Lunga

Om lungorna

Vad lungorna är

Lungorna är ett par organ och den viktigaste delen av andningssystemet.¹ Andningssystemet omfattar också luftstrupen, bröstkorgens muskler, diafragman, blodkärlen och annan vävnad. Tillsammans gör delarna andning och utbyte av gaser möjligt.²

När du andas in kommer luft in i lungorna. Syret från luften går vidare till blodet, där röda blodkroppar transporterar det till cellerna i kroppen.² Samtidigt går koldioxid, som är en restgas, från blodet till lungorna och andas ut. Lungorna tar alltså in syre till kroppen och hjälper kroppen att göra sig av med koldioxid.¹

Luften passerar genom luftstrupen och vidare in i två luftrör som förgrenas till allt mindre luftrör. Längst ut finns små lungblåsor där utbytet av syre och koldioxid sker.³ Lungorna består av svampig vävnad och innehåller luftrör, lungblåsor och blodkärl.¹

Var lungorna finns

Lungorna finns i bröstkorgen, innanför revbenen.¹ Revbenen och bröstkorgens muskler bildar ett skyddande hölje runt organen i bröstkorgen.³ Lungorna ligger på varsin sida om hjärtat och vilar mot diafragman, en muskel som hjälper till att dra in luft i lungorna.¹

Du har en höger och en vänster lunga. Höger lunga är indelad i tre delar, medan vänster lunga är indelad i två delar. Vänster lunga har en inbuktning som ger plats åt hjärtat. Lungorna täcks av tunna vävnadslager som minskar friktionen när de fylls med luft och töms.¹

Lungornas rörelser hänger ihop med diafragmans rörelser. När diafragman dras nedåt blir bröstkorgen större och luft dras in i lungorna. När diafragman rör sig uppåt blir bröstkorgen mindre och luft pressas ut.³

Anatomi och uppbyggnad av lungorna

Lungor, lober och lungsäck

Lungorna ligger på varsin sida i bröstkorgen. De har ungefär formen av kottar, med en smalare övre del och en bredare nedre del. Den nedre delen vilar mot diafragman. Lungorna är indelade i delar som kallas lober, och mellan loberna finns veck av vävnad. Lungorna är placerade på varsin sida av hjärtat i bröstkorgen. Höger lunga är kortare och bredare än vänster lunga. Lungornas övre delar sträcker sig upp mot axlarna, medan de bredare nedre delarna ligger mot diafragman.¹

• Höger lunga har tre lober.¹
• Vänster lunga har två lober.¹
• Vänster lunga har en inbuktning som ger plats åt hjärtat.¹

Lungorna täcks av tunna vävnadslager som kallas lungsäck. Lungsäcken består av två skikt: det ena sitter på insidan av brösthålan och det andra ligger på lungan. Mellan skikten finns en liten mängd vätska, så att de kan glida mot varandra när lungorna rör sig.⁴

Så fungerar lungorna

När du andas in och ut

Andningen växlar mellan att luft kommer in i lungorna och att luft lämnar dem igen. Diafragman är en muskel som hjälper kroppen att flytta luft in i och ut ur andningssystemet. Samtidigt rör sig revbenen uppåt och utåt, vilket gör utrymmet i bröstkorgen större. Diafragman är en muskel mellan bröstkorgen och magen som gör det möjligt att flytta luft in i och ut ur andningssystemet. När bröstkorgen blir större dras luft genom näsan eller munnen och vidare ner i lungorna. Lungorna innehåller elastisk vävnad, vilket gör att de kan fyllas och tömmas lättare.³

Bröstkorgens muskler slappnar då av, och luften lämnar andningssystemet genom näsan eller munnen. På så sätt upprepas rörelsen mellan inandning och utandning.

Utbyte av syre och koldioxid

Längst ut i de minsta luftvägarna finns lungblåsorna. Det är där det faktiska utbytet av syre och koldioxid sker. Syre går från luften i lungblåsorna till blodet genom de små blodkärlen runt lungblåsorna.³ Syret tas upp av de röda blodkropparna i blodet.

Koldioxid går från blodet till lungblåsorna och andas sedan ut.³ Koldioxiden bildas när kroppens celler arbetar och förs med blodet tillbaka till lungorna. Där går den från de små blodkärlen runt lungblåsorna till luften i lungblåsorna och lämnar sedan kroppen med utandningen.

Utbytet av syre och koldioxid kallas gasutbyte. Det är nödvändigt för att kroppen ska leva, eftersom cellerna behöver syre och kroppen behöver göra sig av med koldioxid.

Vanliga besvär och tillstånd i lungorna

Vanliga besvär och tillstånd

Astma är en sjukdom i luftrören som gör det svårare att andas. Besvären kommer ofta i perioder. Förkylningar och andra infektioner i luftvägarna, fysisk ansträngning, kall luft, rök, damm, starka dofter och sådant du är allergisk mot kan göra astmabesvär värre.⁵

Vid ett astmaanfall svullnar slemhinnan i luftrören och musklerna runt luftrören dras ihop.⁵ Det bildas också segt slem som kan täppa igen de små luftrören. Då blir det tungt att andas och det kan pipa eller väsa när du andas.

Astma kan bland annat ge långvarig hosta, särskilt på natten, hosta vid fysisk ansträngning, pipande eller väsande andning och anfall av andnöd.⁵ Hos barn kan astma ibland bara ge besvär vid förkylningar eller infektioner i luftvägarna.

Bronkiektasier innebär att delar av luftrören har blivit förstorade och att mycket slem kan samlas där.⁶ Det beror ofta på en annan sjukdom, men ibland går det inte att säga varför bronkiektasier har uppstått. Tillståndet är ovanligt och smittar inte.

När de mindre luftrören är förstorade kan flimmerhåren inte föra bort slemmet som vanligt. Slemmet blir kvar i luftrören, vilket ökar risken för infektioner. Bronkiektasier kan bland annat bero på ärftliga gener, upprepade eller allvarliga infektioner, en autoimmun sjukdom, nedsatt immunförsvar, skadliga gaser eller en annan lungsjukdom som KOL eller svår astma.

Undersökning och utredning av lungorna

Samtal och kroppsundersökning

Utredningen börjar ofta med att du får berätta om dina besvär. Därefter gör läkaren en kroppsundersökning. Vid undersökningen kan läkaren lyssna på lungorna med stetoskop mot bröstet och ryggen. Läkaren kan också knacka med fingret över lungorna och lyssna på ljudet.⁶

När läkaren bedömer hur du andas kan hen kontrollera hur snabb och djup andningen är. Det kan visa hur svårt du har att andas. Läkaren kan också mäta om du har syrebrist i blodet.⁴ Mätningen görs oftast med en enkel mätare på fingret eller en örsnibb.

Vilka undersökningar som behövs beror på vilka besvär du har. Vid vissa besvär kan läkaren även undersöka svalget, näsan och öronen efter tecken på infektion. Det kan också bli aktuellt att känna på bröstkorgen.

Test av lungfunktion och prover

Spirometri är ett test av hur lungorna fungerar. Du får blåsa i en apparat som mäter hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan andas ut luften.⁷ Vid astma hos barn finns även andra test av lungfunktionen, till exempel PEF-mätning.

Du kan behöva lämna blodprov om läkaren misstänker en infektion eller inflammation i kroppen. Vid vissa lungbesvär kan du också få lämna andra prover.

Vid bronkiektasier kan du få lämna ett prov med slem från luftvägarna. Provet kan visa vad dina besvär beror på.

Egenvård för lungorna

Skydda lungorna

Att inte röka kan bidra till att förebygga lungskador och lungsjukdom.² Om du röker kan det därför vara bra för lungorna att sluta. Det gäller också om du har slutat tidigare men börjat röka igen, eftersom det finns hjälp att få för att sluta röka.

• Den som utsätts för damm eller ångor i arbetet bör använda andningsskydd.¹
• Se till att området där du arbetar med damm eller ångor är väl ventilerat.¹

Rök kan också förvärra besvär vid astma.⁵ Undvik därför tobaksrök i närheten av ett barn med astma, eftersom röken irriterar luftvägarna och kan göra att läkemedlen fungerar sämre.

Rörelse och vardagsvanor

Regelbunden fysisk aktivitet hjälper till att hålla hjärtat och andningsmusklerna starka.¹ Välj en aktivitet som du klarar av och tycker om, så att rörelsen fungerar i vardagen. Om du har bronkiektasier kan du fortsätta träna om du brukar göra det, men anpassa träningen om det behövs för att det ska kännas bra.

Vem kan hjälpa dig vid besvär i lungorna?

Första kontakt och rådgivning

Om du tror att du har bronkiektasier, börja med att kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.⁶ Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.⁸

Vårdcentralen kan vara en första väg in när du har besvär från lungorna. Berätta vilka besvär du har och hur länge de har funnits, så att du får hjälp att bedöma nästa steg.

Välja mottagning och få specialistvård

Du kan själv välja mottagning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.⁶ Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.⁵ En remiss innebär att en vårdgivare skickar en bedömning eller begäran om specialistvård till en annan mottagning.

Vanliga frågor om lungorna

Grundfrågor

Vad gör lungorna?

Lungorna för syre till blodet och för bort koldioxid från kroppen. Syret förs sedan med blodet till kroppens vävnader, medan koldioxid andas ut.¹

Var sitter lungorna?

Lungorna finns i bröstkorgen innanför revbenen. Det finns en höger och en vänster lunga, på varsin sida om hjärtat.¹

Frågor om besvär och undersökning

Vad är vanliga tecken på lungbesvär?

Hosta, bröstsmärta, andfåddhet eller trötthet kan vara tecken på lungbesvär.¹ Vid vissa lungbesvär kan hostan vara torr, medan andra besvär kan ge mycket slem i luftrören.^4,6 Symtom från lungorna kan därför se olika ut. Sådana symtom kan också bero på andra tillstånd.