KOL är en lungsjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna och kan orsaka andningssvårigheter samt långvarig inflammation i luftvägarna. KOL går inte att bota, men behandling kan bromsa och lindra sjukdomen.
KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Det är en lungsjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. Det kan göra att du får svårare att andas och orkar mindre än förut.1 Sjukdomen kan också göra att du orkar mindre än tidigare.
KOL orsakar andningssvårigheter och långvarig inflammation i luftvägarna.2 Inflammationen finns i lungornas minsta luftrör och i lungblåsorna. KOL är en långvarig sjukdom, och förändringarna i lungorna kan finnas kvar.
KOL omfattar bland annat emfysem och kronisk bronkit.3 Emfysem innebär att lungblåsorna skadas. Kronisk bronkit innebär långvarig inflammation i luftvägarna. Många personer med KOL har drag av både emfysem och kronisk bronkit, men hur mycket varje del påverkar kan skilja sig från person till person.
Luftvägarna förgrenas i allt mindre luftrör och leder till lungblåsorna. Vid KOL är de mindre luftvägarna påverkade.
Inflammation vid KOL kan förtränga lungans minsta luftrör.4 Inflammationen kan också skada väggarna mellan lungblåsorna och göra dem större. När luftvägarna blir trängre och lungvävnaden förändras påverkas luftens väg genom lungorna.
Förträngningen gör luftflödet till och från lungorna svårare.4 Det kan också bli svårare för syre att passera från lungblåsorna till blodet och för koldioxid att lämna blodet. Bronkiolit och emfysem är två vanliga sjukdomsprocesser som tillsammans kan orsaka luftvägsobstruktion vid KOL.
KOL är en av Sveriges stora folksjukdomar. Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL.4 De flesta har sjukdomen i lindrig form.
Många har KOL utan att ha fått diagnosen.4 Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och förändringarna kan därför vara svåra att lägga märke till i början.
Prevalensen av KOL i Sverige beräknas till cirka sju procent.2 Prevalens betyder hur många som har sjukdomen vid en viss tidpunkt. Hur mycket KOL påverkar vardagen kan skilja sig mellan olika personer.
Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till KOL. Tobaksrök innehåller många giftiga ämnen som kan orsaka en inflammation i luftvägarna och bidra till att KOL utvecklas. KOL kan dock även uppstå hos personer som aldrig har rökt.1
Passiv rökning är en riskfaktor för KOL.2 Det innebär att även den som själv inte röker kan utsättas för tobaksrök i sin omgivning. Risken ökar ju mer och ju längre tid en person har rökt.3
Det är alltså inte enbart frågan om att ha rökt eller inte, utan också om hur stor den samlade exponeringen för tobaksrök har varit. Tidig rökdebut är en riskfaktor för KOL.4 Samtidigt utvecklar inte alla som röker KOL, och det finns personer med KOL som aldrig har rökt.
Långvarig exponering för damm och kemikalier i arbetsmiljön kan bidra till KOL.1
I början kan symtomen vara inga eller lätta, och de kan sedan märkas tydligare med tiden.
Hosta med upphostningar av slem kan alltså vara ett tecken på KOL. Luftvägsinfektioner kan återkomma och ibland vara långdragna. Symtomen kan likna astma, men vid KOL kommer de långsammare och under många år.
Symtomen vid KOL utvecklas ofta långsamt under många år.1
Diagnosen KOL ställs genom att läkaren väger samman det du berättar med resultaten från olika undersökningar. Det räcker oftast att berätta om symtomen för att läkaren ska ana att de kan bero på KOL, men du behöver ändå undersökas på flera sätt.1
Under läkarbesöket får du berätta vilka besvär du har och hur de påverkar dig. Läkaren frågar också om du röker eller har rökt tidigare.7
Utredningen kan också innehålla frågor om din familjs sjukdomshistoria.7 Läkaren kan fråga om andra familjemedlemmar har KOL, andra lungsjukdomar eller leversjukdom.
En kroppsundersökning kan ingå i utredningen. Då kan läkaren bland annat lyssna på hjärtat och lungorna.1 Blodtrycket kan mätas och du kan behöva lämna blodprov.
Spirometri är basen i utredningen av KOL och måste alltid utföras.
KOL går inte att bota, och skador som redan har uppstått i lungorna går inte att läka. Behandlingen kan däremot bromsa och lindra sjukdomen.1 Målet är att minska besvär, göra det lättare att vara aktiv och förebygga försämringsperioder.
På många vårdcentraler och sjukhus finns särskilda KOL-mottagningar. Ett sådant team kan bestå av flera yrkesgrupper:1
Du har rätt till en individuell behandlingsplan.
Rökstopp bromsar den stadiga försämringen av lungfunktionen och kan bidra till bättre livskvalitet.4 Om det känns svårt att sluta finns det hjälp och flera alternativ att få stöd med.
Det är också bra att undvika sådant som irriterar lungorna. Försök därför att undvika passiv rökning, damm, starka dofter och andra ämnen i luften som gör dina besvär värre.7 Om du utsätts för rök, damm eller kemikalier i arbetet kan råd om arbetsmiljön vara en viktig del av behandlingen.
Fysisk aktivitet är viktig vid KOL, oavsett hur svår sjukdomen är. Det håller kroppens muskler i trim och tränar också andningsmusklerna.4 Fysisk aktivitet kan stärka musklerna som hjälper dig att andas.5
Försök att röra på dig varje dag i den takt och på det sätt som du klarar av. Dagliga promenader, även om de bara är några hundra meter, kan ge bättre muskelkraft och förbättrad cirkulation. Träning kan till exempel vara gång, cykling, gymnastik eller simning.4
Vid stabil KOL sker vården framför allt i primärvården.2 Vårdcentralen är därför ofta den första kontakten när du har symtom som kan bero på KOL eller vill få hjälp att utreda misstänkt KOL. På vårdcentralen kan du få berätta om dina besvär och genomgå de undersökningar som behövs för att bedöma lungornas funktion.
En vårdcentral kan hjälpa dig om du har symtom på KOL.1 Det gäller också om du röker eller har rökt och vill veta om du har KOL eller riskerar att få sjukdomen. Undersökningen kallas spirometri.
Om du behöver en annan vårdnivå kan du få hjälp vidare till öppen specialiserad vård. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.1 Personer med svår KOL som inte är stabil eller har andningssvikt ska kontrolleras hos lungspecialist.2
På många vårdcentraler och sjukhus finns särskilda KOL-mottagningar.1
KOL går inte att bota, och skador som redan har uppstått i lungorna går inte att läka. Sjukdomen är kronisk, men det går att göra mycket för att lindra besvären och bromsa sjukdomens utveckling.1 Behandlingen kan också bidra till att du kan vara aktiv och få en bättre vardag.
Nej, KOL kan drabba personer som aldrig har rökt.1 Rökning är den vanligaste orsaken, men sjukdomen kan ha andra orsaker än rökning. En ärftlig brist på alfa-1-antitrypsin kan till exempel öka risken för KOL och kan leda till emfysem även hos personer som inte röker.8
Även arbetsrelaterad exponering för damm och kemikalier kan bidra till KOL.8 Risken kan öka om du under lång tid har vistats i en miljö med mycket damm eller vissa kemikalier, eller har utsatts för andra ämnen som irriterar luftvägarna.
Symtomen vid KOL kommer ofta långsamt och under många år. Vanliga symtom är:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Luftföroreningar kan bidra till KOL.5 Även gaser från förbränning av biobränslen är en angiven riskfaktor.2 Exponering för skadliga ämnen kan alltså ske både på arbetet och i andra miljöer.
Risken påverkas av vilka ämnen du utsätts för och hur länge exponeringen pågår. För vissa personer kan KOL därför ha flera bidragande orsaker, till exempel tobaksrökning tillsammans med exponering i arbetsmiljön.
En ärftlig brist på alfa-1-antitrypsin kan öka risken för KOL. Alfa-1-antitrypsin är ett ämne i blodet som skyddar kroppens vävnader från att brytas ner av andra ämnen som kroppen tillverkar för att hantera till exempel bakterier.1 Brist på ämnet kan leda till emfysem även hos personer som inte röker.2
Ärftlighet kan också innebära en allmänt ökad risk för obstruktiv lungsjukdom. Flera ärftliga faktorer kan bidra till att lungorna blir mer känsliga för sådant i omgivningen som kan skada dem.
Astma kan öka risken att utveckla KOL.1 Luftvägsinfektioner under barndomen är också en riskfaktor för KOL.2 Även åldern har betydelse för risken, eftersom lungornas funktion påverkas mer ju äldre du blir.1
KOL beror därför inte alltid på en enda faktor. Rökning, passiv rökning, exponering för damm eller kemikalier, luftföroreningar, ärftlighet, astma och luftvägsinfektioner under barndomen kan var och en vara kopplade till risken för KOL.
Hur mycket du påverkas kan skilja sig mycket från en annan person som har KOL i samma stadium som du. Symtomen ökar med svårighetsgraden av KOL.2 Vid en luftvägsinfektion kan feber vara ett tecken på lunginflammation.4 Du kan påverkas olika mycket av sjukdomen, eller ha olika symtom.1 Vid svår KOL kan flera delar av kroppen påverkas, och aptitlöshet, avmagring och muskelsvaghet är inte ovanligt.
Du kan ha perioder när du mår sämre än du brukar göra. En försämringsperiod innebär att symtomen blir värre än den vanliga variationen från dag till dag.6 Försämringen sker på kortare tid än två veckor.
En försämringsperiod kan innebära följande:
-
Luftvägsinfektioner kan utlösa försämringsperioder.1 En vanlig förkylning kan vara början på en försämring, särskilt om förkylningen inte går över och upphostningarna ändrar färg. Vissa personer med KOL får aldrig försämringsperioder, medan andra får dem ofta.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har KOL och får svårt att andas trots behandling hemma. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.1
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Försämringsperioder med ökad hosta och missfärgad upphostning kallas för exacerbationer och utlöses ofta av infektioner.4
Spirometri kan göras även om du inte har symtom, om du eller läkaren ändå tror att du kan ha KOL. Undersökningen visar hur lungorna fungerar och är en central del när läkaren bedömer om luftflödet är begränsat.
Läkaren kan göra ett reversibilitetstest tillsammans med spirometri. Då undersöks lungfunktionen efter behandling som vidgar luftrören. Utredningen omfattar spirometri med reversibilitetstest.2
Fler undersökningar kan behövas för att bedöma hur besvären påverkar dig och för att undersöka om det finns någon annan sjukdom. Vilka undersökningar du får göra beror på vad läkaren behöver ta reda på.
Läkaren kan använda lungröntgen eller datortomografi för att se förändringar i lungorna. Blodprov kan användas för att undersöka olika värden, och ett blodprov kan också visa om du har ärftlig brist på alfa-1-antitrypsin. Arteriell blodgas kan undersöka syre och koldioxid i blodet.
Ett EKG visar hur hjärtat fungerar.
Svårighetsgraden av KOL bedöms genom att väga samman lungfunktionsmätning, symtom och förekomst av försämringsperioder.2 KOL delas in i stadier efter lungvolymen, alltså hur mycket luft du kan andas in i och ut ur lungorna.1
Symtomen kan mätas med ett formulär. Ett exempel är CAT, ett frågeformulär som mäter KOL-kontroll. Antalet försämringsperioder är också en del av bedömningen.
Personer med KOL i samma stadium kan påverkas olika mycket och ha olika symtom. Därför tittar läkaren inte bara på resultatet från spirometrin, utan också på hur du mår och fungerar i vardagen.
Läkaren kan undersöka om andningsbesvären beror på en annan sjukdom.1 Exempel på andra möjliga orsaker är astma, hjärtsvikt, lungcancer, lungfibros och infektion. Om diagnosen är oklar kan ytterligare undersökningar behövas.
Vilken behandling som passar beror bland annat på dina symtom, din lungfunktion och om du har haft försämringsperioder. Vid KOL kan det också behövas behandling för andra sjukdomar som påverkar din hälsa.
Luftrörsvidgande läkemedel får musklerna i luftrören att slappna av så att luftrören vidgas. Då blir det lättare att andas.1 Läkemedlen kan också hjälpa mot hosta och upphostningar och göra att lungorna fungerar bättre.
Luftrörsvidgande läkemedel inhaleras genom munnen med en inhalator.1 Det finns olika inhalatorer, och det är viktigt att du får prova ut en sort som passar dig och får lära dig hur den fungerar. Vid uppföljningen kan läkaren eller sjuksköterskan kontrollera din inhalationsteknik.
Luftrörsvidgande läkemedel kan vara kortverkande eller långverkande. Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel kan inhaleras vid behov, till exempel vid tillfälliga besvär eller inför en situation som brukar ge besvär.4 Långverkande läkemedel används regelbundet och ibland kombineras två olika typer.
Kortison kan behövas av vissa personer med KOL. Inhalerat kortison kan minska risken för försämringsperioder.1 Om du behöver inhalerat kortison får du det tillsammans med luftrörsvidgande läkemedel.
Andra läkemedel kan användas vid särskilda besvär. Roflumilast kan lindra om du har svår KOL med mycket upphostningar. Acetylcystein kan användas mot upphostningar, men det är oklart om det faktiskt hjälper.
Syrgas hemma kan behövas om ett blodprov visar att du har ständig syrebrist. Behandlingen hjälper inte mot andfåddhet. Hemsyrebehandling innebär en brandrisk om du röker, och därför ska du inte röka när du behandlas med syrgas hemma.1
Antibiotika kan användas om du får en bakteriell lunginfektion.4 Antibiotika har ingen effekt vid virusinfektioner. Antibiotika ges vid purulent sputa, till exempel doxycyklin eller amoxicillin.2
Vid vissa former av emfysem kan läkare överväga volymreducerande kirurgi eller behandling med endobronkiella ventiler.2 Behandlingen minskar mängden luft som blir kvar i de överuppblåsta delarna av lungan, så att friskare delar kan få mer utrymme.
I enstaka svåra fall med emfysem kan lungtransplantation vara möjlig.2 Det handlar om personer med svår andningssvikt och mycket begränsade överlevnadsmöjligheter, men där andra organ inte har tagit alltför stor skada.4
Vid en svårare försämringsperiod kan behandlingen behöva förstärkas av vården. Den kan då omfatta tätare inhalationer, en kort kur med kortison eller antibiotika när det finns tecken på bakteriell infektion. Vid kronisk andningssvikt kan ständig oxygen i hemmet behövas.4
Lungrehabilitering kan innehålla träning och utbildning.5 Målet är bland annat att stärka den fysiska förmågan och ge kunskap om hur du kan hantera KOL. Rehabiliteringen kan också ge stöd kring kost och andra delar av behandlingen.
En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta fysisk aktivitet som är anpassad efter din förmåga. Vid svår KOL kan rehabilitering vara en viktig del av vården. KOL-mottagningen kan också ordna utbildning och rehabilitering i grupp.
Regelbundna uppföljningar används för att bedöma hur du mår och om behandlingsplanen behöver ändras.1 Uppföljningen kan ske på mottagningen eller genom kontakt på telefon eller på annat sätt, beroende på hur du mår. Under perioder då du mår sämre kan du behöva tätare kontakt med KOL-mottagningen.
Vid en uppföljning kan du få berätta hur du mår och hur vardagen fungerar. Om du använder inhalator kan läkaren eller sjuksköterskan kontrollera inhalationstekniken.1 Om du får läkemedel mot KOL kan du också få berätta hur du tycker att läkemedlen fungerar.
Efter en försämringsperiod rekommenderas ett uppföljande besök i öppenvården inom sex veckor.6 Besöket kan vara hos läkare och/eller astma/KOL-sjuksköterska. Då kan vården bland annat kontrollera inhalationstekniken och bedöma om behandlingen behöver justeras.
Vid uppföljning kan spirometri användas för att se hur lungorna fungerar. Pulsoximetri eller blodgas kan också kontrolleras, särskilt när vården behöver bedöma syrenivån eller koldioxidnivån i blodet.
Du behöver få regelbundna uppföljningar.1 Det kan också vara aktuellt att kontakta lungspecialist vid oklar diagnos eller vid ärftlig brist på alfa-1-antitrypsin.
Behandlingen kan behöva ändras över tid. Därför är det viktigt att berätta vid uppföljningen om dina besvär, försämringsperioder och hur läkemedlen fungerar.
Välj gärna en aktivitet som du tycker om, eftersom det kan göra det lättare att få in rörelsen som en regelbunden vana. En fysioterapeut kan hjälpa dig att förbättra konditionen och att anpassa den fysiska aktiviteten efter dina förutsättningar. Lungrehabilitering kan innehålla både träning och utbildning. Även styrketräning ger god effekt.4
Följ din vikt över tid, eftersom viktförlust kan vara en varningssignal vid KOL. När vikten minskar kan kostråd och ändrad mathållning ofta hjälpa till att stabilisera vikten. Näringstillskott kan behövas och bör tas i samråd med dietist.4
Försök att äta en bra och blandad kost. Vid KOL kan undernäring göra musklerna och infektionsförsvaret sämre, och risken för benskörhet kan öka. Om du har gått ner i vikt kan du få råd och stöd om hur du kan få i dig mer energi.
En kronisk sjukdom kan vara psykiskt påfrestande för både dig och dina närstående. Oro och rädsla kan göra det svårare att våga delta i aktiviteter. Samtalsstöd kan hjälpa vid psykisk påfrestning av KOL.4
Samtalsstöd kan ges enskilt eller i grupp, till exempel med en kurator. Handfasta råd om vardagliga situationer kan göra det lättare att hantera sådant som väcker oro. Depression och depressiva besvär är vanliga bland personer med KOL, och det är bra om både du och dina närstående känner till att det finns hjälp att få.
Personer med KOL har ökad risk att få infektioner i luftvägarna och lunginflammation. Försök att undvika nära kontakt med förkylda personer om du är infektionskänslig, särskilt med små barn. God handhygien kan också minska risken för infektioner.
En individuell behandlingsplan kan innehålla tips, råd och information om hur du kan må bättre. Den kan också beskriva vad du ska göra om du börjar må sämre och vem du kan kontakta om du behöver hjälp. En plan för försämringsperioder kan innehålla läkemedel hemma och information om när sjukhus ska kontaktas.7
Det är viktigt att ta läkemedlen enligt ordination och att ha dina dagliga läkemedel tillgängliga.7 Vid regelbundna uppföljningar kan du berätta hur du mår och hur behandlingen fungerar. Inhalationstekniken kan då kontrolleras, så att du använder inhalatorn på rätt sätt.
Läkaren kan ansvara för medicinska bedömningar och behandling. Sjuksköterskan kan följa upp hur du mår och ge stöd i vården. Fysioterapeuten kan hjälpa dig med fysisk aktivitet och träning. Arbetsterapeuten kan ge stöd kring hur vardagen fungerar. Dietisten kan ge råd om mat och näring, och kuratorn kan ge samtalsstöd.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det kan därför vara värt att jämföra mottagningar och fråga om de har en KOL-mottagning eller ett team med flera yrkesroller. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.1 Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.
Hur mycket du påverkas kan skilja sig från hur en annan person med KOL mår, även om ni har sjukdomen i samma stadium. Trötthet och minskad ork kan också förekomma.
Diagnosen bygger på symtom, sjukdomshistoria och testresultat.5 Läkaren frågar bland annat om dina symtom, om du röker eller har rökt och om det finns KOL eller andra lungsjukdomar i familjen. Du behöver ändå undersökas på flera sätt även om läkaren redan misstänker KOL utifrån symtomen.
Spirometri används för att undersöka lungfunktionen. Du kan få blåsa i en apparat som mäter hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan andas ut luften.1 Spirometri är basen i KOL-utredningen och måste alltid utföras.2
Utredningen kan också innehålla en kroppslig undersökning, blodprov, lungröntgen eller andra tester. Ibland görs ett formulär om hur symtomen påverkar din tillvaro eller ett sex minuters gångtest för att bedöma ork och symtomens påverkan på vardagen.
Rökstopp bromsar försämringen av lungfunktionen och kan bidra till bättre livskvalitet.8 Du kan fråga om råd, stöd eller läkemedel som hjälp när du försöker sluta röka.
Fysisk aktivitet och anpassad träning kan ingå i egenvården vid KOL. Motionera aktivt. Det håller kroppens muskler i trim och tränar också andningsmusklerna.4 Lungrehabilitering kan innehålla träning och utbildning, och en fysioterapeut kan hjälpa dig att anpassa den fysiska aktiviteten efter dina förutsättningar.8
Det kan också vara bra att undvika passiv rökning, damm, starka dofter och andra ämnen som irriterar lungorna. Mer om behandling och vardag med KOL finns i avsnitten om behandling och egenvård.