Matstrupscancer innebär att en cancertumör har bildats i matstrupen; det finns två huvudtyper: skivepitelcancer och körtelcancer. Utredningen organiseras så snabbt som möjligt, och behandlingen anpassas efter sjukdomens utbredning, andra sjukdomar och ditt allmänna hälsotillstånd.
Matstrupscancer innebär att en cancertumör har bildats i matstrupen.1 Alla tumörer i matstrupen är inte cancer; det finns också godartade tumörer som kan bildas där. Matstrupen är ett omkring 25 centimeter långt muskelrör som leder maten från svalget till magsäcken. Längst ner övergår matstrupen i magsäcken via övre magmunnen.2
Det finns två huvudtyper av matstrupscancer: skivepitelcancer och körtelcancer. Skivepitelcancer börjar i skivepitelcellerna i slemhinnan som klär insidan av matstrupen. Körtelcancer börjar i körtelslemhinna och drabbar framför allt den nedre delen av matstrupen.2
I tidiga stadier av matstrupscancer har cancertumören inte spridit sig utanför matstrupen.1 När sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium är tumören alltså fortfarande begränsad till området där den började.
I senare stadier kan cancertumören ha spridit sig och växt igenom matstrupens vägg. Då kan den ha bildat dottertumörer i andra delar av kroppen.1 Cancerstadiet beskriver hur utbredd cancern är i kroppen. Stadium 1, och ibland även stadium 2, betyder att tumören inte har spridit sig från där den utvecklades. Vid stadium 4 har cancern i regel spridit sig till fler delar av kroppen och bildat dottertumörer.
År 2024 insjuknade 531 personer i matstrupscancer i Sverige. Av dessa var 374 män och 157 kvinnor. De flesta som insjuknar är över 65 år.3 Matstrupscancer är vanligare bland män än bland kvinnor, och båda huvudtyperna är ungefär lika vanliga.
Prognosen är vanligtvis bättre när sjukdomen upptäcks tidigt.3 Det beror bland annat på hur stor tumören är när den upptäcks och om den har spridit sig till andra delar av kroppen eller inte.
Den relativa tioårsöverlevnaden är ungefär 15 procent enligt aktuell svensk statistik. Det är en uppskattning som bygger på många personer och behöver inte stämma i det enskilda fallet. Även andra sjukdomar, ålder och allmäntillstånd kan påverka möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Din egen prognos kan därför inte avgöras enbart utifrån statistik.3
Det går oftast inte att säga varför en enskild person får matstrupscancer.1 Det finns däremot flera faktorer som kan öka risken för sjukdomen. Riskfaktorer betyder inte att du säkert får cancer, och matstrupscancer kan uppstå även utan att någon tydlig riskfaktor går att hitta.
Skivepitelcancer är kopplad till skador på cellerna i matstrupens slemhinna.2 Rökning och alkohol är levnadsvanor som har en stark koppling till denna tumörtyp.
Körtelcancer börjar ofta i en förändrad körtelslemhinna som kallas Barretts esofagus.2 Förändringen kan uppstå när sur magsaft under lång tid läcker upp i matstrupen, alltså vid reflux. Reflux kan alltså vara en del av den kedja av förändringar som ökar risken för körtelcancer. Övervikt kan också öka risken för denna tumörtyp, oberoende av reflux och Barretts esofagus.4
Rökning ökar risken för skivepitelcancer i matstrupen. Hög alkoholkonsumtion ökar också risken. När rökning och hög alkoholkonsumtion förekommer tillsammans ökar risken mer än av var och en för sig.
Svårigheter att svälja och smärtsam sväljning är de klart dominerande symtomen.4 Flera andra sjukdomar och besvär kan också ge liknande symtom utan att det beror på cancer.1
Ofrivillig viktnedgång kan bli en följd av att det är svårt att svälja.4
Om läkaren tror att du kan ha matstrupscancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp. Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.1 Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas, och det går ofta fort att få kallelser till undersökningar.
Vid läkarbesöket får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Läkaren undersöker dig på olika sätt. Det är vanligt att få lämna blodprover i utredningen.1
En undersökning med gastroskop kan visa om du har matstrupscancer.1 Gastroskopi behövs för att kunna ställa diagnosen matstrupscancer.
Vid gastroskopi förs en böjlig slang med en liten kamera in genom munnen, ner i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm.2 Läkaren kan samtidigt ta ett vävnadsprov genom en smal kateter som förs in genom slangen.1
Behandlingen anpassas efter hur utbredd matstrupscancern är, vilka andra sjukdomar du har och hur ditt allmänna hälsotillstånd är.2 Dina önskemål vägs också in när behandlingsplanen bestäms.4 Det är läkaren som tillsammans med dig bestämmer behandlingsplanen efter att du har fått information om alternativen.2
För att hitta den bästa behandlingen diskuteras matstrupscancer vid ett särskilt möte där läkare och annan personal från olika specialiteter deltar. Mötet leder fram till en behandlingsrekommendation. Behandlingen kan ha botande eller lindrande inriktning.2
De viktigaste behandlingsformerna är operation, läkemedel, strålning och immunterapi.2 Vilka behandlingar som passar beror bland annat på sjukdomens utbredning och tumörens egenskaper.
Vid en operation kan läkaren behöva ta bort delar av matstrupen eller hela matstrupen. Delar av magsäcken kan också behöva tas bort, beroende på var cancertumören finns.
Det är bra att vara i så god kondition som möjligt före behandlingen. Var så fysiskt aktiv som du kan. Det är viktigt att du äter mat och har vanor som gör att du får i dig tillräckligt mycket näring. Prata med vårdpersonalen om du behöver råd och stöd med att komma igång med fysisk aktivitet och hur du får i dig tillräckligt mycket näring.1
Det är viktigt att undvika tobak och alkohol under några veckor innan och efter behandlingen.1 Det är för att minska risken för komplikationer. Du kan läsa mer om hjälp och stöd för att sluta röka inför en operation och om att ändra alkoholvanor.
Efter behandling mot matstrupscancer kan du behöva anpassa hur du äter. Du behöver äta mindre portioner och äta oftare. Ibland är det svårt att få i sig tillräckligt med näring.1 Det kan bero på minskad matlust eller att maten smakar annorlunda.
En dietist kan ge dig råd om hur du kan anpassa din mat och dryck så att den blir lättare för dig att svälja.1 Du får också råd om hur du kan få i dig tillräckligt med mat och näring.
Vårdcentralen är en kontaktväg om du har symtom som inte går över och behöver utredas. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp att bedöma symtom och hitta rätt vård. Om läkaren tror att du kan ha matstrupscancer utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp, som organiserar utredningen så att den går så snabbt som möjligt.1
Utredning och behandling planeras av flera yrkesgrupper tillsammans. Vid en multidisciplinär konferens kan bland andra kirurg, onkolog, radiolog och kontaktsjuksköterska delta, och konferensen lämnar en behandlingsrekommendation.4
Matstrupscancer innebär att en cancertumör har bildats i matstrupen.1 Det finns två olika huvudtyper av matstrupscancer, skivepitelcancer och körtelcancer.3
I början ger matstrupscancer inga eller mycket lindriga symtom.1
En undersökning med gastroskop kan visa om du har matstrupscancer. Då kan läkaren också ta vävnadsprov om det behövs.1
Datortomografi kan visa om cancern har spridit sig.1
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt: med operation, läkemedel, strålning och immunterapi.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ett lågt intag av frukt och grönsaker ökar också risken för skivepitelcancer.2 Skivepitelcancer är vanligare hos män; ungefär två av tre personer som drabbas av denna tumörtyp är män.
Övervikt är en riskfaktor för körtelcancer i matstrupen.2 Långvarig reflux ökar också risken för körtelcancer, eftersom magsyra kan skada cellerna i matstrupen.4
Rökning ökar även risken för körtelcancer, men sambandet är svagare än för skivepitelcancer. Ett lågt intag av frukt och grönsaker kan också öka risken för körtelcancer. De viktigaste riskfaktorerna för körtelcancer är övervikt och att magsyra läcker upp i matstrupen och skadar dess celler. Rökning har också betydelse, men kopplingen är inte lika stark som vid skivepitelcancer.2
Barretts esofagus ökar risken för körtelcancer. Personer med körtelcancer är oftast män; ungefär fem av sex personer som drabbas är män.
Akalasi är ett medicinskt tillstånd som kan öka risken för matstrupscancer.5 Vissa ärftliga sjukdomar kan också öka risken för matstrupscancer.
Ålder och kön påverkar risken för matstrupscancer.2
De flesta som får matstrupscancer är över 65 år.3 Att en riskfaktor finns betyder inte att den ensam har orsakat sjukdomen, eftersom orsaken ofta inte går att fastställa hos en enskild person.
Matstrupscancer ger i början inga eller mycket lindriga symtom. Därför kan sjukdomen vara svår att upptäcka tidigt.1 Symtomen kommer ofta senare i sjukdomens utveckling.2
Tidig matstrupscancer kan ibland upptäckas utan föregående symtom vid en kontrollgastroskopi eller av en slump vid gastroskopi på grund av oklar blödning från övre delen av mag-tarmkanalen.4
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av symtomen och de inte går över, till exempel om du har svårare att svälja än du brukar. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.1
Utredningen börjar med gastroskopi och vävnadsprov. Om undersökningen visar något som väcker misstanke om cancer kan det standardiserade vårdförloppet starta innan svaret från vävnadsprovet har kommit.
När matstrupscancer har upptäckts behövs fler undersökningar för att se hur utbredd tumören är och vilken behandling som kan passa bäst.
Undersökningarna används tillsammans för att bedöma sjukdomens utbredning. Cancerstadium beskriver hur utbredd cancern är i kroppen.3 Ibland tas också ett vävnadsprov från en förändring där spridning misstänks.
Spirometri och arbetsprov kan användas för att ta reda på hur lungorna fungerar när du anstränger dig.1 Andra undersökningar kan behövas för att bedöma din fysiska prestationsförmåga.
Utredningen sker i flera delar och avslutas med en behandlingsrekommendation från en multidisciplinär konferens. Där deltar bland annat kirurg, onkolog, radiolog och kontaktsjuksköterska. Konferensen kan rekommendera behandling med botande eller lindrande inriktning.4
Efter konferensen får du information av läkaren utan dröjsmål. Beslutet om behandling fattas tillsammans med dig efter att läkaren har informerat dig.4
Vilka undersökningar du behöver beror på vad som har kommit fram tidigare i utredningen. Du kan få mer information om din utredning och behandling i din Min vårdplan.
Efter att matstrupen har tagits bort används oftast magsäcken för att återskapa matens passage.4 Magsäcken kan då göras om till en tub; ibland kan en del av tarmen användas i stället.2
Om cancertumören upptäcks tidigt kan den ibland tas bort med hjälp av gastroskopi.1 Ytliga tumörer kan behandlas med endoskopisk mucosaresektion, EMR, eller endoskopisk submukosadissektion, ESD.4 Det innebär att tumören tas bort genom ett instrument som förs in via ett gastroskop.
Vid djupare tumörväxt kan en större operation behövas, och operationen kombineras ofta med annan behandling. Hur omfattande operationen blir beror bland annat på tumörens läge och hur djupt den växer.
Cytostatika eller strålning före en operation kan krympa cancertumören så att den blir lättare att operera bort. Cytostatika efter operationen kan ta bort cancerceller som har blivit kvar.1
Ibland kan cytostatika och strålning användas i stället för operation för att behandla tumören.1 Det kan vara aktuellt när en operation inte är möjlig eller när en annan behandlingsstrategi bedöms passa bättre.
Immunterapi kan ibland läggas till behandlingen beroende på tumörens egenskaper.2 Målinriktad behandling kan användas mot vissa proteiner eller gener i cancerceller som hjälper cancercellerna att växa.5
Läkemedelsbehandlingen kan också anpassas efter vilken typ av matstrupscancer du har och efter andra egenskaper hos tumören. Därför kan två personer med matstrupscancer få olika behandlingar.
Operation kan ibland inte genomföras om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.1 En annan sjukdom kan också göra att du inte mår tillräckligt bra för att genomgå en stor operation.
När operation inte är möjlig kan cytostatika eller strålning bromsa sjukdomen och lindra symtom.1 Målet kan till exempel vara att det ska bli lättare att äta och att du ska må så bra som möjligt.
Om cancertumören gör det svårt för maten att passera genom matstrupen kan en stent sättas in där det är trångt.1 En stent är ett rörformat nät som håller matstrupen öppen så att mat och vätska kan passera.2
Palliativ strålbehandling kan övervägas för att lindra sväljningsbesvär. Vid svårstoppad blödning från tumörområdet är snabb palliativ strålbehandling indicerad.4
Palliativ behandling kan också innehålla andra åtgärder som lindrar besvär eller hjälper dig att få i dig näring. Vilken behandling som används beror på dina symtom, ditt allmäntillstånd och vad som är viktigt för dig.
De flesta behöver stanna på sjukhus i åtta till tolv dagar efter operationen.1 Hur länge du behöver stanna beror på hur du mår och hur snabbt du återhämtar dig.
Efter operationen får du börja äta små mängder och sedan öka successivt. Du kan ha en sond genom magen som ger extra näring direkt till tunntarmen om du behöver det.1
Du som har opererats mot matstrupscancer får komma på uppföljning några veckor efter operationen.1 Uppföljningen ska bedöma hur du mår och om du behöver mer behandling.
Uppföljningen kan omfatta läkarbesök, blodprover, bilddiagnostik och endoskopi.5 Hur många uppföljningar som behövs och hur ofta de görs anpassas efter din situation.
Efter behandlingen kan du behöva fortsatt stöd under återhämtningen. Uppföljningen ger också möjlighet att ta upp nya besvär och frågor om behandlingen.
Det är vanligt att känna sig mycket trött efter behandling mot matstrupscancer. Tröttheten kan ha olika orsaker. Berätta för vårdpersonalen så att du kan få hjälp. Fysisk aktivitet kan göra att du känner dig mindre trött. Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.1
Många behöver någon form av rehabilitering. Det kan handla om allt från medicinsk hjälp till stöd för att du ska må bra psykiskt och socialt.1 Det är bra om du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över dina behov.
Du kan också få stöd genom en kontaktsjuksköterska, en kurator, Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller en patientförening som Palema.
Du ska få vara delaktig i din vård och få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Vid en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom kan du få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare.1
Ibland gör cancertumören att det blir svårt för maten att passera genom matstrupen.1 Då kan du få en stent insatt där det är trång, så att mat och vätska kan passera.1,2