AV-block är en störning där den elektriska signalen mellan hjärtats förmak och kammare leds sämre. Utredningen kan omfatta sjukdomshistoria, läkemedelshistorik och EKG, och vid vissa former får du en remiss till en hjärtläkare för bedömning.
AV-block innebär att den elektriska signalen mellan hjärtats förmak och kammare leds sämre. Förmaken är hjärtats övre hålrum och kamrarna är de nedre hålrummen. AV-knutan är en del av hjärtats specialiserade retledningssystem och finns i skiljeväggen mellan förmaken.1 Där bromsas den elektriska signalen upp innan den leds vidare mot kamrarna.
Signalen går från sinusknutan genom förmakens muskel till AV-knutan. Därefter leds den vidare genom Hiska bunten, som delar sig i en höger och en vänster skänkel.1 Signalen sprids sedan genom Purkinjesystemet till kammarmuskeln, så att kamrarna aktiveras snabbt.
AV-knutan syns inte direkt på ett vanligt EKG. Därför används PQ-tiden som ett mått på hur AV-knutan fungerar.1 Ett vanligt EKG visar däremot inte alltid var i retledningssystemet ett AV-block sitter.
AV-block delas in i grad I, grad II och grad III.1 Grad II delas i sin tur in i typ I och typ II.
AV-block I är i regel ett godartat tillstånd. AV-block II typ I är oftast godartat, särskilt när det beror på påverkan i AV-knutan. AV-block II typ II sitter oftast längre ned i retledningssystemet och är inte ett godartat tillstånd. Störningar längre ned i retledningssystemet har en allvarligare prognos och en hög risk för att utvecklas till totalt AV-block. AV-block III kan vara ett livshotande tillstånd.1
Orsakerna till AV-block kan delas in i möjliga orsaker som går tillbaka och orsaker som inte brukar gå tillbaka.1 En orsak som går tillbaka innebär att AV-blocket kan vara övergående när den bakomliggande påverkan försvinner eller behandlas. Det gäller inte alla fall, och vilken orsak som ligger bakom behöver bedömas i vården.
Även en akut hjärtinfarkt i hjärtats nedre del kan orsaka AV-block som går tillbaka.2
Symtombilden vid AV-block liknar den vid andra långsamma hjärtrytmer. Besvären kan komma plötsligt i attacker eller finnas under längre tid. Symtomen kan därför finnas under kortare perioder eller återkomma över tid. Vid besvär som kommer i attacker kan ett bandspelar-EKG hjälpa till att upptäcka AV-block. Det är viktigt att koppla symtomen till vad som syns på EKG. AV-block II typ II ger ofta symtom. Vid AV-block III kan ersättningsrytmen i kamrarna vara långsam när blocket sitter längre ned i hjärtats retledningssystem.1
Utredningen börjar med en noggrann sjukdomshistoria och en detaljerad genomgång av vilka läkemedel du använder.1 Det är viktigt att vården får veta vilka läkemedel du tar, eftersom vissa läkemedel kan påverka överledningen i hjärtat.2
Ett tolvasledat EKG kan visa AV-block. Undersökningen kan också ge viktig information om syrebrist i hjärtat och grenblock. Det är viktigt att kunna utesluta syrebrist eller hjärtinfarkt som orsak till AV-block. Ett vanligt EKG kan däremot sällan visa exakt var AV-blocket sitter. Ett tolvasledat EKG kan alltså ge ytterligare information om både syrebrist i hjärtat och grenblock. Det vanliga EKG:t visar däremot sällan exakt var AV-blocket är lokaliserat.1
Vid bedömningen kopplas dina besvär ihop med det som syns på EKG. Besvär vid AV-block kan komma i attacker eller finnas under längre tid, och därför kan ett enstaka EKG ibland behöva kompletteras med annan registrering.1
Blodprover ingår i utredningen. Minst elektrolyter och sköldkörtelprover brukar kontrolleras.
AV-block I behöver sällan någon behandling. Om PQ-tiden är mycket förlängd kan en ogynnsam påverkan på blodcirkulationen uppstå. Vid AV-block I tillsammans med breddökat QRS-komplex ska permanent pacemaker övervägas, eftersom detta kan tyda på störning både i AV-knutan och i His-Purkinjesystemet. Om PQ-tiden är mycket förlängd kan förmaken dra ihop sig mot stängda AV-klaffar, vilket kan påverka blodcirkulationen. I sådana fall kan permanent pacemaker vara aktuell när besvären hänger ihop med AV-block I.1
Vid AV-block II typ I behövs normalt ingen åtgärd hos yngre vältränade personer när förändringen ses i vila. Om AV-block II typ I ger symtom som tydligt hör ihop med hjärtrytmrubbningen kan pacemakerbehandling ge symtomlindring.1 Hos personer med symtom ska permanent pacemaker övervägas.
AV-block II typ II är en stark indikation för pacemakerimplantation även utan symtom.1 Vid AV-block II typ II övervakas hjärtrytmen med EKG. Patienten ska remitteras till kardiolog för bedömning. Vid hjärtinfarkt kan AV-block II uppträda under det akuta skedet och är då ofta övergående vid en infarkt i hjärtats undersida, vilket gör att permanent pacemaker sällan behövs i dessa fall. Hos yngre vältränade personer kan AV-block II typ I i vila vara normalt och då behövs ingen åtgärd.2
Vissa läkemedel kan påverka överledningen i hjärtat och AV-knutans funktion. Exempel är digitalis, betablockerare, verapamil och diltiazem.2 Ändringar av sådana läkemedel behöver hanteras i vården, så ändra inte själv behandlingen på grund av ett AV-block.
Ha en aktuell lista över alla läkemedel du använder. En detaljerad läkemedelshistorik ingår i utredningen av AV-block, och listan gör det lättare att lämna rätt uppgifter om dina läkemedel.1
Skriv gärna ner hur besvären brukar komma inför ett vårdbesök. Symtom vid AV-block kan komma plötsligt i attacker eller finnas under längre tid. Notera också om besvären verkar hänga ihop med en viss situation. Vid attacker eller situationsrelaterade symtom kan ett bandspelar-EKG hjälpa till att upptäcka AV-block.1
Du kan därför anteckna när besvären börjar, hur länge de varar och vad du gjorde när de kom. Ta med anteckningarna tillsammans med läkemedelslistan. Se avsnittet om när du ska söka vård om du behöver information om vårdkontakt.
Vid AV-block II typ II eller AV-block III remitteras du till en kardiolog för bedömning. Det gäller även om du inte har symtom, eftersom dessa tillstånd är en stark indikation för pacemakerimplantation. Kardiologen bedömer om du behöver en pacemaker och vilken fortsatt behandling som passar. Vid AV-block II typ II kan pacemakerimplantation vara aktuell även utan symtom. Vid AV-block III kan pacemakerimplantation också vara aktuell även utan symtom.1 Bedömningen bygger på vilken typ av AV-block du har och på resultaten från undersökningen.
Vid AV-block II typ I används EKG-övervakning om du har symtom. Vid AV-block II typ II ska du EKG-övervakas. EKG-övervakning används också vid AV-block III.2 Vårdteamet kan samtidigt bedöma om du behöver pacemaker. Vid AV-block II typ I kan pacemakerbehandling ge symtomlindring när symtomen tydligt hänger ihop med rytmrubbningen.1 Om du har frågor om vägen genom vården kan du läsa mer i avsnittet om utredning och behandling.
AV-block är en störning i den elektriska överledningen mellan hjärtats förmak och kammare.1 Det betyder att den elektriska signalen inte leds normalt från förmaken till kamrarna.
AV-block delas bland annat in i grad I, grad II typ I, grad II typ II och grad III. Vid AV-block II typ I förlängs överledningen successivt innan en P-våg inte längre leds vidare till kamrarna och QRS-komplexet uteblir.1
AV-block II typ I kallas också Wenckebachblockering. Det kallas även Mobitz typ I eller Wenckebach-periodik. Vid AV-block II typ I upprepas sådana sekvenser ofta, men antalet hjärtslag i varje sekvens kan variera mycket.1
AV-block I är i regel ett godartat tillstånd. Det behöver därför sällan någon behandling.1
AV-block II typ I kan vara normalt hos yngre vältränade personer i vila eller under sömn. När det förekommer i det sammanhanget behövs ingen åtgärd.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Vissa läkemedel kan också orsaka AV-block som ofta går tillbaka. Det gäller särskilt läkemedel som påverkar AV-knutans funktion. Läs mer om läkemedel längre ned i avsnittet.
AV-block kan också bero på förändringar som inte brukar gå tillbaka. En genomgången hjärtinfarkt kan orsaka AV-block. Vid en akut hjärtinfarkt i hjärtats främre del beror AV-blocket i regel på syrebrist eller vävnadsskada i hjärtats elektriska ledningssystem.1 Ett sådant AV-block är därför sällan övergående.
Sarkoidos, amyloidos och hemokromatos är infiltrativa processer som kan orsaka AV-block.1 Även inflammation i hjärtmuskeln eller hjärtsäcken, så kallad perimyokardit, har beskrivits som en orsak till AV-block.3
Medfödda hjärtfel kan orsaka AV-block. Neuromuskulära sjukdomar kan också ligga bakom tillståndet.1 Förändringar som uppstår utan att man hittar en tydlig bakomliggande sjukdom, så kallad idiopatisk degeneration, kan dessutom orsaka AV-block.
En skada i samband med en operation kan påverka AV-knutan och orsaka AV-block. Det kan till exempel hända vid en operation på aortaklaffen, eftersom AV-knutan ligger nära aortaroten.
Digitalis, betablockerare, verapamil och diltiazem kan orsaka AV-block av grad II–III.2 Sådana läkemedelsutlösta AV-block är ofta övergående och kan tyda på att AV-knutans funktion är nedsatt.
Verapamil och diltiazem tillhör läkemedel som påverkar kalciumflödet och kallas icke-dihydropyridina kalciumblockerare. Digitalis kan också kallas digoxin. Därför kan du möta båda namnen när läkemedel som kan påverka AV-knutan beskrivs.
Kirurgiskt trauma, till exempel vid operation på aortaklaffen, är en annan möjlig orsak till AV-block.1 Om du använder läkemedel som kan påverka AV-knutan är det viktigt att vården känner till det när orsaken till ett AV-block bedöms.
Vid AV-block III kan hjärtrytmen i kamrarna vara långsam och bred.1 Det beror på att ersättningsrytmen kommer längre ned i hjärtats retledningssystem.
Troponin I eller T kan kontrolleras för att utesluta syrebrist i hjärtat som orsak till AV-block. Borrelia-serologi kan övervägas, särskilt vid höggradigt AV-block med smal ersättningsrytm.1 Vilka prover som behövs beror på den samlade bilden och resultaten från övriga undersökningar.
Ett bandspelar-EKG kan vara till hjälp om besvären kommer i attacker eller är kopplade till vissa situationer.1 Registreringen kan då fånga en förändring i hjärtrytmen som inte syns under ett kort EKG.
En uttalad långsam hjärtrytm nattetid kan väcka misstanke om sömnapnésyndrom.1 Då kan vården behöva bedöma om andningen under sömnen kan ha betydelse för den långsamma hjärtrytmen.
Arbets-EKG är inte ett rutinprov vid AV-block. Det kan ändå vara till nytta vid uttalat AV-block grad I för att se om AV-block grad II uppträder vid ansträngning. Ett AV-block som uppstår vid ansträngning är tecken på sämre prognos. Om AV-block grad I–II i stället normaliseras vid ansträngning är AV-blocket oftast kopplat till ökad påverkan från vagusnerven och prognosen är god.1
En invasiv elektrofysiologisk undersökning kan lätt verifiera om blockeringen sitter i AV-knutan eller längre ned i hjärtats retledningssystem. Undersökningen används sällan, men kan bli aktuell när det är viktigt att lokalisera blockeringen mer exakt.1
Ett vanligt EKG kan sällan avslöja var AV-blocket är lokaliserat, även om vissa fynd ibland kan ge en ledtråd. Därför avgörs behovet av mer specialiserad utredning utifrån EKG-fynd, symtom och övriga undersökningsresultat.
AV-block III är en stark indikation för pacemakerimplantation även utan symtom.1 Vid AV-block III används EKG-övervakning i behandlingen.2 Patienten ska remitteras till kardiolog för bedömning.
Om AV-block III beror på läkemedel som digitalis, betablockerare, verapamil eller diltiazem kan blocket ofta gå tillbaka. Även i sådana fall ska pacemakerbehandling övervägas. Vid akut infarkt i hjärtats undersida kan AV-block III ibland gå tillbaka.2
Vid akut långsam hjärtrytm kan atropin användas som förstahandsläkemedel. Atropin fungerar bara om överledningen mellan förmak och kammare fortfarande fungerar åtminstone delvis och är därför ofta inte tillräckligt som enda behandling. Atropin är ett säkert förstahandsläkemedel vid akut långsam hjärtrytm, men effekten beror på att överledningen mellan förmak och kammare fortfarande fungerar i någon mån. Därför behöver annan tillfällig behandling ibland användas i väntan på pacemakerbehandling.1
Isoprenalindropp kan användas som tillfällig behandling medan man väntar på pacemakerbehandling. Dropphastigheten anpassas efter önskad hjärtfrekvens och blodcirkulationens funktion. Isoprenalin ska undvikas eller användas försiktigt vid akuta kranskärlssjukdomar, eftersom ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet kan öka risken för allvarlig kammararytmi.1
Transkutan stimulering kan prövas vid en akut situation med nedsatt blodcirkulation.1 Den yttre stimuleringen är smärtsam och kräver vanligtvis någon form av sedering. När transkutan stimulering behövs är tillfällig stimulering med en elektrod i hjärtat vanligtvis motiverad.
En pacemakerelektrod som lagts in i hjärtat kan ge effektiv tillfällig stimulering i väntan på att ett permanent pacemakersystem läggs in.1 Behandlingen väljs av vårdpersonal utifrån typen av AV-block, symtom, hjärtrytm och hur blodcirkulationen påverkas.
Bedömningen påverkas ändå av om du har symtom och av vad som syns på EKG. Vid AV-block II typ I kan pacemakerbehandling ge symtomlindring när symtomen tydligt är kopplade till rytmrubbningen.1
Ett vanligt tolvasledat EKG kan avslöja AV-block.1 Undersökningen kan också ge ytterligare information om syrebrist i hjärtat och grenblock.
Ett vanligt EKG visar däremot sällan exakt var AV-blocket är lokaliserat.1 Därför kan läkaren behöva väga samman EKG-fynden med dina symtom och den övriga utredningen.
Bandspelar-EKG kan hjälpa till att hitta AV-block när besvären kommer i attacker. Det kan också vara till hjälp när besvären är kopplade till vissa situationer.1
Om besvären bara uppträder ibland kan ett enstaka EKG missa förändringen. Ett bandspelar-EKG kan då registrera hjärtats rytm under längre tid och öka möjligheten att fånga ett tillfälle när besvären kommer.
Pacemaker kan ge symtomlindring vid AV-block II typ I när symtomen tydligt kan kopplas till arytmin.1 Det är alltså sambandet mellan besvären och rytmrubbningen som har betydelse för bedömningen.
AV-block II typ II och AV-block III är starka indikationer för pacemakerimplantation.1 Det gäller även om du inte har symtom.
Vid AV-block II typ II och AV-block III remitteras du till en kardiolog för bedömning. Kardiologen bedömer behovet av pacemaker och vilken behandling som passar i situationen. Vid AV-block II typ II eller AV-block III är pacemakerimplantation en stark indikation även om du inte har symtom.1 Vid AV-block II typ I kan permanent pacemaker övervägas om du har symtom.2
Vilken behandling som blir aktuell avgörs efter en medicinsk bedömning av graden av AV-block, EKG-fynden och eventuella symtom. Se avsnittet om behandling vid AV-block för en mer detaljerad genomgång.