Lymfom är ett samlingsnamn för cancersjukdomar som uppstår i lymfocyter, celler i kroppens lymfsystem. Det finns behandling, och många kan bli av med lymfom även om sjukdomen har spridit sig, men möjligheten varierar beroende på lymfomtypen.
Lymfom är ett samlingsnamn på cancersjukdomar som uppstår i celler i kroppens lymfsystem. De celler som blir cancerceller vid lymfom kallas lymfocyter. Lymfsystemet är en del av immunförsvaret och består av vissa organ, lymfkärl och lymfkörtlar.1
Lymfsystemet finns i hela kroppen. I lymfkärlen transporteras lymfa, en genomskinlig vätska. Lymfsystemet hjälper kroppen att försvara sig mot bakterier, virus och cancer. Det samlar också upp vävnadsvätska och fångar upp ämnen som har trängt ut genom blodkärlen.
Lymfom kan delas in i tre grupper:1
Snabbväxande lymfom och långsamt växande lymfom kallas ibland gemensamt för Non-Hodgkins lymfom. Det finns drygt sextio olika lymfomtyper i det nuvarande klassifikationssystemet.2 Typerna skiljer sig åt i hur sjukdomen utvecklas och hur den kan behandlas.
Lymfom är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. Varje år får nästan 2 500 personer någon form av sjukdomen. De flesta som får lymfom är 65 år eller äldre, men även yngre personer och barn kan få sjukdomen.1
Lymfom kan utvecklas på olika sätt. Snabbväxande lymfom och långsamt växande lymfom skiljer sig bland annat åt genom hur snabbt de växer. Behandlingens effekt och möjligheten att bli av med sjukdomen varierar bland annat beroende på lymfomtypen. Många kan bli av med sjukdomen även om den har spridit sig i kroppen.1
För de flesta som får Hodgkins lymfom finns ingen känd bakomliggande orsak. Körtelfeber (mononukleos) som orsakas av Epstein-Barr-virus är en känd infektiös riskfaktor för Hodgkins lymfom, med en riskökning ungefär fyra år efter infektionen.3 Det är inte känt varför barn får lymfom.1 Forskning pågår för att ta reda på varför vissa personer får lymfom.2
Vissa omständigheter kan öka risken för lymfom, men en riskfaktor betyder inte att du kommer att få sjukdomen.
Det vanligaste symtomet vid lymfom är att en eller flera lymfkörtlar svullnar i kroppen.1 Svullnaden kan märkas på olika sätt beroende på var lymfkörtlarna finns. Symtomen beror ofta på i vilket organ lymfomet uppstår. Ett lymfom kan växa ut ifrån lymfvävnad var som helst i kroppen.2
Lymfkörtlar kan också kännas svullna på andra delar av kroppen. Många som söker vård för lymfom har själva upptäckt en förstorad lymfkörtel, till exempel på halsen, vid nyckelbenen eller någon annanstans på kroppen.
Vid klinisk misstanke om lymfom görs en klinisk bedömning med sjukdomshistoria, kroppsundersökning och laboratorieprover.4 Läkaren går igenom aktuella symtom och tidigare sjukdomar och undersöker kroppen för att bedöma om det finns tecken som behöver utredas vidare.
Vuxna med stark misstanke om lymfom utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp. Det är en plan för vilka undersökningar som ska göras och hur snabbt utredningen ska gå. Syftet med standardiserat vårdförlopp är att minska onödig väntan och ovisshet och att du ska få undersökningar och svar så snabbt som möjligt.1 Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen från misstanke om cancer till start av första behandling.2
Blodstatus kan omfatta flera delar:
Behandlingen beror på vilken typ av lymfom det är.1 Ibland behöver behandlingen starta innan alla provsvar är klara, och då anpassar läkaren behandlingen när svaren har kommit.
Vid snabbväxande lymfom brukar behandlingen bestå av flera olika cytostatika. Behandlingen kan också innehålla antikroppar eller strålbehandling. De flesta får sex till åtta kurer under sammanlagt tre till fem månader.1
Långsamt växande lymfom behandlas oftast bara om du har symtom eller om sjukdomen finns i flera delar av kroppen.1 Om sjukdomen är begränsad till en del av kroppen kan strålbehandling vara ett alternativ. Om du inte behöver behandling kallas du till undersökning ungefär var tredje månad.
Hodgkins lymfom behandlas med intensiv cytostatika under två till fyra månader.1 Du kan också behöva strålbehandling.
Cytostatika ges oftast i kurer.1
Det är vanligt att livet känns annorlunda när du har lymfom, oavsett hur det går med sjukdomen och behandlingen. Det kan kännas jobbigt i perioder, och en del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.
Du mår bättre och orkar mer om du rör på dig. Välj en fysisk aktivitet som du trivs med och känner att du klarar av. Försök att äta bra och att vila lagom mycket. Vila hellre ofta än länge. Spara orken till saker som du tycker om att göra.1 Umgås med personer som känns bra för dig.
De flesta vuxna som får intensiv cytostatikabehandling behöver vara sjukskrivna. Det är vanligt att kunna fortsätta arbeta om du får annan behandling.1 Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning.
Barn påverkas olika av lymfom och behandlingen, bland annat beroende på åldern när behandlingen ges. De flesta barn med cancer mår bra av att vara i förskolan eller skolan om de orkar även under pågående behandling.1 Barn mår bra av att få leva som vanligt och för det mesta går det bra att göra det.
Vuxna med cancer och närstående kan få hjälp av särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskan ger råd och stöd och kan hjälpa till med en del praktiska saker.
Vårdcentralen är den vanliga första kontakten om du har symtom som kan bero på lymfom. Där kan du få en första bedömning och vid behov gå vidare till specialistvård. Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på lymfom.1
Om du är vuxen och läkaren har starka skäl att tro att du har lymfom följer utredningen ett standardiserat vårdförlopp. Det är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs. Vuxna med stark misstanke om lymfom utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp.1
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska.2 Kontaktsjuksköterskan kan hjälpa till att samordna vården, förklara vad som händer och vara en central kontaktperson för dig och dina närstående. Kontaktsjuksköterskan ger råd och stöd och kan hjälpa till med en del praktiska saker.1
Du kan ringa 1177 när du behöver sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård. Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.
Lymfom är cancer i den del av immunförsvaret som kallas lymfsystemet. Cancern uppstår i celler som kallas lymfocyter. Det finns olika typer av lymfom, och de kan delas in i Hodgkins lymfom, snabbväxande lymfom och långsamt växande lymfom.1
Lymfom är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. De flesta som får lymfom är 65 år eller äldre, men även yngre personer kan få sjukdomen.1
Många kan bli av med lymfom även när sjukdomen har spridit sig i kroppen. Hur behandlingen påverkar sjukdomen beror bland annat på vilken sorts lymfom det är. Behandlingen kan vara krävande och pågå från flera månader upp till två år.1
Behandlingen kan bestå av cytostatika, antikroppar eller strålbehandling.1 Vid återfall kan de flesta få behandling, men då kan andra läkemedel eller andra kombinationer behövas än vid den första behandlingen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Risken för lymfom ökar med åldern.1 De flesta lymfomtyper drabbar huvudsakligen äldre, men även yngre personer kan få lymfom.
Det finns en svag ärftlighet för Hodgkins lymfom. Det finns däremot inget stöd för att screena nära släktingar för Hodgkins lymfom.3
De första symtomen kan ibland misstolkas som en vanlig infektion, till exempel när du blir trött, får feber och tappar aptiten. Vid Hodgkins lymfom kan andfåddhet och tryck i bröstet uppstå när en förändring i bröstkorgen har blivit mycket stor.3
Symtomen kan variera mellan olika lymfomtyper. Långsamt växande lymfom ger ibland inga symtom alls.
Symtomen vid lymfom är ofta diffusa, kommer smygande och kan lätt blandas ihop med andra sjukdomar. En del lymfom upptäcks vid en läkarundersökning som görs av en annan anledning, med eller utan blodprov, utan att lymfomet har gett några sjukdomstecken.2
Vid misstanke om lymfom hos ett barn under 18 år ska närmaste barnonkologiska klinik kontaktas samma dag för skyndsam vidare utredning.4 Barn utreds vid något av landets sex barncancercentrum.1
Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på lymfom. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning; där kan du få hjälp att bedöma symtomen eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Blodprover och andra undersökningar kan visa hur sjukdomen påverkar blodbildning och organfunktion. Undersökningarna används också för att fastställa diagnosen, bedöma hur utbredd sjukdomen är och kartlägga vissa markörer i sjukdomscellerna.2 Påverkan på till exempel lever, njurar, hjärta och lungor kan också ha betydelse för den fortsatta medicinska bedömningen.
Diagnosen lymfom kan ställas först efter att ett vävnadsprov från en lymfkörtel eller något annat organ som är sjukligt förändrat har undersökts.2 Provet analyseras bland annat i mikroskop för att fastställa vilken sjukdom det rör sig om.
Ett cellprov tas med en tunn nål och kan visa om en svullen lymfkörtel innehåller cancerceller.1 Det går vanligtvis snabbt att ta provet.
Ett vävnadsprov ger mer information än ett cellprov och tas med lokalbedövning när en grövre nål används.1 Vävnadsprovet analyseras i mikroskop efter särskilda färgningar för att fastställa diagnosen.2 Ibland används ultraljud för att styra nålen rätt.
Ibland behöver en hel lymfkörtel opereras bort för att kunna undersökas mer.1 Då får du lokalbedövning eller blir sövd, beroende på vad som passar bäst.
Utredningen kan omfatta flera olika undersökningar:
Datortomografi används för att kontrollera var sjukdomen finns.2 Andra röntgenundersökningar, magnetkamera och PET-kamera kan ge ytterligare information om sjukdomens utbredning. Ett benmärgsprov kan visa om lymfomet finns i benmärgen. Benmärgsprovet tas efter lokalbedövning med en nål, oftast i bäckenbenet, och undersöks i mikroskop.
När utredningen är klar delas lymfom in i olika stadier beroende på hur utbredd sjukdomen är. Stadium I innebär att sjukdomen är begränsad till ett område i kroppen, medan stadium II innebär sjukdom på två eller flera ställen i samma halva av kroppen. Stadium IV innebär spridd sjukdom, till exempel till benmärg, lever eller andra organ utanför lymfsystemet.2 Stadieindelningen används tillsammans med andra uppgifter för att beskriva sjukdomen och planera den fortsatta vården.
Cytostatika ges vanligtvis direkt i blodet med dropp eller sprutor. Behandlingen kan ta några timmar, och de flesta kan lämna sjukhuset efteråt. En del får cytostatika som tabletter. En del behöver behandling som pågår i några dagar och då behöver du vara inlagd medan behandlingen pågår.1
Antikroppar är läkemedel som fäster sig på cancercellerna så att immunförsvaret kan hitta och förstöra dem. Antikropparna kan också hindra cancercellerna från att växa och dela på sig. Du kan behöva behandling med antikroppar i upp till två år efter att behandlingen med cytostatika är avslutad.1 Antikroppar kan ges som dropp i blodet eller som en spruta i underhuden. Ibland får du både antikroppar och cytostatika.
Strålbehandling pågår vanligtvis i två till tre veckor.1 Ibland kan färre behandlingar räcka.
Intensiv behandling med cytostatika kan göra att du behöver en transplantation av stamceller.1 Det kallas också högdosbehandling med stamcellsstöd. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att orka med behandlingen, som är påfrestande och innebär stor risk för komplikationer.
Vid återfall av aggressiva B-cellslymfom finns också möjlighet till CAR-T-cellsbehandling.2 Då modifieras dina T-lymfocyter så att de särskilt angriper lymfomcellerna och aktiveras. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle och kräver oftast sjukhusvård under en till två veckor.
De flesta kan få behandling även om sjukdomen kommer tillbaka.1 Behandlingen kan då bestå av andra läkemedel eller andra kombinationer än första gången.
Cytostatika kan göra dig tröttare och känsligare för infektioner.1 Du kan också må illa, tappa håret eller få stickningar och domningar i fingrar och tår. De flesta biverkningar går att förebygga och lindra, och ofta går de över när behandlingen är klar.
Cancerbehandling kan påverka fertiliteten. Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad. Det gäller också när ett barn ska få behandling, eftersom behandlingen kan påverka barnets fertilitet i framtiden. Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandlingar kan vara skadliga för ett foster.1
När behandlingen är klar får du komma på regelbundna uppföljningar.1 Då kan läkaren se om sjukdomen är borta och få veta hur du mår, så att du kan få hjälp om du till exempel har en biverkning av behandlingen. Hur uppföljningen går till beror på vilken typ av lymfom du har haft och vilken behandling du har fått.
Det är vanligt med uppföljning tre till fyra gånger om året under de första två åren, eftersom återfall är vanligast då. En del kan sluta med uppföljningarna efter två år, medan andra behöver fortsätta i upp till fem år men inte lika ofta.1
Vid långsamt växande lymfom behöver uppföljningen ofta fortsätta livet ut.1 Det kan räcka med ett eller två uppföljande besök om året, men det varierar.
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.1 En närstående får gärna vara med, om det är möjligt, och kan stötta och hjälpa dig att minnas vad som har sagts. Du kan få hjälp med tolk om du behöver det.
Vuxna med cancer och närstående kan kontakta Cancerrådgivningen eller Cancerfonden för stöd. Hos Blodcancerförbundet eller Ung cancer kan du få kontakt med andra personer som är i ungefär samma situation som du.1 Närstående kan också få stöd när det känns svårt att stötta någon annan samtidigt som de själva är oroliga och mår dåligt.
Cancerlinjen kan svara på frågor och funderingar om cancer. Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.2 Du kan också läsa mer om stöd för dig som har cancer eller är närstående på varden.se.
De flesta kan leva ett bra liv länge med ett långsamt växande lymfom.1 Uppföljningen behöver fortsätta livet ut vid långsamt växande lymfom.
Barn kan få lymfom, men sjukdomen är betydligt ovanligare hos barn än hos vuxna. Ungefär 30 barn får sjukdomen varje år i Sverige. Barn utreds vid något av landets sex barncancercentrum.1
Det är sällsynt att barn får långsamt växande lymfom. Barn med andra typer av lymfom får behandling med cytostatika och ibland med antikroppar.1