären öppen.2
Endovaskulära behandlingar med ballongvidgning och stent är vanligast, men öppen kirurgi används också vid kritisk ischemi.1 Ibland kombineras endovaskulär behandling med öppen kirurgi för att anpassa behandlingen till kärlsjukdomen.2 Det finns också operationer där förträngningen tas bort genom öppen kärlkirurgi. I vissa fall kombineras kärlbehandling inifrån kärlet med öppen kirurgi.
Valet mellan olika kärlingrepp beror på sjukdomens omfattning, kärlens anatomi och annan sjuklighet.1 Behandlingen väljs alltså utifrån hur utbredda förträngningarna är, hur kärlen ser ut och vilka andra sjukdomar du har.
Vid kritisk ischemi är målet att förhindra smärta, sår och amputation. Behandlingen kan omfatta kärlöppnande behandling, läkemedel och behandling av sår. Sårbehandling vid kritisk ischemi kräver ofta täta kontroller och omläggningar även efter utskrivning från sjukhus. Behandlingen av sår och kallbrand vid kritisk ischemi kräver ofta insatser från flera yrkesgrupper.1 Sårrevisioner och annan invasiv behandling bör inledningsvis skötas på specialistklinik så att en samlad behandlings- och utredningsplan kan göras.2
Vid allvarlig benartärsjukdom kan amputation behövas om annan behandling inte hjälper.3 Hur stor del av benet som behöver amputeras beror på hur allvarlig sjukdomen är och var vävnadsskadan finns.
Uppföljning rekommenderas minst en gång om året.1 Vid uppföljningen kan behandlingen av riskfaktorer, läkemedel, gångträning och eventuella sår utvärderas. Tätare kontroller behövs om den förebyggande behandlingen inte är tillräckligt optimerad, om du har sår eller om besvären är uttalade.
Hälsosam mat kan hjälpa mot fönstertittarsjuka.3 Regelbundna promenader är en viktig livsstilsförändring vid benartärsjukdom.2 Fysisk aktivitet har också positiv effekt på riskfaktorer.1 Läs mer om hälsosam mat i texten Så äter du hälsosamt.
Det är viktigt att ta hand om fötterna eftersom sår på fötterna läker långsammare vid fönstertittarsjuka. Det gäller särskilt om du också har diabetes. Titta och känn på fötterna varje dag. Då kan du upptäcka sår, sprickor, rodnader och förhårdnader.3 Använd en spegel om du behöver hjälp med att se hela foten.
Skär eller klipp inte förhårdnader, utan använd i stället en fotfil.3 Om du behöver råd om fötterna kan du läsa mer i avsnittet om skötsel av fötterna.
Det kan vara lättare att träna tillsammans med andra. En fysioterapeut kan ge råd och hjälp med träningen. Om du har besvär från både hjärtat och benen behöver du anpassa din fysiska aktivitet till besvären från hjärtat. Vissa klarar ändå att till exempel cykla på en motionscykel.3
Specialistvård kan kräva remiss.3 Fråga vårdcentralen vilken väg som gäller om du behöver träffa en specialistläkare.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.3 Du kan också använda 1177 för att hitta information om mottagningar och vårdärenden.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.3 Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. Därför kan det vara bra att kontrollera med mottagningen vilka regler som gäller innan du bokar tid.