Hjärtsäcksinflammation innebär att hjärtsäcken, som omsluter hjärtat, har blivit inflammerad. Den kan vara akut eller kronisk. Nästan alla fall läker spontant, även utan behandling, och med behandling kan inflammationen gå över på några dagar eller veckor.
Hjärtsäcksinflammation innebär att hjärtsäcken, som omsluter hjärtat, har blivit inflammerad. Hjärtsäcken består av två tunna hinnor.1
Hjärtsäcksinflammation kan förekomma tillsammans med inflammation i hjärtmuskeln.1 Inflammationen kan vara akut eller kronisk.2 Hjärtsäcksinflammation kan påverka hjärtsäcken utan att hjärtmuskeln är inflammerad, men de två inflammationerna kan också förekomma samtidigt. Hjärtsäcksinflammation kan därför finnas i olika grader tillsammans med hjärtmuskelinflammation. Den kan också vara lindrig och självläka utan att märkas.3 När sjukdomen är akut handlar det om ett pågående insjuknande, medan en kronisk form kan finnas kvar under längre tid.1
Hjärtsäcksinflammation förekommer hos personer i olika åldrar. I ett finskt register var förekomsten av sjukhuskrävande akut hjärtsäcksinflammation 3,3 fall per 100 000 personer. Den högsta förekomsten i registret sågs bland män i åldern 16–65 år.3
I Västeuropa och USA hade omkring 5 procent av patienterna som lades in på sjukhus på grund av akut bröstsmärta hjärtsäcksinflammation. Uppgiften om 5 procent gäller alltså patienter som hade lagts in på sjukhus för akut bröstsmärta, inte alla personer med bröstsmärta i befolkningen. Förekomsten i det finska registret gäller på samma sätt sjukhuskrävande akut hjärtsäcksinflammation och beskriver därför inte alla fall som kan förekomma.3
Den vanligaste formen av hjärtsäcksinflammation orsakas av virus och går oftast över av sig själv.1 Nästan alla fall läker ut spontant, även utan behandling.3
För vissa kan inflammationen komma tillbaka efter den första episoden. Det finns också en mycket ovanlig långvarig form, där det kan ta flera månader eller år innan inflammationen går över.
Virus är den vanligaste orsaken till hjärtsäcksinflammation i Sverige. Exempel på virus som kan orsaka hjärtsäcksinflammation är Coxsackie B, influensa, SARS-CoV-2, Epstein–Barr-virus och hiv. Även andra smittämnen kan orsaka hjärtsäcksinflammation.3 Hjärtsäcksinflammation kan också orsakas av bakterieliknande organismer, protozoer och toxoplasma.4
Vilket smittämne som orsakar inflammationen går inte alltid att fastställa. I majoriteten av fallen kan inget smittämne påvisas, och tillståndet kallas då ofta idiopatiskt.3
Hjärtsäcksinflammation kan vara kopplad till andra sjukdomar än infektioner. Reumatiska sjukdomar, till exempel vissa bindvävssjukdomar, kan orsaka hjärtsäcksinflammation. Hjärtsäcksinflammation kan också uppstå i samband med hjärtinfarkt. Cancer kan orsaka hjärtsäcksinflammation, liksom njursvikt.
Bröstsmärta är ett vanligt symtom vid hjärtsäcksinflammation.3 Smärtan är ofta andnings- och lägesberoende och kan kännas centralt eller till vänster i bröstet.
Vid utredningen får du berätta om dina besvär och läkaren gör en kroppsundersökning.1 Läkaren kan också fråga om andra uppgifter som behövs för att bedöma om besvären stämmer med hjärtsäcksinflammation.
Läkaren kartlägger hur insjuknandet har utvecklats över tid.3 Det kan till exempel handla om när besvären började och hur de har förändrats.
Du får frågor om nylig övre luftvägsinfektion och andra sjukdomar.3 Uppgifter om läkemedel kan också ingå i samtalet.
Vid undersökningen lyssnar läkaren på hjärtat. Ljudet kan variera med puls, andning och kroppsläge, och därför kan läkaren behöva lyssna vid upprepade tillfällen.
EKG används vanligtvis för att undersöka hur hjärtat fungerar.1 Undersökningen kan visa förändringar som hjälper läkaren att bedöma hjärtsäcksinflammation.
Blodprover ingår vanligtvis i utredningen.1
Det är vanligt att ligga på sjukhus i ungefär ett dygn för att läkaren ska kunna kontrollera hjärtrytmen.1 Under det första dygnet kan vården också övervaka hjärtat för att upptäcka tecken på syrebrist eller rytmrubbningar.
Sjukhusövervakning med kontroll av syrebrist och rytmrubbningar behövs vid uttalade symtom, en oklar klinisk bild eller tecken på sämre prognos.3 Sådana tecken kan vara hjärtsvikt, feber över 38 grader, ett förlopp som utvecklas under längre tid, stor mängd vätska i hjärtsäcken eller tecken på hjärtmuskelinflammation. Även behandling med blodförtunnande eller immunhämmande läkemedel, liksom en skada, kan påverka behovet av övervakning.
När dessa risktecken saknas kan uppföljning utan sjukhusinläggning räcka.3 En person som är opåverkad, feberfri och smärtfri och har normal pumpförmåga i hjärtat behöver enligt ett kunskapsstöd inte sjukhusvård.
Den vanligaste formen av hjärtsäcksinflammation som orsakas av virus går ofta över av sig själv. Andra former behandlas vanligtvis med smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel.1
Du bör undvika all krävande fysisk aktivitet om du har fått hjärtsäcksinflammation. Det är vanligt att behöva avstå från krävande fysisk aktivitet upp till tre månader efter att du har blivit sjuk.1 Avhållsamhet från fysisk träning rekommenderas i ungefär tre månader och tills symtom och förändringar i undersökningar har normaliserats. Om symtomen finns kvar kan du behöva avstå från tyngre fysisk aktivitet längre tid.3
Det kan därför vara klokt att planera återhämtningen så att du inte behöver göra krävande aktiviteter under den första tiden. När fysisk träning kan återupptas kan bero på hur du mår och på resultat från uppföljningen. EKG eller ekokardiografi kan behöva ha normaliserats innan träning godkänns vid uppföljning.3
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår informationen du får. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.1
Be vårdpersonalen förklara sådant som är oklart, till exempel vad som gäller för fysisk aktivitet och när uppföljningen ska ske. Du ska få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning.
En läkare undersöker och utreder hjärtsäcksinflammation.1 Du får berätta om dina besvär och läkaren gör en kroppsundersökning. Vid lätta symtom och om du är opåverkad kan en kardiolog medverka genom telefonkonsultation.4 Vilken vård du behöver beror på läkarens bedömning och på resultatet av utredningen. På varden.se kan du läsa mer om hur vården är organiserad och vilka mottagningar som finns.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Fråga mottagningen om du behöver remiss innan du bokar tid. På varden.se kan du använda information om mottagningar som stöd när du väljer var du vill söka vård.
Hjärtsäcken som omsluter hjärtat består av två tunna hinnor, och de har blivit inflammerade om du har hjärtsäcksinflammation. Tillståndet brukar också kallas perikardit.1 Läs mer om sjukdomen i avsnittet om hjärtsäcksinflammation.
Den vanligaste formen av hjärtsäcksinflammation som orsakas av en virusinfektion går över av sig själv. Med behandling kan inflammationen gå över på ett par dagar eller veckor.1 Läs mer om behandling i avsnittet om behandling.
Återfallsfrekvensen är relativt hög efter ett första insjuknande och ligger på omkring 20–30 procent.3 Det finns förebyggande läkemedelsbehandling som motverkar att du blir sjuk igen.1 Läs mer om återfall i avsnittet om komplikationer och följdsjukdomar.
Det är vanligt att behöva avstå från krävande fysisk aktivitet upp till tre månader efter att du har blivit sjuk.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Inflammationen kan ibland bero på en sjukdom som påverkar kroppen mer generellt. Sådana orsaker omfattar bland annat autoimmuna, metabola och endokrina sjukdomar samt tumörer i eller intill hjärtsäcken. Även metabola, autoimmuna och endokrina processer kan ligga bakom hjärtsäcksinflammation.4
Hjärtsäcksinflammation kan uppstå efter en hjärtoperation. Strålbehandling mot bröstkorgen kan också orsaka hjärtsäcksinflammation. Ett kraftigt slag mot bröstkorgen kan öka risken för hjärtsäcksinflammation.1
Skador mot bröstkorgen kan i vissa fall vara lindriga, särskilt när du samtidigt behandlas med blodförtunnande läkemedel. Hjärtsäcksinflammation kan även bero på en överkänslighetsreaktion mot läkemedel eller vaccinationer.3 Det gäller särskilt vissa cancerbehandlingar som påverkar immunförsvaret.
I majoriteten av fallen kan inget smittämne påvisas, och hjärtsäcksinflammationen kallas då ofta idiopatisk.3 Det betyder att inget smittämne har kunnat påvisas som förklaring till inflammationen. Att ett smittämne inte påvisas betyder inte att en annan orsak, till exempel en annan sjukdom, läkemedelsreaktion eller skada, säkert har uteslutits.
Besvären kan se olika ut. Du kan ha ett eller flera symtom.
Infektionssymtom som övre luftvägsbesvär, influensaliknande besvär, feber eller mag-tarminfektion föregår ofta hjärtsäcksinflammationen, men de behöver inte finnas.3 Hjärtsäcksinflammation kan också vara symtomfattig. Du kan bli trött, få hosta, ledsmärta eller klåda. Ibland ger hjärtsäcksinflammation få eller inga tydliga symtom.4
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har symtom som du tror kan bero på hjärtsäcksinflammation. Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning.1
Akutremiss kan behövas vid generella ST-höjningar, feber, bröstsmärta, lågt blodtryck eller andnöd.4
CRP och SR kan vara förhöjda vid hjärtsäcksinflammation.3 Dessa provsvar bedöms tillsammans med dina besvär och resultaten från andra undersökningar.
Förhöjt troponin kan vara ett tecken på samtidig påverkan på hjärtmuskeln.3 Då kan hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation förekomma samtidigt.
EKG kan visa generella ST-höjningar eller sänkt PR-sträcka. EKG kan också visa andra förändringar, men sådana förändringar kan tyda på inslag av hjärtmuskelinflammation. Ett EKG med tolv avledningar kan även visa förändringar i T-vågor, grenblock, AV-block eller extraslag. Sådana förändringar kan tyda på inslag av hjärtmuskelinflammation, eftersom hjärtsäcken i sig inte leder elektriska impulser.3
Ibland behövs lungröntgen, ultraljud eller magnetkameraundersökning av hjärtat.1 Vilken undersökning som behövs beror på vad läkaren behöver få veta om hjärtat och hjärtsäcken.
Ekokardiografi, alltså ultraljud av hjärtat, kan visa om det finns vätska i hjärtsäcken. Undersökningen kan också användas för att bedöma eventuell påverkan på hjärtmuskeln och hjärtats funktion. Ekokardiografi görs särskilt när läkaren misstänker att hjärtats funktion är påverkad eller är osäker på hur allvarligt tillståndet är. Lungröntgen kan visa hjärtförstoring, vilket kan tyda på hjärtsvikt eller vätska i hjärtsäcken.3
Magnetkameraundersökning kan visa inflammation i hjärtsäcken.3 Den kan också visa om hjärtmuskeln är påverkad och ge en tydlig bild av hjärtsäcken och eventuell vätska där.
Diagnosen ställs genom minst två av fyra kriterier:2
En klinisk bild tillsammans med mer än ett specifikt kriterium talar för säkerställd hjärtsäcksinflammation.3 Den kliniska bilden kan bland annat bestå av typisk bröstsmärta, feber, förhöjt CRP eller vätska i hjärtsäcken.
En klinisk bild tillsammans med ett specifikt kriterium talar för misstänkt hjärtsäcksinflammation. Den kliniska bilden kan också innehålla en nylig övre luftvägsinfektion, influensaliknande besvär, mag-tarminfektion, feber eller förhöjt CRP. Specifika fynd kan dessutom vara förhöjt CRP, nytillkommen eller förvärrad vätska i hjärtsäcken eller tecken på inflammation vid magnetkameraundersökning.3 Om en klinisk bild saknar specifika kriterier bedöms hjärtsäcksinflammation som osannolik.
Kolchicin kan ha god effekt i det akuta skedet och minskar risken för återfall.3 Vid autoimmun eller återkommande hjärtsäcksinflammation kan Kolchicin ges i tre till sex månader.
Steroider används sällan och ska användas med försiktighet.3 De kan övervägas när Kolchicin inte kan användas eller inte ger tillräcklig effekt, och immunhämmande behandling kan behövas vid vissa inflammatoriska systemsjukdomar.
Den bakomliggande sjukdomen kan behöva behandlas när hjärtsäcksinflammationen beror på en annan sjukdom.1 Om ett smittämne kan identifieras kan en särskild behandling riktas mot det.
Vätska kan behöva tappas ur hjärtsäcken om en större mängd har samlats där.1 Mycket vätska mellan hjärtsäckens hinnor kan göra det svårare för hjärtat att pumpa blod och försämra blodcirkulationen.
Vid hotande hjärttamponad kan vätskan tappas ut med en akut perikardiocentes.2 Ingreppet kan göras med hjälp av röntgen eller ultraljud. Vid risk för hjärttamponad kan vård på hjärtintensivvårdsavdelning behövas.
Återfallsfrekvensen efter ett första insjuknande är omkring 20–30 procent. Vid återkommande hjärtsäcksinflammation används i första hand samma behandling som vid det första insjuknandet.3
Vid återkommande hjärtsäcksinflammation är behandlingstiden med Kolchicin ofta sex månader.3 Kolchicin kan kombineras med steroider, men steroider är inte förstahandsalternativet.
I sällsynta fall kan annan immunhämmande behandling behövas när Kolchicin och steroider inte förebygger återfall.3 Kirurgiskt avlägsnande av hjärtsäcken kan i sista hand bli aktuellt.
Inflammationen kan gå över på några dagar eller veckor med behandling.1 En långvarig form kan däremot göra att inflammationen finns kvar i flera månader eller år och då kan långtidsbehandling med inflammationshämmande läkemedel behövas.
Vid uppföljning kan EKG eller ekokardiografi behöva ha normaliserats innan träning godkänns.3 Ett återbesök med ekokardiografi och arbetsprov kan planeras efter fyra till fem veckor.2 Du kan behöva avstå från tyngre fysisk aktivitet i upp till tre månader, eller längre om symtomen finns kvar.3 Även blodprovet CRP bör ha normaliserats innan träning godkänns, och ibland kan ett arbets-EKG behövas för att bekräfta att hjärtats funktion har återhämtat sig.