Lymfödem är en svullnad som uppstår när lymfvätskan inte kan flöda som den ska. Med rätt behandling, kunskap och stöd kan de flesta leva ett bra och aktivt liv med lymfödem.
Lymfödem är en svullnad som uppstår när lymfvätskan inte kan flöda som den ska.1 Lymfödem kan uppträda i en eller flera extremiteter. Det innebär att vätska samlas i kroppens vävnader på grund av nedsatt lymfflöde.2 Lymfsystemet är ett nätverk av kärl och körtlar i kroppen. Det hjälper kroppen att bekämpa infektioner och föra bort överflödig vätska från vävnaderna.3
Lymfödem är ett medicinskt tillstånd som kan påverka hur kroppen fungerar i vardagen. Tillståndet kan ge nedsatt rörlighet, en känsla av tyngd eller spänning, ökad benägenhet för infektioner samt psykiska och kosmetiska besvär. Hur mycket livet påverkas varierar mellan olika personer och kan också förändras under olika perioder.
Lymfödem kan finnas i en arm eller ett ben. Det kan också finnas i ansiktet, halsen, bröstet eller underlivet.1 Lymfödem uppstår i eller nära den del av kroppen där lymfsystemet är påverkat. Det kan därför finnas på ett eller flera ställen i kroppen.
Lymfödem är oftast ett kroniskt tillstånd. Det finns ingen behandling som helt återställer lymfsystemets normala funktion, men ett tidigt diagnostiserat och tidigt behandlat lymfödem kan gå tillbaka eller stabiliseras på en mycket låg volymnivå.2 Tidig diagnos och behandling kan alltså påverka hur tillståndet utvecklas.
Med rätt behandling, kunskap och stöd kan de flesta leva ett bra och aktivt liv med lymfödem.1 Behandlingen och uppföljningen behöver anpassas efter dina besvär och hur lymfödemet påverkar dig.
Lymfödem delas in i primärt och sekundärt lymfödem. Primärt lymfödem beror på en medfödd nedsatt funktion i lymfsystemet, till exempel missbildade eller underutvecklade lymfkärl.4 Det betyder att lymfsystemet kan vara påverkat från början även om svullnaden märks först senare.
Primärt lymfödem kan börja vid födseln eller senare i livet. Det kan debutera i samband med pubertet eller graviditet, när lymfsystemet utsätts för hormonella förändringar och en större belastning.4 Hos vissa börjar besvären först efter en mindre skada, till exempel ett trauma. Flera genetiska mutationer har identifierats som orsaker till lymfödem.2
Primärt lymfödem är ovanligt.1 Det kan finnas ärftliga former, men uppgifter om ärftlighet behöver inte finnas för att ett lymfödem ska vara primärt. Ett primärt lymfödem kan också visa sig först efter en händelse som påverkar lymfsystemet.2 Då kan det likna ett sekundärt lymfödem.
Lymfödem uppstår i eller nära den del av kroppen där lymfsystemet är påverkat. Det kan till exempel vara i en arm eller ett ben, men också i ansiktet, halsen, bröstet eller underlivet.1
Tidiga symtom kan vara följande:
Svullnaden kan först komma och gå. Den kan också minska under natten eller när den svullna kroppsdelen är i vila. I början kan svullnaden vara liten eller knappt synas jämfört med den andra kroppsdelen. Du kan också ha tyngd- och spänningskänsla och ibland smärta, domningar eller stickningar.2
Diagnosen lymfödem kan i regel ställas genom en samlad bedömning av symtom, sjukdomshistoria och undersökning av den kroppsdel där du har besvär.2 Du får berätta om dina symtom och om hur besvären påverkar dig.1
Läkaren eller lymfterapeuten tittar på och känner på kroppen där du har besvär.1 När vårdpersonalen går igenom din sjukdomshistoria kan du få frågor om när svullnaden började, om något kan ha utlöst den och om besvären varierar under dygnet.2 Det kan också komma frågor om tidigare sjukdomar, operationer, strålbehandling, skador och rosfeber.
Vid undersökningen bedöms bland annat var svullnaden finns och hur långt den sträcker sig. Vårdpersonalen kan titta efter skillnader mellan kroppens sidor, hudförändringar, märken efter kläder eller smycken, ärr, sår och tecken på rosfeber.4 De kan också känna på hur fast vävnaden under huden är och undersöka om det finns förhårdnader.
Behandlingen bör börja så snart som möjligt, eftersom tidig behandling kan förebygga att lymfödemet ger mer besvär.1 En del blir av med lymfödemet när det upptäcks tidigt. Det mesta av behandlingen består av sådant du kan göra själv, med stöd från vården.
Egenvård och kompressionsbehandling är grunden i lymfödembehandlingen.2 Egenvård kan innebära kunskap om lymfsystemet, råd om kompression, fysisk aktivitet, hudvård och hur du kan minska risken för infektioner. Alla patienter med lymfödem ska träffa en medicinsk lymfterapeut redan i ett tidigt skede, eftersom det ger bättre möjligheter till resultat.4
En individuell behandlingsplan kan innehålla råd om hur du lindrar lymfödemet och vem du kan kontakta om du har frågor eller mår sämre.1 Du kan också få utbildning tillsammans med andra som har en liknande situation. Vid begränsningar i vardagliga aktiviteter eller behov av hjälpmedel kan arbetsterapi erbjudas.
Kompression betyder tryck och innebär att du använder hjälpmedel som är särskilt utformade för dig. Kompressionshjälpmedel kan vara ett särskilt bandage, en strumpa, en ärm, byxor eller annat plagg.
Sköt om huden varje dag där du har lymfödem. Tvätta huden med en mild tvål och smörj med en mjukgörande kräm.1 Du kan också använda hudlotion med lågt pH-värde i den dagliga hudvården.4
Var uppmärksam på småskador, sår och insektsbett i området med lymfödem, eftersom de lätt kan bli infekterade. Undvik hög värmeexponering, till exempel varma inpackningar eller att bränna dig i solen.4
Träna och rör på dig varje dag, och undvik att sitta stilla långa stunder.1 Fysisk aktivitet och träning ökar lymfcirkulationen och kan förebygga mer besvär samt öka rörligheten.4
Du kan behöva anpassa träningen efter dina förutsättningar. Vid behov kan du få hjälp med fysisk aktivitet och träning, och du kan också få stöd om du behöver gå ner i vikt.
Vårdcentralen ansvarar för primär utredning av lymfödem. Där går vårdpersonalen igenom dina besvär och undersöker den kroppsdel där du har svullnad. Vid sekundärt lymfödem under cancerbehandling görs utredningen av onkolog eller medicinsk lymfterapeut på kliniken.4
Alla patienter med lymfödem ska träffa en medicinsk lymfterapeut redan i ett tidigt skede. Du kan få remiss till medicinsk lymfterapeut i primärvården för behandling med lymfterapi.4 Fysioterapeut kan bedöma fysisk funktion och hjälpa till att individualisera träningen.2 Arbetsterapeut kan hjälpa till med hjälpmedel och anpassningar av hem eller arbetsplats.4
Specialiserad lymfödemutredning kan bli aktuell vid oklar diagnos efter primärutredning eller vid behov av second opinion. En specialistmottagning kan också hjälpa till när du behöver mer lymfödembehandling eller rehabilitering än primärvården kan erbjuda.4
Lymfödem är en svullnad som beror på nedsatt lymfflöde.2 Det kan påverka armar, ben, ansikte, hals, bröst och underliv. Lymfödem är inte farligt i sig, men behandling kan minska besvären och risken för till exempel rosfeber.1
De flesta behöver regelbunden behandling resten av livet för att minska och förebygga mer besvär. En del blir av med lymfödem om det upptäcks tidigt.1 Ett tidigt diagnostiserat och tidigt behandlat lymfödem kan gå tillbaka eller stabiliseras på en mycket låg volymnivå.2
Med rätt behandling, kunskap och stöd kan de flesta leva ett bra och aktivt liv med lymfödem.1 Fysisk aktivitet och träning kan öka lymfcirkulationen.4
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Cancerbehandling är den vanligaste orsaken till lymfödem i Sverige.1 Risken ökar efter behandlingar som skadar eller förändrar lymfsystemet.
Lymfödem efter cancerbehandling kan därför bero på operation, strålbehandling eller både och.
Tumörer och sjukdom i lymfkörtlarna kan också påverka lymfvätskans väg. Lymfkörtelmetastaser, infiltrativ cancer eller tryck från stora tumörer kan göra att lymfvätskan inte dräneras som den ska.
Flera episoder av rosfeber kan skada lymfsystemet och bidra till lymfödem.1 Infektioner kan påverka lymftransporten, och ett redan påverkat lymfsystem kan samtidigt göra att nya infektioner lättare uppstår.
Kraftig övervikt kan bidra till lymfödem.1 Fetma kan öka belastningen på lymfkärl och lymfkörtlar och påverka dränaget av lymfvätska. Inaktivitet är en riskfaktor för sekundärt lymfödem, eftersom rörelse hjälper lymfvätskan att transporteras.2
Tumörer kan blockera lymfvätskans dränage.5 Venös sjukdom kan förekomma som orsak eller bidragande faktor vid lymfödem, till exempel venös insufficiens eller posttrombotiskt syndrom.4
Ett lymfödem som debuterar i vuxen ålder behöver utredas för att bland annat utesluta bakomliggande cancer. Det gäller särskilt när orsaken är oklar eller när lymfödemet växer snabbt.4 Vid utredningen kan vården också behöva bedöma andra sjukdomar som kan ge svullnad eller bidra till besvären.
Utan tillräcklig behandling kan svullnaden öka och du kan få mer besvär.1 Kroppsdelen där du har lymfödemet kan till exempel:
Lymfödem kan också ge återkommande hudinfektioner.3 Hudförändringar kan innebära att huden blir förtjockad, får en annan färg eller blir mer känslig.
Besvären kan påverka hur den drabbade kroppsdelen känns och fungerar. Tyngd- och spänningskänsla, nedsatt rörlighet och benägenhet för infektioner hör till de besvär som kan förekomma vid lymfödem.
Kontakta en vårdcentral så snart det går om något av följande stämmer:
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Vid dessa besvär behöver du inte söka vård någon annanstans om det är stängt, utan kan vänta tills vårdcentralen öppnar.1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om kroppsdelen med svullnaden förändras snabbt och till exempel:
Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Att svullnaden ändrar färg innebär att den blir rödare om du har ljusare hud. Om du har mörkare hud kan det vara otydligt att färgen ändras.1
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1
Vårdpersonalen kan även bedöma tyngd- och spänningskänsla, smärta, domningar eller stickningar. Sådana besvär kan följas över tid med en skattning av hur du upplever dem. Vid nedsatt fysisk funktion kan bedömningen bland annat omfatta handgrepp och fingrarnas finmotorik vid besvär i en arm samt gång och skor vid besvär i ett ben.
I många fall behövs ingen mer omfattande undersökning än samtal och kroppsundersökning. Om orsaken till besvären är oklar kan du få remiss till lymfskintigrafi. Lymfskintigrafi kan visa hur lymfvätskan flödar och ge information om lymfsystemets funktion.1
Ultraljud med färgdoppler kan användas för att bedöma om det finns venös insufficiens. MR kan ge en detaljerad bild av mjukdelarna och visa vätska i den subkutana vävnaden samt förtjockad hud och fibros.2
Ett snabbt växande lymfödem eller ett lymfödem som börjar i vuxen ålder ska utredas för cancer.2 Utredningen kan också behöva ta hänsyn till andra orsaker till svullnad, till exempel sjukdomar i hjärta eller njurar.
Lymfödem kan beskrivas i olika stadier utifrån svullnadens synlighet, hur vävnaden känns och vilka hudförändringar som finns.
Vid större lymfödem med tydlig pitting kan flera behandlingar behövas inledningsvis.2 Det kan till exempel vara bandagering i kombination med andra behandlingar. Bandagering kan snabbt minska volymen i en svullen kroppsdel innan ett kompressionsplagg provas ut.
En kompressionspump ger pulserande tryck genom en manschett som täcker kroppsdelen.2 Pumpen kan användas som extra kompression för vissa personer. Effekten av behandling med manuellt lymfdränage och kompressionspump är begränsad eller saknas för många, men regelbundet utvärderad behandling med kompressionspump hemma kan ge effekt för vissa patienter.
En del personer blir av med sitt lymfödem efter upp till sex månaders kompressionsbehandling.1 Om lymfödemet har omvandlats till fett går svullnaden däremot inte att minska med kompression på samma sätt.
Manuellt lymfdränage är en massagemetod som anses stimulera lymfflödet.2 Du kan få lära dig lätta och långsamma strykningar på huden i ett visst mönster.1 Strykningarna kan lindra besvären och kan utföras av dig själv, en närstående eller omvårdnadspersonal efter undervisning.
Fysisk aktivitet kan bidra till att förebygga mer besvär och öka rörligheten.1 Fysisk aktivitet och träning ökar lymfcirkulationen, och träningen bör anpassas efter dina förutsättningar. Du kan behöva stöd av en fysioterapeut för att hitta en lämplig nivå.
En arbetsterapeut kan också ge råd om hur aktiviteter kan utföras och hjälpa till med anpassningar i hemmet eller på arbetsplatsen.
Operation kan övervägas vid svåra besvär som finns kvar trots annan behandling.1 Kirurgisk behandling av lymfödem sker inom högspecialiserad vård.
Fettsugning kan minska besvär när lymfödemet har omvandlats till fett.1 Efter fettsugning behöver du fortsätta med kontinuerlig kompression.
Transplantation av lymfkörtlar kan förbättra lymfvätskans flöde. Det går också att koppla ihop lymfkärl och blodkärl för att förbättra lymfvätskans flöde.1 Sådana mikrokirurgiska ingrepp har prövats med varierande resultat och kräver också kompression efter operationen.
Diuretika ska inte användas vid isolerat lymfödem.4 Diuretika kan däremot användas när svullnaden samtidigt har en annan orsak, till exempel hjärtsvikt.
Lymfödem kräver oftast livslång kompressionsbehandling och regelbunden uppföljning.2 Eftersom lymfödem oftast är ett kroniskt tillstånd behövs kompression och uppföljning under lång tid.
Vid uppföljningen kan svullnad, hud och hur kompressionsplaggen fungerar kontrolleras.1 Det kan också ingå att prata om hur du mår och att kontrollera om kompressionsmaterialet fortfarande passar. Uppföljningen kan ske genom ett besök, telefonsamtal eller videomöte.
Behandlingsplanen kan ändras vid uppföljningen om det behövs.1 Under perioder med ökade besvär kan du behöva tätare kontakt med vården. När svullnaden har stabiliserats på lägsta möjliga nivå och du klarar egenvården kan uppföljningen ibland ske mer sällan.
Kompressionsplagg bör användas dagligen och vid behov även nattetid.4 Det kan vara ett bandage, en strumpa, en ärm, byxor eller ett annat plagg som är särskilt utformat för dig.
Använd bandage eller kompressionsplagg på rätt sätt och tvätta det varje dag. Du kan få stöd att hitta vardagsrutiner som fungerar för hudvård och kompressionsplagg.1 Fråga om råd och tips om det känns besvärligt att använda kompressionsplagget.
Planera resor tillsammans med den vårdgivare som behandlar ditt lymfödem.1 Det är viktigt med planering om du ska resa, så att du får råd om hur du kan behålla kontrollen över svullnaden även under en lång resa eller flygresa.
Arbetsplatsen kan behöva anpassas. Det kan till exempel handla om färre tunga lyft eller fler rörelsepauser, och arbetsgivaren ska hjälpa till med sådana anpassningar.1
Det kan ta tid varje dag att sköta hudvård och kompressionsplagg, men du kan få stöd att hitta rutiner som fungerar för dig.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1
Kompressionsbehandling är en central del av lymfödembehandlingen.2 Kompression kan ges med bandage eller särskilda kompressionsplagg. Kompressionsplagg kan vara en särskild strumpa, ärm, byxor eller annat plagg. Regelbundna uppföljningar kan behövas för att kontrollera svullnaden och att kompressionsplaggen fortfarande passar och fungerar. Egenvård och kompressionsbehandling är de viktigaste delarna av lymfödembehandlingen.1