Testikelcancer är en ovanlig cancersjukdom som uppstår i den del av testikeln där spermierna bildas. De flesta fall är germinalcellstumörer, och huvudformerna är seminom och non-seminom. Det finns behandling, och nästan alla män som insjuknar i testikelcancer förväntas leva minst tio år efter att de blivit sjuka.
Testikelcancer uppstår i den del av testikeln där spermierna bildas. Testiklarna bildar både spermier och testosteron, som är ett manligt könshormon.1 De flesta testikelcancerfall är germinalcellstumörer, alltså tumörer som utgår från de celler som bildar spermier.2
Det finns främst två huvudformer av testikelcancer: seminom och non-seminom. De två formerna är ungefär lika vanliga, men de kan ha olika biologiska egenskaper och behandlas därför lite olika.1 Seminom utvecklas från cellerna i testiklarnas sädeskanaler. Non-seminom är ett samlingsnamn för testikelcancer som inte är seminom.
Testikelcancer kan spridas genom blodkärl och lymfkärl. Spridning sker ofta först till lymfkörtlarna längs ryggraden, alldeles nedanför njurarna.1 I vissa fall fortsätter spridningen till lungor, lever, skelett eller hjärna.3
När cancerceller sprids kan det bildas dottertumörer. Sjukdomen delas in i stadier beroende på hur långt den har spridit sig:
Stadiumindelningen hjälper vården att beskriva sjukdomens utbredning och välja behandling.2
Testikelcancer är en ovanlig cancerform.3 Sjukdomen är vanligast hos män mellan 20 och 40 år. År 2024 fick 336 män testikelcancer i Sverige.4
Den relativa tioårsöverlevnaden är 98 procent.3 Det betyder att nästan alla män som insjuknar i testikelcancer förväntas leva minst tio år efter att de blivit sjuka, trots sin sjukdom.4 Även när testikelcancer har spridit sig till andra organ botas de flesta.
Den exakta orsaken till testikelcancer är inte känd.2 Forskningen har inte klarlagt varför vissa får sjukdomen. Däremot finns flera saker som kan ha betydelse för risken.
En forskningshypotes är att en hormonell obalans under fosterlivet kan ha betydelse för att testikelcancer uppstår.3 Det går inte att säga att en sådan obalans ensam orsakar sjukdomen.
Cancer in situ räknas som ett förstadium till testikelcancer.2 Det betyder att förändringen kan finnas innan testikelcancer utvecklas.
Vissa tillstånd är förknippade med en högre risk för testikelcancer:
Testikelcancer kan ge ett eller flera symtom från en testikel. Förändringen kan märkas när du själv känner på pungen, eller när någon annan upptäcker den.
En del får inga symtom förrän cancern har spridit sig.1 Det betyder att frånvaro av besvär inte alltid utesluter sjukdomen. Förändringar i testikeln behöver därför bedömas även om du inte har ont.
Läkaren brukar börja med att känna igenom pungen och kan ibland utesluta cancer på det sättet.1 Ofta behövs fler undersökningar. Vid läkarundersökningen bedöms bland annat om en testikel är förstorad eller om det finns en förhårdnad.
Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har testikelcancer. Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.1 Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas. Det minskar onödig väntan och ovisshet under utredningen.
Det är vanligt att bli undersökt med ultraljud. Läkaren brukar se direkt om förändringen är en tumör eller om den beror på något annat, till exempel en inflammation i en bitestikel.1 Ultraljudet hjälper alltså till att skilja en misstänkt tumör från andra förändringar, men undersökningen räcker inte alltid för att ställa den slutliga diagnosen.
Oftast behöver testikeln tas bort för att undersöka den vidare.1 Operationen görs medan du är sövd eller har ryggbedövning. Den operation där testikeln tas bort görs via ett snitt i ljumsken.
Alla patienter med testikelcancer genomgår en operation där den sjuka testikeln tas bort. Operationen görs genom ett snitt i ljumsken.2 Den bortopererade testikeln undersöks sedan i mikroskop för att fastställa vilken typ av testikelcancer det är.
Du kan få en testikelprotes om du vill. Den sätts in vid samma tillfälle som testikeln opereras bort. De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter operationen.1
Före operationen erbjuds du att frysa in spermier, eftersom behandlingen kan påverka möjligheten att få barn senare.1
Efter operationen kan du behöva mer behandling. Vilken behandling som blir aktuell beror bland annat på om sjukdomen har spridit sig och på vilken typ av testikelcancer du har.
Även om cancern inte har spridit sig kan en del behöva få cytostatika. Cytostatika kan minska risken att cancern kommer tillbaka.1 Behandlingen ges som dropp direkt i blodet.
Vid seminom utan spridning kan operation ibland vara den enda behandlingen.
Det finns inget sätt att förebygga testikelcancer. Du kan ändå undersöka pungen ungefär en gång i månaden. Genom att undersöka pungen regelbundet lär du dig hur testiklarna och bitestiklarna brukar kännas. Det gör det lättare att upptäcka knölar eller andra förändringar.1
Egen undersökning kan hjälpa dig att lägga märke till om något har ändrats jämfört med hur det brukar kännas. En förändring behöver inte bero på cancer, men förändringar i testikeln behöver bedömas av läkare. Se avsnittet om symtom och när du ska söka vård för information om sådana förändringar.
Det är vanligt att känna sig mycket trött om du har cancer. Tröttheten kan bero på olika saker som har att göra med sjukdomen och behandlingarna.1 Berätta för vårdpersonalen och andra i din omgivning om du är väldigt trött.
Frisk luft och lättare fysisk aktivitet kan minska trötthet. Flera korta vilopauser kan vara bättre än en lång vilopaus.1 Anpassa aktiviteterna efter hur du mår och planera gärna in vila mellan sådant du behöver göra.
Ett cancerbesked kan väcka oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.3
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 Det betyder att du kan börja på en vårdcentral eller kontakta en öppen specialistmottagning, men att mottagningen ibland behöver en remiss innan du får tid.
Vid testikelcancer kan flera yrkesgrupper vara delaktiga i vården. Urologer och onkologer behandlar testikelcancer.6 Du får information om vilka behandlingar som är möjliga utifrån de undersökningar som har gjorts, och läkaren och du pratar om vad som blir bäst för dig.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du kan då få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.1 Du kan också besöka 1177.se för information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta.
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.3 Du kan prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.
Testikelcancer kan ibland sprida sig till bitestikeln, men cancern börjar nästan aldrig i själva bitestikeln. Cancer som startar i bitestiklarna är mycket ovanligt.3
Förmågan att få barn kan påverkas av behandlingen.1 Behandlingen kan göra att dina spermier inte fungerar för att få till en graviditet.
Hos många minskar produktionen ett tag men återhämtar sig när behandlingen är klar. Hos andra minskar produktionen utan att återhämta sig, och en del män blir permanent sterila.1
De psykiska påfrestningar som sjukdomen för med sig kan påverka lusten även en tid efter att behandlingen är avslutad.3
En del tappar lusten därför att de känner sig oroliga eller nedstämda, eller på grund av brist på testosteron. Det går att prata med vårdpersonalen om frågor kring sex, närhet och kroppen efter behandlingen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 10 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
En testikel som inte vandrat ner kallas också kryptorkism. Testikeln kan ha legat kvar i buken i stället för att komma ner till pungen. Även om testikeln opereras till sin rätta plats finns en ökad risk kvar.
Ärftlighet kan ha betydelse. Att ha en far, bror eller son som haft testikelcancer kan öka risken för att själv få sjukdomen.6 Riskökningen anses vara störst om en bror tidigare har haft testikelcancer.
En ärftlig benägenhet för testikelcancer påvisas hos ungefär 1–3 procent av patienterna.2 Kromosomförändringar kan också vara förknippade med ökad benägenhet för testikelcancer.
Har du haft testikelcancer i den ena testikeln finns en risk att få testikelcancer även i den andra. Risken för en andra testikelcancer är ungefär 3–5 procent.2
En nytillkommen förstoring av bröstkörtel utan annan tydlig förklaring kan också förekomma vid testikelcancer. Sådana symtom kan ha andra orsaker, men en ny förändring bör ändå bedömas av vården.
Symtom från testikeln betyder inte automatiskt att du har testikelcancer. En förstorad testikel eller en förhårdnad kan också bero på en infektion.
Cancer som börjar i själva bitestikeln är mycket ovanligt. Förändringar där kan i stället vara godartade, till exempel små vätskefyllda blåsor eller inflammation i bitestikeln.
Du ska kontakta en vårdcentral om du har symtom som kan stämma med testikelcancer.1 Det gäller till exempel en knöl, en förhårdnad, en förändrad storlek eller form, tyngdkänsla eller smärta. En vårdcentral kan hjälpa dig vidare om förändringen behöver undersökas.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma symtom eller få hjälp med var du kan söka vård.
Den bortopererade testikeln undersöks i mikroskop. På så sätt kan vården se vilken typ av förändring det är och om det finns cancerceller. Läkaren brukar också ta ett prov på den andra testikeln, även om det är ovanligt med cancer i båda testiklarna.1 Provet undersöks också i mikroskop.
Före och efter operationen får du lämna blodprov som kan visa om det finns så kallade tumörmarkörer.1 Det är särskilda proteiner som vissa cancertumörer ger ifrån sig. Tumörmarkörer används för att ställa diagnos och för att följa resultatet av en behandling.3
De viktigaste tumörmarkörerna vid testikelcancer är AFP och beta-hCG.3 De är ofta förhöjda vid non-seminom men inte vid seminom. Ibland kan beta-hCG vara förhöjt vid seminom.
Du behöver bli undersökt med datortomografi om det verkar som att du har testikelcancer.1 Det är för att se om sjukdomen har spridit sig i kroppen. Vid spridningsutredningen undersöks bäckenet, buken och bröstkorgen.3 Datortomografin kan bland annat visa om det finns förändringar i lymfkörtlar eller andra delar av kroppen.
Testikelcancer delas in i olika stadier baserat på vilken spridning sjukdomen har:
Stadieindelningen visar hur långt sjukdomen har spridit sig. Behandlingsvalet beror bland annat på hur spridd sjukdomen är.3
Du erbjuds att frysa in spermier, helst före operationen. Det beror på att behandlingen kan göra att spermierna inte fungerar för att få till en graviditet. Om du vill kan du också få en testikelprotes.1 Den sätts in vid samma tillfälle som testikeln opereras bort.
Vid non-seminom i stadium 1 kan cytostatika ges efter operation för att minska risken för återfall.3 Ett annat alternativ kan vara att gå på kontroller och få cytostatika om sjukdomen kommer tillbaka.
När testikelcancer har spridit sig kan den bilda dottertumörer. Ibland kan små dottertumörer opereras bort, men oftast behandlas spridda dottertumörer med en blandning av olika cytostatika.1
Cytostatikabehandlingen ges i kurer. En kur innebär att du får läkemedel i några dagar och sedan gör ett uppehåll innan nästa kur börjar. Vid spridd testikelcancer behövs oftast tre till fyra kurer.1 Då är du färdigbehandlad efter nio till tolv veckor, men ibland behövs fler kurer med delvis andra cytostatika.
Om tumörmarkörerna inte sjunker som förväntat kan behandlingen behöva ändras eller kompletteras med fler cytostatikakurer. Kvarvarande dottertumörer kan göra att en ny operation behövs efter cytostatika.1
Dottertumörer kan ibland behandlas med strålbehandling under ungefär tre veckor.1 Strålbehandling används framför allt vid seminom, eftersom seminomceller är känsliga för strålning.
Om cancern kommer tillbaka kallas det för återfall. Vilken behandling som behövs vid ett återfall varierar.
Cytostatika eller strålbehandling kan ge trötthet, illamående och ökad infektionskänslighet.1 Cytostatika kan också påverka blodbilden så att antalet vita blodkroppar blir lågt, vilket ökar risken för infektioner.
Många biverkningar kan lindras och går ofta över när behandlingen är klar.1 Berätta för din läkare hur du mår så att biverkningarna kan minskas.
Cytostatika kan orsaka håravfall som går tillbaka efter avslutad behandling.3 Cytostatika kan också påverka hörseln eller orsaka tinnitus, och en del får nedsatt känsel i händer och fötter. Sådana besvär brukar avta med tiden.
Efter operation kan sjukskrivning behövas i en till två veckor. Efter cytostatika eller strålbehandling kan sjukskrivning behövas under hela behandlingen och även några veckor därefter.1 Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på hur du mår.
Behandlingen kan göra att spermierna inte fungerar för att åstadkomma en graviditet.1 Därför erbjuds du att lämna spermier för infrysning före operationen eller före cytostatika- eller strålbehandlingen.
Spermieproduktionen återhämtar sig hos många efter avslutad behandling.1 Hos andra minskar produktionen utan att återhämta sig. Om spermieproduktionen återhämtar sig efter behandlingen kan det ta tid innan spermierna är friska.
Efter behandling rekommenderas att vänta sex månader innan graviditetsförsök med egna spermier.1 Använd kondom eller andra preventivmedel för att undvika graviditet under den tiden. Förmågan att få erektion och genomföra samlag påverkas inte av sjukdomen och behandlingen.3 Däremot kan oro eller nedstämdhet påverka lusten även en tid efter behandlingen.1
De flesta behöver flera uppföljningar efter avslutad behandling. Uppföljningen kan innehålla röntgenundersökning och blodprov.1 Blodproven kan bland annat visa tumörmarkörer och hjälpa vården att se om behandlingen har haft effekt eller om sjukdomen har kommit tillbaka.
Uppföljning behövs vanligtvis i fem till tio år efter behandlingen.2 Kontrollerna är tätare under de första åren och blir sedan glesare. Efter fem till tio år brukar det inte behövas fler uppföljningar.
En närstående kan följa med till läkaren som stöd. Den närstående kan också hjälpa dig att minnas vad som har sagts. Du kan ställa frågor till vårdpersonalen om informationen inte är tydlig. Du ska förstå informationen för att kunna vara delaktig i din vård.1
Skriv gärna ner frågor före samtalet och be vårdpersonalen att förklara sådant som är oklart. Du kan också prata med en kontaktsjuksköterska om du är närstående och behöver stödjande samtal. Läs mer om stöd vid cancerbesked och rehabilitering på varden.se.
Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan mottagning för specialistvård.1 Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning. Om du har symtom som behöver bedömas, se avsnittet om när du ska söka vård.
Om cancern kommer tillbaka kallas det för återfall. De flesta som får återfall kan bli av med cancern igen.1
Vilken behandling som behövs är olika. Därför följs du upp efter behandlingen med bland annat läkarbesök, blodprov eller röntgenundersökning för att ta reda på om cancern har kommit tillbaka.